Grattis, Sysslingen!

Ett stort GRATTIS till Sysslingen som får Societas Archaelogica Upsaliensis, SAU:s, vetenskapliga pris 2011 på 30 000 kronor!

Sysslingen  får priset bland annat

[…] för att han som få andra arkeologer har deltagit i den offentliga debatten om vårt kulturarv. […]

Read Full Post »

”Å vilken underbar morgon, å vilken underbar daaag…”

Äntligen sitter Tofflan vid en fungerande jobbdator. Bara det att System 7 och  jag inte riktigt kommer överens och min webbläsare ser helkonstig ut och saknar toolbar. Nu har jag fått till det hjälpligt – det gäller att inte vara datahandikappad en sån här kort arbetsdag när knappt en käft är på jobbet. Mer än E och jag på min våning. Vi sitter i var sin ände av korridoren, men jag hör smattret från tangentbordet, liksom E säkert hör mitt. Jag ska faktiskt försöka få lite gjort idag. Bland annat väntar jag på att en forskare ska ringa så vi kan planera en sida på svenska och en på engelska till webben kring hennes spännande projekt i Kenya.

Igår hann jag göra färdigt mitt första egna lilla pressmeddelande. Eller nåt pressmeddelande är det väl egentligen inte, snarare en inbjudan till press och allmänhet till en del av en kongress i nästa vecka som vanligtvis är helt sluten. Det ska bli spännande att se om det blir nåt napp!

Smarrigt fredagsfika brukar det vara här i princip varje vecka, men jag tror inte det är nåt smaskens på gång idag. Jag och E får väl gå och ta en kopp om en stund, i alla fall.

Vår kloka kaffeautomat har en Väck-mig-knapp!

                                                                                                                                                              Jag är fortfarande väldigt trött idag, Fästmön var ännu tröttare än jag i morse. Hon har ju haft sovmorgon varje morgon, men i gengäld jobbat kvällar. Jag väckte henne försiktigt i morse och jag sjöng verkligen inte rubriken på detta inlägg för henne!!!

Igår kväll åkte jag ut till Himlen med tre matkassar. De räcker nästan till två dagar. Nu visade det sig att det blir manfall i familjen i helgen. Frida är hos en kompis och hälsar på och Johan ska vara borta på lördag. Kalas-Killen, det vill säga Elias, har kalas både lördag kväll och söndag eftermiddag. Man undrar vad föräldrarna tänker på när det förläggs två kalas på en och samma helg… Det är också lite tokigt, tycker jag, att förlägga kalas till fredags- och lördagskvällar. För Annas del – och säkert även för pappa Jerry! – är det kanske inte så kul att första kvällen man får hem Kalas-Killen efter en vecka hos dan andra föräldern ska grabben iväg igen på kalas. Ingen myskväll med familjen, liksom.

Här dansar Kalas-Killen loss inne i en klädaffär på sommarlovets sista dag när vi var iväg och köpte skor, tröja och ryggsäck han och jag.

                                                                                                                                                                 Igår kväll fick jag i alla fall en pratstund på tu man hand med Johan. En vecka har han jobbat på praktik på ett slakteri. Det är ett tungt jobb och jag skulle tycka att det var lite läskigt att jobba med döda djur, men Johan klarar av det. Han är där för att lära och för att få omsätta sina ganska teoretiska kunskaper i praktiken. Eller nja, styckning har han ju ägnat sig åt förut. Men inte allt runt omkring. I början av december ska man sen diskutera en eventuell fortsättning. Självklart hoppas han på en anställning, för aktivitetsstödet går ju inte att leva på. Personligen tycker jag att 130 kronor om dan är att jobba gratis… Jag är emellertid glad för Johans skull att han har fått den här möjligheten och så får vi hoppas att det är en väg ut i arbete. Han säger själv att allt förstås inte är roligt och att arbetet kan vara mycket tungt, men det är bra mycket bättre att jobba än att sitta vid datorn hela dagarna. Och tro mig, jag vet och jag håller med! Jag tycker att han är duktig som kör detta tunga praktikjobb på heltid. Lång resväg är det också, men han tar första bästa buss till jobbet. Jag håller alla tummar jag har för att det ska bli nåt bra av detta! Johan är en duktig kille, jag vet det. Sen är han inte världsbäst på att städa, fast det är nåt han har blivit betydligt bättre på det senaste året.

Read Full Post »

Mat och prat och vackra blommor – och Tintin!

Herreminje, min mage är fyrkantig! Fästmön och jag har ätit Aromas specialpizza till middag (jag minus oxen, men plus fjäderfä i stället). Det blev ingen Tintinbio i afton, för vi insåg att det ju är höstlov och platserna försvinner snabbt. Jag kan nog inte förboka med min gratisbiljett. I stället bespetsar vi oss på ett besök nästa helg Anna jobbar. Det som är bra är att hon slutar mycket tidigare då. Det blir liksom en eftermiddag att göra nåt på. Söndagen är det ju Fars dag och Anna ska gissningsvis till farbror Bosse efter jobbet.

Men nu går jag händelserna i förväg! Det har hänt grejor på ”jobbet” vill jag lova! I morgon går jag på mitt vikariat – och strax innan hemfärd idag blev jag kallad på intervju för Tjänsten. Det är lite osäkert vilket datum det blir, men det blir nästa vecka. Tjolahopp, liksom!

