Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for oktober, 2011

Herreminje, min mage är fyrkantig! Fästmön och jag har ätit Aromas specialpizza till middag (jag minus oxen, men plus fjäderfä i stället). Det blev ingen Tintinbio i afton, för vi insåg att det ju är höstlov och platserna försvinner snabbt. Jag kan nog inte förboka med min gratisbiljett. I stället bespetsar vi oss på ett besök nästa helg Anna jobbar. Det som är bra är att hon slutar mycket tidigare då. Det blir liksom en eftermiddag att göra nåt på. Söndagen är det ju Fars dag och Anna ska gissningsvis till farbror Bosse efter jobbet.

Men nu går jag händelserna i förväg! Det har hänt grejor på ”jobbet” vill jag lova! I morgon går jag på mitt vikariat – och strax innan hemfärd idag blev jag kallad på intervju för Tjänsten. Det är lite osäkert vilket datum det blir, men det blir nästa vecka. Tjolahopp, liksom!

När jag så anlände hem till New Village kände jag en underbar doft slå emot mig i köket. Men nej, det var inte Annas bak. Det doftade… friskt, fräscht, blommigt. Anna hade varit ute på skogsäventyr idag och plockat hem blåbärsris som stod i en vas. Men inte kan väl blåbärsris dofta så gott? Nej! På köksbordet stod ytterligare en vas, visserligen med blåbärsris i, men också med röda rosor och ett gulligt kort. Intill stod en vacker glasängel som håller ett hjärta. Detta var Annas sätt att säga grattis till vikariatet! Vilken sötnos, va?!


Bilden gör varken rosorna eller glasängeln rättvisa!

                                                                                                                                                                 I morgon eftermiddag och hela onsdag ska jag delta i en konferens här i Uppsala. På tisdagskvällen är det middag ute. Inte på nåt av mina favoritställen och gissningsvis får jag lite problem med att hitta nåt som jag kan äta utan att bli dålig. I värsta fall får jag väl bara dricka, dårå… 😉 Skämt åsido, när det gäller jobbet – och i vanliga fall också, för den delen! – är jag numera väldigt måttlig med alkoholen.

Nästa middag jag är bjuden på blir på fredag. Kära sysslingen har bjudit hem mig och det ska bli mysigt att det äntligen blir av – vi har liksom pratat om att ses i flera år. Och sen när vi gjorde det var det i samband med en begravning tidigare i år. Nu har det gått en tid och jag vet att vi har massor att prata om! Dessutom har jag hört ryktesvägen att min syssling är något av en mästerkock… (Nån som undrar varför jag är tjock? Jaså, inte det. Nähä, inte jag heller…) Sysslingen och jag har mejlpratat lite i förra veckan och nu i kväll, för jag är ju tvungen att berätta att jag är matkrånglig så det inte blir pinsamheter sen. Och det var tur, för köket hade tänkt servera ren.

Pratat per sms har jag gjort med den kära vännen som opererat sig idag. Jag fick ett sms från en något omtöcknad vän vid slutet av eftermiddagen och gissar att vännen nu återhämtar sig. Skönt att det är över och jag hoppas verkligen resultatet blir bra och att vännen blir besvärsfri!

I stället för bio blir det lite TV senare i kväll. Vi glor på Anno 1790 på SvT 1 klockan 21 och spelar in Den som dräper som går exakt samtidigt på TV4. Två bra serier – en drama, en deckare –  krockar. Annars kan det vara hur mycket skit som helst på TV en kväll. Svensk TV i ett nötskal.

Nu ska jag kolla in om mina Kickor och Pluttar har bloggat nåt idag! Du som hellre vill kolla in en trailer på Tintin kan titta här!

Read Full Post »

Rubriken kan tyckas förfärlig och överdriven, men enligt de senaste forskarrönen i USA handlar det om dagsens sanning. Socker och fett är otroligt beroendeframkallande. Och allra värst är de i kombination – som i en kanelbulle.

Själv var jag sen till förmiddagsfikat idag, men mina snälla (?) kollegor hade lämnat lite sött åt mig att inmundiga i min ensamhet. Frågan är om det var snällt eller om de vill få mig beroende..?


Mina kollegor är snälla. Eller vill de få mig beroende???

                                                                                                                                                                      Efter djurförsök kom man på att fett är minst lika beroendeframkallande som socker. Men när det gällde de båda i kombination, fett och socker, visade suget vara

[…] i nivå med lockelsen från alkohol, kokain och heroin. För att tillfredsställa sig är mössen beredda att gå över ett elektriskt golv, […]

Forskarna inser nu att det är nåt i hjärnan som måste blockeras för att få bukt med suget. Genom att blockera beroendecentrumet i hjärnan kan man motverka narkotikaberoende, men också fetma. För ungefär fem år sen lanserades ett läkemedel mot fetma som hade bra effekt. Dessvärre hade det mindre bra effekter på psyket och därför drogs det tillbaka.

