Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘filofax’

Ett inlägg om datum.


 

Oktober o november i samma TVtidning

Söndag 26 oktober, måndag 27 oktober och… tisdag 28 november?! Men vänta nu…

Jag har köpt en kalendersats. För även när det gäller kalendrar kör jag med hängslen och livrem, precis som jag gör när det gäller bredband. Fast här handlar det om lite mer än så… Jag har en filofax som ligger på mitt skrivbord, kalendern i iPhonen använder jag och så har jag en väggalmanacka OCH ett datumblock i köket. För säkerhets skull, alltså. Och faktum är att det verkar behövas, för allt fler runt omkring verkar ha noll koll på dagarna. Då måste nån (==> jag) ha koll.

Igår kom ett knappt läsbart papper från min bostadsrättsförenings styrelse (hört talas om att byta toner i skrivaren/kopiatorn???). Där stod bland annat att jag inte får låsa båda låsen till min lägenhet från och med onsdagen den 22 oktober till och med fredagen den 25 oktober för då kommer det hit en besiktningsman (underförstått mannen kommer hit nån gång under dagarna). Eh… fredagen den 25:e..? Men… den 25:e är ju på lördag och fredagen är bara den 24:e… Nåja, det är inte första gången det kommer såna här konstigheter från BRF-styrelsen. Med min fantastiska slutledningsförmåga (<== självironi!) kom jag emellertid fram till att det är fredagen den 24 oktober som avses. Vilket betyder att det då är helt legitimt för mig att stanna inne i tre dar (se föregående inlägg!), för jag vill inte att främlingar ska röra sig fritt i mitt hem.

Sen blev jag lite konfunderad igen när jag började bläddra i veckans TV-tidning. Alltså, jag köper Expressens vanliga TV-tidning, den som kommer ut en gång i veckan och sträcker sig från torsdag till och med onsdag. En vecka. Inte bilagan TV14, den tycker jag är skitdålig (den sträcker sig över 14 dagar, därav dess namn, förstås) Men… jag undrar vad hoppet på en hel månad kommer sig av i veckans TV-tidning! För mellan den 27 oktober och den 28 november är det ju en månad… Dessutom är den 28 november en fredag i år.

Ja, ja… Det är tur att jag har så många kalendrar hemma och kan ha koll, när andra verkar ha noll koll på dagarna…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om ett par timmar på stan.


Det blev ett litet glapp
mellan frissan och bion. Fästmön hade några ärenden på stan och jag hängde på. Fast det där med klädaffärer roar ju inte mig, förstås. Nu var det inte Anna själv som skulle ha kläder utan Prinskorven, men Anna hade fixat det mesta när vi strålade samman.

Mitt enda inköp blev en ny kalendersats till min filofax. Jaa, även när det gäller kalender kör jag med både hängslen och livrem. Jag använder iPhonens kalender, men gillar att skriva mina bokningar på papper också. Filofaxen ligger därför uppslagen för en vecka i taget på mitt skrivbord.

På ena sidan av gatan där jag trampade i ett hål i lördags låg en jättespännande affär. Vi traskade in och var där inne i säkert trekvart. Massor av kul nyttoprylar. Vem har sagt att pennor, disktrasor, läsglasögon, strumpor, block, hushållsprylar med mera måste se tråkiga ut?TGR var varenda sak rolig!!! (Fast om man bara kollar in deras webbplats får man ju tråk-utbrott! Tristare webbplats har jag sällan skådat!)

Efter att ha retarderat till tonåren tog vi oss samman och gick för att äta på Thai Village. Medan Anna hämtade ett paket softade jag med en kall Singha. Sen åt vi buffé så magarna blev fyrkantiga.

Till biografen var det typ 100 steg och jag hade hämtat ut biljetterna på väg till restaurangen. Det var bara att sjunka ner i Royals mjuka biofåtöljer och njuta. Förväntansfulla bänkade vi oss för att se Monica Z. Vad jag tycker om filmen kan du läsa här! Men jag kan ju säga att jag tyckte att filmen var så bra att biogodiset följde med hem. Då kanske du får ett hum om HUR bra…

Här kan du se några bilder från våra tisdagstimmar på främst TGR:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Livet är kort. Har du bråttom att se bilderna kan du föra musen över bilden och klicka på pilarna!

Read Full Post »

Just nu deltar jag i en tävling hos Arga Klara där man kan vinna en personlig almanacka. Tänk så häftigt om jag skulle vinna, en Toffelalmanacka har nog aldrig tillverkats tidigare.

Tävling, tävling!


