Nu är jul(mat)en redan här!

Men hallå! Nu är jag upprörd igen! Läser att julmaten redan är på väg ut i affärerna. Det är ju liksom bara två och en halv månad kvar… Fast nu råder det ju inte bara brist på smör, det finns risk för brist på julskinka också, för den som äter gris. Jag gör det inte.

Först ut in med jul verkar Hemköp vara. Där har man julmustpremiär den 17 oktober, men redan nu säljer en del butiker drycken. Tokeria-affärerna väntar till den 1 november, ICA börjar med jul kanske veckan innan och Coop, lika senfärdig som de som jobbar där, väntar ända till mitten av november. Men gärna för mig, alltså. Det här med julen hinner ju liksom bli uttjatat långt i förväg.

För ett par veckor sen annonserades en julmarknad här i trakterna och snart står det väl inte på förrän man hör Bjällerklang sju gånger om dan och ser tomtar vart man än vänder sig. Uttrycket

Jag ser rött!

får i dessa tider en Juholtig annan betydelse än sedvanlig. Samtidigt som originalbetydelsen ändå kvarstår, framför allt när det gäller just Ju(l)holt. Han är väl en sorts tvärtemot-tomte, för resten – han ger ju inte utan han tar.

Hemma hos mig händer inget juligt förrän till första advent. Då plockar jag fram stakar och stjärnor. Julpyntar gör jag inte förrän nån vecka före jul. Ska jag till mamma blir det inte alls mycket skit grejor som kommer fram – då kan det räcka med sagda stakar och stjärnor. Men om mamma kommer hit julpyntar jag från golv till tak. Och en alldeles äkta gran köper jag hem och klär kvällen före julafton. Inte förr! Nej, nu får det vara nog med traditionsböjande!

Priset för Mest Böjande av Traditioner tog nog i alla fall min lokala Tokeria förra året. Julägg, liksom… Vem vill ha det???

Julägg, Tokerians idé från förra året, tycker jag är helt galen.

Read Full Post »

Torsdagskväll i New Village

Det är inte kul. Att ha ont i ryggen och springa omkring med dammsugaren. Själva springandet är väl OK, men att böja sig och suga under möbler… suger, så att säga. Aj, aj!

I eftermiddags kämpade jag med startsida två för forskartexterna. Det är ganska mycket pilljobb, men allt gick bra. Till och med Photoshop var villigt idag.

Titta så kul Photoshop kan vara!

                                                                                                                                                            Fastnade i en bilkö på hemvägen. Den var så lång, så lång att jag undrade om jag skulle komma hem idag överhuvud taget. Det gjorde jag.

Väl hemma satte jag igång att städa. Ingen idé att sätta sig och slappa en stund, då blir man bara trött. Jag började med badrummet och sen duschrummet och toan. När det blev dags för en paus tänkte jag sätta mig vid datorn en stund. Det gjorde jag – men bara för att ladda ner en uppgradering av mitt anti-virus-program och för att betala en räkning. Jag är verkligen nöjd och stolt att jag har kunnat snåla så att månadens bensinräkning var hälften så hög jämfört med i vanliga fall. Men det är ju på bekostnad av uteblivna besök i Himlen. Jag är rädd att det ska tära på Fästmöns och mitt förhållande, men samtidigt är ju läget som det är. Har jag inte pengar så har jag inte. Och jag har inte fått nån ersättning för september från Försäkringskassan än heller. Undras hur länge den dröjer…

Efter ”rasten” blev det en runda med dammvippan, men sen blev jag bara tvungen att sätta mig ner och äta nåt. Hällde upp de sista smulorna cornflakes och skvätte på de sista mjölkdropparna och rostade två mackor till. I morgon bitti är det sista gången jag äter av det där uräckliga kartongbrödet – sen åker det i sopen. (Det är flera dar gammal, för övrigt, men det har inte gjort varken till eller från för smaken.) Och naturligtvis ska jag handla i morgon efter ”jobbet” – Anna kommer ju! 😛 Gott bröd ska jag köpa, några goda ostar, mjölk… Men vänta nu!.. Hon försöker ju hålla igen lite. Vad ska jag hitta på till middag, egentligen? Inte en blekaste! Men på lördag tänkte jag göra pasta med tonfisksås. Gott och nyttigt.

Man ska inte leka plockepinn med maten! Skäms!

                                                                                                                                                               På lördag ska vi ut till Morgonen för att uppvakta en 17-åring. Tänk så åren går! När jag träffade Frida första gången var hon 13… Barnen blir allt äldre. Det är bara jag och Anna och barnens pappa (får slinka med) som är evigt unga…

Read Full Post »

Varför mördar man sin dotter?

Varför skriver man en bok med titeln Varför mördar man sin dotter? Enligt författarna Emre Güngör och Nima Dervish vill, enligt baksidestexten, förstå hur den pappa som mördar sin dotter eller den bror som kontrollerar sin syster är funtad. Tack, Nurse Rached, för intressant läsning!

Intressant och angelägen läsning om hedersrelaterade mord.

                                                                                                                                                                                                                                    Författarna har träffat de män som har mördat Fadime, Pela och Sara – flickor kända i media för att ha drabbats av baksidorna av den så kallade hederskulturen. Inte många av de inblandade männen visar ånger, ändå bemöts de av författarna med stor respekt. Naturligtvis är detta nödvändigt för att ens få komma nära och få till stånd ett samtal, en dialog. Men ändå. Jag har lite svårt för det. Och i det fall läsaren visas ånger hos en av mördarna handlar det, enligt författarna, om:

[…] Äkta ånger […]

Hur vet de det? undrar jag.