I Sverige finns det ingen diagnos som stavas Sockerberoende. Men det klart att vi svenskar också kan känna sug liknande det efter knark, cigarretter och alkohol. En fördel med att vräka i sig sött är emellertid att man inte riskerar att gå över till tyngre prylar. Man blir bara tyngre i sig själv. Fast genom att röra på sig, undvika fett och socker och gå ner i vikt får man fart på de farliga kolhydraterna. Det gäller bara att hitta motivationen…

Read Full Post »

Visst är det väl???

En god dag, menar jag?

                                                                                                                                                                    Vi hörs senare!

Read Full Post »

Söndagseftermiddag och jag omvärldsspanar efter intressanta nyheter, galenskaper och annat. Har nyss talat med mamma i telefonen och från och med mitten av december ska äldreboendets restaurang i huset mitt emot inte längre servera mat på helger. Hon vet inte hur hon ska få mat då. Detta är Sverige, 2011. (Mamma bor 30 mil här ifrån så jag kan inte åka över med mat.)

På tal om telefon… (Jag försöker läsa en artikel på DN:s hemsida, men irriteras alltmer av att sidan laddar långsamt OCH en annons från Telia med Per Holknecht poppar upp! SUCK!) Fasta telefoner är nåt som försvinner allt mer. I alla fall på jobbet. Det menar en forskare i Uppsala som har undersökt hur vi i jobbet kommunicerar med andra. Det är mejl och mobiltelefoni som gäller, men chatt vinner mark när vi är trötta på överfulla inboxar och störande telefoner.

Att säga om det fasta telefonabonnemanget är faktiskt nåt jag seriöst överväger – för att spara pengar. Telia vet att ta betalt för… tja, vadå? Vad är det mina abonnemangsavgifter går till, egentligen?

Folk i gemen tycks emellertid ha otroligt gott om pengar. Så gott att polisen vittnar om att folk under den här helgen, när det varit löning, har legat i drivor. Aspackade. Fylla, fylla. Är det roligt att slänga pengar på att bli så full att du hamnar i en hög… bestående av fulla människor? Man behöver ju inte fundera länge i alla fall för att inse varför alla fyllisar inte har pengar sen, efter alla lönehelger. (Men för den som är fyllis finns det visst alltid pengar till alkohol.)


Snart ligger inte bara fyllisar i drivor utan även tompavor. I snödrivor. Suck… Vet inte vad som är mest tröttsamt – fyllisar eller snö…

                                                                                                                                                         Människor är inte bara fulla, de är galna också. En pappa i Linköping var ute och gick med sitt barn i barnvagn när en okänd kvinna försökte stjäla ungen. Men hallå! Vem vill frivilligt stjäla ett barn?* Skämt åsido, vilken fruktansvärd upplevelse. Kvinnan anses inte vara psykiskt stabil. Det var väl The Understatement of the Year, eller..? Det är ju så här det blir när psykiskt sjuka inte får den hjälp de behöver! Sverige, 2011, var det ja…

Humorlösa är en del. Grannar, framför allt. Och många fattade inte att den sura lappen undertecknad Grannen var reklam från Rix FM. Radiokanalen tvingas nu be om ursäkt. Be om ursäkt??? VA??? Nä, folk, läs: grannar, har sannerligen ingen humor (eller självinsikt).


Åter är det bevisat att grannar är humorlösa. För en gångs skull tycker jag att reklamen var rolig och bra!

                                                                                                                                                              Själv funderar jag på att fly från omvärlden och in en biosalong. Tintin – datoranimerad i 3D – lockar som 17. Och en biobiljett fick jag gratis från ”jobbet” i veckan som gick. Hoppas att Fästmön hänger på i morgon!

                                                                                                                                                     *Humorlösa bör inte läsa meningen efter kolonet: Jag kan tipsa om en eller annan skitunge som hon kan stjäla i stället. OBS! Skämt!

Read Full Post »

Uschäkta, dö, att jag inte har presentera nåt nytt östgötskt ord eller uttryck på länge! Men här kommer ett som jag till min stora förvåning hörde från Fästmöns läppar i morse:

Scheka

Scheka är motsvarighet till bresa på uppländska. På svenska betyder det sära på benen.

Ordets etymologi är okänt, men det är möjligt att sära låter som scheka – när en östgöte talar.

Notera att sche-ljudet förstås ska uttalas relativt gutturalt. Det ska kännas som om man samlar en loska spott mot gommen.

I vilket sammanhang Anna använde scheka idag? Tja, säg det. Jag tror att hon ville glänsa med sina östgötskakunskaper, helt enkelt.

Read Full Post »

BRA att de åtta nya avsnitten av Downton Abbey börjar klockan 21.30 på SvT1, för då hinner vi hem till TV-soffan när Fästmön jobbar till 21! Igår var det alltså premiär för den andra säsongen – som jag har längtat!


Några av karaktärerna i Downton Abbey.