Jag brukar egentligen bara tävla
när man kan vinna kakor eller bullar eller nåt annat ätbart, men nu gör jag ett undantag för jag skulle verkligen behöva en personlig almanacka. Den jag har är nämligen en skittrist gammal filofax i svart skinn – inte ett dugg Petite Moi, färgen till trots (ja, den är rätt tjock också, precis som ägaren). Hur trist som helst…

Tävla du också! Fast lipa inte när JAG vinner den fina personliga almanackan! 😈


Livet är kort.

Read Full Post »

Oj oj oj! Nu har jag varit på en egen liten tur på nya arbetsstället för att boka in ett antal möten. Detta har fått till följd att nästan hela nästa vecka är uppbokad med möten. Jag ska också delta i en introduktion för nyanställda en förmiddag. Och hinna besiktiga bilen en eftermiddag. Veckan därpå är det ännu fler möten samt ett studiebesök av en institution från annan ort som ska knytas till huset. Det ska bli spännande att träffa alla dessa nya människor och få veta mer vad de jobbar med och hur de behöver mig, men min hjärna känns lite överbelastad och stökig i denna stund, ungefär som H:s skrivbord…

H:s skrivbord = min hjärna


När jag går runt och bokar in möten
har jag förstås alltid mobilkameran i högsta hugg. Jag fick veta av en tjej, S, att personalen brukar

pimpa 

sina rum. Och det gör ju rummen mycket personliga och trevliga.

En thailändsk drake sitter överst i S:s rum.


Pimpningen skiljer sig lite,
i det att somligt är inhandlat utomlands, annat tillverkat på närmare håll. Den här älgen tycker jag är ursöt!

Ursöt älg.


På institutionen finns också flera labb
och där vill jag inte fota för mycket. Men denna bild på inkomna prover som måste tas omhand inom 24 timmar kan jag inte låta bli att visa dig.

Alla dessa labbprover – och några till bakom min rygg – måste tas omhand inom 24 timmar från leverans.


Mitt eget kontor har jag inte pimpat så mycket alls än.
På fredag, troligen, ska väggarna mellan mitt rum och kollegornas få extra ljudisolering så man slipper höra vad alla säger hela tiden. Då får jag också nya gardiner som ska skydda bättre mot solljuset. Tänkte därför eventuellt ge mig ut på en shoppingtur då och inhandla några fina växter till fönsterbrädan. Här är så tomt…

Min filofax är nu fullklottrad och jag måste försöka läsa mina kråkfötter och skriva in alla möten dels i mobilen, dels i datorns kalender. Det vore inte helt fel med en tjänstemobil där det gick att synka kalendrarna mot varandra. Men vi får se hur det blir med det.

Den enda pimpning jag har gjort, kan man säga, är min fotmatta med knoppror. Jag har fått låna en för att prova ett tag och sent igår kom en alldeles ny och fräsch matta som institutionen har köpt. Det är otroligt skönt att stå på mattan, som består av två gummirutor på cirka 20 x 20 centimeter, fulla av knoppror. Det blir liksom fotmassage medan man står och jobbar.

Matta med knoppror för mina fötter. Sandalerna lämnar jag helst vid sidan av.


Vid lunchen idag med den kloka L
pratade vi en hel del ekonomi och bekymmer. Som vissa saker har utvecklat sig känns det minst sagt oroligt. Jag får försöka slå bort detta tills vidare och fokusera på nuet.

I morgon är det röd dag och då är jag ledig. På förmiddagen ska Fästmön och jag ut på en liten tur och på eftermiddagen ska jag städa. Jag får ju fint besök på fredag till söndag av vännen FEM. Inte vill jag att FEM ska mötas av hemmets dammråttearmé precis…

Nu ska jag trösta mig lite med en gigantisk mugg cappuccino. Både Anna och jag har en fäbless för att gå in i dörrhandtag (!) och när jag gick ner till den andra institutionen efter lunch tappade jag den tunga dörren in dit – och dörrhandtaget begravde sig djupt i min högra underarm. Det gjorde och gör skitont och i morgon blir det intressant att se armens färg och form och om jag kan röra den… Aj, aj, AJ!

Read Full Post »

Idag blev det minsann ingen sovmorgon. Jag har skjutsat Fästmön till jobbet och insett att det lär bli snudd på OUTHÄRDLIGT att vara utan henne till på fredag. Vi har blivit så otroligt tajta och nära. Det är väl det enda goda som har kommit ut av den här annars rätt tragiska historien.