När jag så anlände hem till New Village kände jag en underbar doft slå emot mig i köket. Men nej, det var inte Annas bak. Det doftade… friskt, fräscht, blommigt. Anna hade varit ute på skogsäventyr idag och plockat hem blåbärsris som stod i en vas. Men inte kan väl blåbärsris dofta så gott? Nej! På köksbordet stod ytterligare en vas, visserligen med blåbärsris i, men också med röda rosor och ett gulligt kort. Intill stod en vacker glasängel som håller ett hjärta. Detta var Annas sätt att säga grattis till vikariatet! Vilken sötnos, va?!

Bilden gör varken rosorna eller glasängeln rättvisa!

                                                                                                                                                                 I morgon eftermiddag och hela onsdag ska jag delta i en konferens här i Uppsala. På tisdagskvällen är det middag ute. Inte på nåt av mina favoritställen och gissningsvis får jag lite problem med att hitta nåt som jag kan äta utan att bli dålig. I värsta fall får jag väl bara dricka, dårå… 😉 Skämt åsido, när det gäller jobbet – och i vanliga fall också, för den delen! – är jag numera väldigt måttlig med alkoholen.

Nästa middag jag är bjuden på blir på fredag. Kära sysslingen har bjudit hem mig och det ska bli mysigt att det äntligen blir av – vi har liksom pratat om att ses i flera år. Och sen när vi gjorde det var det i samband med en begravning tidigare i år. Nu har det gått en tid och jag vet att vi har massor att prata om! Dessutom har jag hört ryktesvägen att min syssling är något av en mästerkock… (Nån som undrar varför jag är tjock? Jaså, inte det. Nähä, inte jag heller…) Sysslingen och jag har mejlpratat lite i förra veckan och nu i kväll, för jag är ju tvungen att berätta att jag är matkrånglig så det inte blir pinsamheter sen. Och det var tur, för köket hade tänkt servera ren.

Pratat per sms har jag gjort med den kära vännen som opererat sig idag. Jag fick ett sms från en något omtöcknad vän vid slutet av eftermiddagen och gissar att vännen nu återhämtar sig. Skönt att det är över och jag hoppas verkligen resultatet blir bra och att vännen blir besvärsfri!

I stället för bio blir det lite TV senare i kväll. Vi glor på Anno 1790 på SvT 1 klockan 21 och spelar in Den som dräper som går exakt samtidigt på TV4. Två bra serier – en drama, en deckare –  krockar. Annars kan det vara hur mycket skit som helst på TV en kväll. Svensk TV i ett nötskal.

Nu ska jag kolla in om mina Kickor och Pluttar har bloggat nåt idag! Du som hellre vill kolla in en trailer på Tintin kan titta här!

Read Full Post »

Författare från Ö till A: A

Sista bokstaven i mina bokhyllor, A! Tack till dig som följt med mig genom den här litterära resan!

A

Birgitta Andersson har skrivit den självbiografiska romanen Blondie. Har du inte läst den ska du göra det! Jag och Fästmön träffade henne  i vintras och fick våra böcker signerade. Birgitta är en fantastisk person och jag saknar hennes bloggande!

Jag kan ju inte passera A utan att nämna sysslingen, Magnus Alkarp. Av honom har jag bara en enda bok i hyllan, Mästaren vid vägens slut. Han skriver så mycket, inte bara i romanform. Håll ögonen öppna!!!

Read Full Post »

Grönt är skönt…

Fast dagens färg, denna illande, lite åt limehållet, gröna, är inte en av mina favoriter. Men den syns. Den syns VÄLDIGT MYCKET! (Och jag kanske söker uppmärksamhet just nu???) Färgen kommer av att jag både igår och idag råkade se djur som sprang över gatan – igår en hare, idag en ekorre. Jag körde naturligtvis INTE över nåt av djuren, men fick en tanke på naturen, det levande, det som SKA bli grönt. Snart, hoppas jag…

En vårbild från förra året att njuta av så länge.

                                                                                                                                                             Det har snöat i natt, men bara ett väldigt lätt täcke hade lagt sig över bilen. Temperaturen ligger på ett par minusgrader och det är skönt. Det räckte med att borsta i morse. Elias slapp sitta i bilen och frysa eftersom jag inte behövde ägna en kvart, 20 minuter åt att skrapa rutor – att borsta tog fem minuter. Grabben följde med mig ut eftersom han och jag skulle åka ensamma idag. Annars brukar han och eventuellt övriga passagerare komma ut lite senare så att bilen hunnit bli både uppvärmd och skrapad. Vi tänkte att lilla mamma/Fästmön skulle få sovmorgon idag eftersom hon är ledig från jobbet och jag måste ändå in till stan. 

Jag har hunnit betala en räkning och kolla posten – bland annat hade jag fått ett väldigt fint brev av Sysslingen! Det gjorde mig lugn och lite ledsen, men det var bra för jag blev himla irriterad när jag såg min nummerpresentatör. Igår kväll hade nämligen Synovate Sweden, ett företag som sysslar med marknadsföring, ringt  mig fem gånger. Bara det att man är så DUM att man ringer mig så många gånger med korta tidsintervall en och samma kväll får mig att bli obstinat och vägra svara om jag skulle råka vara hemma nästa gång de ringer. En sökning på numret ger bara företagets namn, ingen adress, hemsida eller nåt. Nej tack, för såna! (En annan sökning hittade en hemsida!)

Jag blir arg!

                                                                                                                                                               Nu ska jag slänga i mig nåt ätbart innan jag borstar tänderna och åker in till M för att låta henne ta hand om mitt huvud. Eller snarare kalufsen ovanpå det…

Read Full Post »