Inledningsvis får läsaren korta introduktioner i några av de olika världsreligionerna. Jag får lära mig om hemskheter som änkebränning (ja, det är precis som det låter – man bränner änkan när henne man har avlidit).

Läsaren får intressanta inblickar i såväl kulturella skillnader som mördarnas tankar kring sina dåd. Samtidigt kan jag inte hjälpa att det är alltför många frågetecken som lämnas outrätade. En intressant tråd att nysta i hade till exempel varit kvinnorna som medverkade i morden, deras roll och tankar kring hederskulturen. Kan det vara så att de har en stark roll som bevarare?

Irriterande korrekturfel hittar jag på några ställen. Det heter inte

[…] fick vatten på sina kvarn […]

eller

[…] dennes […]

om en kvinna. Såna slarvfel borde ha rättats före tryck.

Jag tycker att det här är en bok som tar upp ett intressant och angeläget ämne, men jag saknar riktig analys. Lite mer fakta om kvinnornas roller hade heller inte skadat.

Medelbetyg, blir mitt slutomdöme!

Read Full Post »

Kaka och kaffe och ett rasande tempo

Förmiddagen har gått i ett rasande tempo. Ehum… det känns som om jag skriver denna mening allt som oftast. Men det är inte för att beklaga mig utan för att jag gillar det! Tillvaron blir tyst och stum när jag går hemma sysslolös. Nu fylls mina dagar med liv, stimulans av intellektet och träning i sociala kontakter. Framför allt: det är så roligt!

Jag jobbar vidare med mina forskartexter och under dagen beräknar jag få förslag på två av sex startsidor klara. Det känns mycket spännande! Jag fick dessutom till en läcker bild på en av sidorna – tagen med min tejpade mobilkamera… Fast det vet inte Carl om, då skulle han nog protestera. Den var inte hundra procent bra, men jag Photoshoppade den lite och lyfte fram två starka signalfärger – samt den otroligt söta filmstjärnehunden Trixie som du även kunde se på en blogg nära dig igår.

Jag vet inte hur många som stack in huvena under förmiddagen och påpekade att det var fika, men jag kom inte ner i fikarummet förrän halv elva. Och då var där ju tomt… Tog ändå en mugg java och en kaka och började bläddra i Svenska Dagbladet.

Kaka och kaffe smakade fint vid halv elva också.

                                                                                                                                                                                                                                               Men så fick jag sällskap av C och vi hade en givande pratstund kring en del mindre trevliga erfarenheter vi har med oss i våra bagage. Det är så befriande att prata med nån som verkligen förstår, nån som har varit utsatt för det själv. Och det blir inget ältande, bara konstateranden och faktiskt peppningar. En hjälp att gå vidare! Jag suger i mig all sån hjälp!

Idag är jag stolt över mitt sifferminne! Det hjälpte mig att komma ihåg att gratta nån på födelsedagen. Nån som blev glatt överraskad att jag kom ihåg. Nån som i alla fall fått ett paket idag. Jag kunde inte hjälpa det, men jag blev lite beklämd och lite ledsen över ensamheten. Den som kan drabba oss när vi minst anar det i livet. Nu känner jag inte till några detaljer, men ändå. Det gäller att alltid komma ihåg att

[…] Allting kan gå itu

Ett hjärta kan gå i tusen bitar […]

Och jag tänker inte dessa ord av elakhet eller skadeglädje, jag bara konstaterar.

Fästmön messade för ett tag sen att hon har fått ledigt ett par extra dagar. Nu ska jag fundera ut nånting som vi kan passa att göra och som helst inte ska innebära några kostnader… Det blir kanonskönt för henne att få vila ut några extra dagar!

Själv skulle jag behöva vila upp min onda kropp. Fram på morgontimmarna behövde jag uppsöka toa och skuttade ur sängen. Det tyckte min rygg inte om, så den är öm och värkig idag. I magen pågår det revolution efter gårdagens pizza, men det var en smäll jag valde att ta. I vart fall är det inget gallstensanfall utan bara sedvanligt tarmont.

 

Read Full Post »

Vecka 41: Önskebrunn och Golvbrunn

Torsdag och som vanligt dags för veckans höjning (Önskebrunn) respektive sänkning (Golvbrunn). Så här är det:

Önskebrunn

• Choklad (Alla sorter utom mörk! För nu har forskare åter igen konstaterat att choklad är bra!)
• Sovmorgnar (De är för härliga! Men för få…)
• Fästmön (Jag ser för lite av henne!!!)
• Roliga skrivuppdrag (som kommer via Blogvertiser!)
• Aroma special fast med kyckling, inte oxfilé
• Omtänksamma vänner (Det finns några som bryr sig fortfarande)                                                                                                                                                

Golvbrunn

• Politiker som får bidrag och ändå tycks fiffla (Med den månadslönen borde de inte få en spänn i bidrag. Då skulle de inte kunna skylla på att de inte kände till reglerna.)
• Magnus Betnér (Snälla Banditradion, ta bort honom! Han förstör min hemfärd i bilen. Han är inte ett dugg rolig.)
• ICA:s rågbröd med pumpa (Snacka om att tugga på kartong! UFF!)
• Spottloskor (Sluta spotta, för f*n! Det är äckligt!)
• Idioter (Jaa, puckon finns över allt.)
• Puckon (Idioter som inte kan stänga sin ytterdörr utan att smälla igen den. J**ligt tröttsamt att höra!)

Read Full Post »