När jag pratade med mamma igår hade hon börjat göra listor. Jag bloggade om ett citat häromdan där listor dissades. Eftersom några personer tydligen missförstod så handlade citatet om PROTESTLISTOR. Andra listor är bra. Kom-ihåg-listor är VÄLDIGT bra. Handlingslistor är ett MÅSTE. Och så vidare. Mamma har nu påbörjat två listor: dels en handlingslista, dels en lista över sånt som vi måste fixa. På graven, till exempel, måste vi göra fint inför Allhelgona. Och så är det ett antal prylar jag ska bära upp från källaren. Sen ska vi gå till banken för nu tycker jag att de har krånglat till saker för mamma. Tja, såna saker, typ. På min egen kom-ihåg-lista står att köpa en kalender för 2011 – hade TOTALT glömt bort det! – samt en kassabok, båda till min Filofax. (Ja, så gammalmodig är jag!) Och sen står det också på min lista att fika med FEM. Det sistnämnda är förstås viktigast!


”Gösta” och ”FEM” i våra glans dagar.

                                                                                                                                                        Igår kväll var det livat i byggnaden här. Det megafonerades* så det ekade i mitt sovrum när vi gått och lagt oss. Och i morse har det klumpats omkring i nån barnkammare nära mig. Gissa om det ska bli skönt att åka härifrån i några dar!.. Fast en av mammas grannar ovanpå är en kraftigt överviktig kvinna som älskar dans. Och som älskar att utöva sin hobby i rummet ovanför där jag brukar sova hos mamma… Att människan kedjeröker på sin balle** gör ju inte saken bättre, för ”skitlukten” känns även om röken stiger.

På tal om rök så träffade jag gulliga MO på ICA Kvantum igår och fick en varm och gosig kram. MO är en kille som inte backar för sånt som är besvärligt och han tar tag i saker. Bland annat har han räddat mig från en och annan snuskhummer, han har engagerat sig i barn som far illa med mera. Tyvärr har han inte slutat röka – och det kände jag och påtalade på en gång. Då skrattade han förläget, men jag påminde honom om att han faktiskt har fyra minderåriga barn… I vart fall var det kalasdags hemma hos MO – igår för frun och idag barnkalas. Jippi! Han såg lite trött ut, den gode mannen…

Nu ska jag sätta lite fart och hoppa in i duschen innan det blir frukost och lokalblaskeläsning. Sen bär det av… Men innan jag åker ska jag förstås lägga ut en ny Toffelundran, så håll utkik i högerspalten!

                                                                                                                                                   *megafonera = tala i telefon med meganröst, det vill säga MYCKET högt
**balle = balkong

Read Full Post »

Utan vatten försmäktade jag inte, men insåg att jag borde ta itu med ett antal prylar UTANFÖR hemmet i stället. Åkte ner till Bil 3:an och bokade en servicetid för Clark Kent* till slutet av november. Tack och lov klarar jag mig med en mellanservice! Detta samt byte till ”vintertofflor”, byte av torkarblad och byte av blinkerskåpa höger fram (kåpan lossnar då och då och lampan sitter fast i kåpan) slutar på totalt 2 100 pix max. Det är överkomligt! Reservdelen var inte heller dyr, så man måste säga att jag hade tur! Stor service kommer jag emellertid INTE undan nästa gång… Om jag nu har bilen kvar.


Clark ska till doktorn i slutet av november för årlig hälsoundersökning, ”vintertoffelmontering” med mera. Min egen provtagning, som skulle ha varit samma dag, skippar jag. Men säg inget till nån!..

                                                                                                                                                            Åkte sen vidare på jakt efter en present samt en kassabok till min filofax. Den jakten var totalt misslyckad, måste jag erkänna. Vidare skulle det jagas kycklingfärs, men även den jakten höll på att sluta i elände. Tur då att Tokerian lyssnade på mig – med flera kunder – när jag bad dem köpa in kycklingfärs regelbundet! DÄR hade jag nämligen tur och hittade!

Hade en sms-diskussion om presenter och saknade glasögon med Fästmön, men medan jakten på present inte löste sig, var jakten på brillorna lyckosam.

Mötte en före detta vän när jag kom tillbaka från min jakt och vi hade faktiskt en pratstund. Det känns gott att trots allt kunna önska varandra lycka till och inse att våra liv inte är slut trots att det sker förändringar som inte alltid vid första anblicken är positiva. Dagens lärdom!

Jakten på jobb var inte heller lyckosam idag, men det är ju ingen nyhet. Det kan jag ju skriva här varje dag, liksom, och det orkar jag inte för det blir bara så negativt.

Till all lycka har vattnet kommit tillbaka, så jag kanske ska hoppa in i duschen trots allt. Eller också lämnar jag det till i morgon…

                                                                                                                                                                   *Clark Kent = min lille bil

Read Full Post »