                                                                                                                                                                     Nu har det gått ett par år sen sist. Året är 1916 och första världskriget rasar. I skyttegravarna i Somme möts arvtagaren Matthew och betjänten Thomas – och dricker te tillsammans medan det skjuts högt och lågt. Förändringens tider, alltså. Dessutom meddelar Matthew att han har förlovat sig – men inte med nån av de ogifta ladies Crawley. Mr Bates och Anna har stora planer för en gemensam framtid. Dessvärre är mr Bates redan gift och frun har inga planer på att släppa honom fri. I stället tvingar hon honom att lämna Downton Abbey för att sätta sprätt på hans morsarv.

Det viner om öronen i starten av denna säsong Downton Abbey. Livet i skyttegravarna är hemskt och ofta kort. En bra skildring av kriget, inte alls så glamoröst som många tror.

Jag gillar Downton Abbey! Det här är brittiska krigsdramer när de är som bäst. Förutom kriget skildras samtidspolitiken, klassamhället, kvinnokampen – och en massa häftiga kostymer och uniformer. Underhållning på högsta nivå!

Read Full Post »

Idag har jag verkligen slagit på stort! Det blev inte ett par Levi’s utan två par! Var får jag alla pengar ifrån? Lite kvar från Lottovinsten Den Större, lite sparat från mamma. För nån lön har jag ju inte fått på ett tag. Men snart… Nu behöver jag inte köpa jeans på några år, i alla fall, och det är skönt. Jag avskyr nämligen att shoppa kläder!

Det var värre än värst idag på Stormarknaden och inte hade jag Fästmön med mig så vi kunde flabba tillsammans. Som vanligt hittade jag inga affärer – alltså inga affärer som jag skulle till låg där de brukar ligga. En av dem låg på vanliga stället, men hade inte fått upp nån skylt så jag passerade den. Två gånger. Men sen gick jag in och köpte jeansen. Ja, för det var på JC, förstås! Trevliga och hjälpsamma tjejer som jobbar där och som vanligt fick jag jeansen fållade. Bara det att när jag kom och skulle hämta dem såg flixen gråtfärdiga ut. Symaskinshelvetet krånglade! Men så hade de mekat lite, så där som duktiga tjejer kan men sällan gör, och till sist hade maskinen funkat som den skulle igen. Naturligtvis var det undertråden, detta av Djävulen uppfunna sattyg, som krånglade.


Så här brukar det se ut när jag syr. Undertråd = Djävulens uppfinning.

                                                                                                                                                            Jag passade på att handla lite annat också, när jag ändå var i farten, det vill säga väntade på att jeansen skulle bli klara. Halkade in på Clas Ohlson, till exempel, och köpte glödlampor till extrapris. Halka var för resten verbet för dagen! Golvet i den nyaste delen i köpcentrumet är snorhalt. Det finns stor risk för benbrott, så varning, varning! Annars kan jag meddela att Clas Ohlson i Stormarknaden är en rörig butik och varorna presenteras inte logiskt. Man hittar ingenting utan vimsar runt. Jag blev så irriterad att jag inte ens orkade asgarva åt en brutta i en onepiece med mönstret amerikanska flaggan. Säger som fru Hatt:

Maj Gadd!

Onepiece ser ju liksom inte klokt ut – på nån! Folk ser ut som jättebebisar, helt enkelt. FULT!


En sån här gick människan omkring i. Amerikanska flaggan, dessutom…

                                                                                                                                                               På ICA Kvantum var det inte mycket bättre än på Clas Ohlson, men till Kvantums försvar kan man hävda att där renoveras. Det gjordes inte på Clas Ohlson. Men skit samma, jag sprang som en yr höna även inne på Kvantum, för jag hittade knappt osten, ens. Dagens middag blir nog i alla fall en av de tre frysta ICA-pizzorna – extrapris!

Skenade också lite här och var och kollade på trådlösa möss, men hittade inget annat än små prisskillnader. På Expert fanns absolut ingenting i musväg, inte heller nån katt utan svans som jag kunde hälsa på högt och ljudligt. På Kjell & Company hittade jag däremot några varianter som såg intressanta ut. Bäst priser på färgpatroner hade i alla fall Clas Ohlson, så dit styr jag kosan nästa gång det är dags. Sorry Expert, men ni har blivit sämre vad gäller utbud, era priser är i högsta laget och det är alltid kö till säljarna hos er.

Hemma i New Village igen hann jag precis i tid till toa – ja, för jag blev ju naturligtvis kissnödig på Stormarknaden. Och var finns toaletterna??? Nä, dessa hittar jag ingen info om på hemsidan, i alla fall, så toaletter existerar uppenbarligen inte. DET drar ner betyget ytterligare.

Nu var syftet med min shoppingtur inte att betygsätta Gränby Centrum, men som konsument och kund kan man ibland inte låta bli. Det är ju liksom mina pengar som klirrar i era kassor.

Mina köksstolar är på kalas och jag funderar på att kolla vad som finns kvar i Hello Kitty-bunken och kanske läsa en stund. Ny bok på gång, inhandlad i fint skick och inbunden för 30 pix hos Bok-Anna i hamnen i Metropolen Byhålan (scrolla ner på sidan så hittar du e-postadress, men tyvärr ingen hemsida!). Det är en affär som har grejor!!!


Godis i bunke blir det numera om det blir godis!

Read Full Post »

Older Posts »