Melodifestivalen 2015: Deltävling 2. Malmö

Ett schlagerinlägg.

---

 

Mera schlager! När jag började skriva på det här inlägget var det ännu lördag förmiddag. Jag tittade på SvT:s webbplats om Melodifestivalen för att kolla kvällens startfält. Jag tittade på fotot. En del ansikten är helt nya för mig, andra… Jag noterade att Marie Bergman har kvar samma gamla hatt, Sanne Salomonsen är lika hårdsminkad som sist hon poppade upp på tv och att Magnus Carlsson ler samma breda leende som förr. Frågan är om hatt, smink och leende för dem vidare eller faktiskt deras talanger och färdigheter…

Jag lyssnar aldrig i förväg, men den som vill göra det kan höra smakprov på SvT:s webbplats. Artisterna finns naturligtvis på diverse ställen i sociala medier, ifall man är intresserad av personerna bakom låtarna – länkar finns på artisternas sidor hos SvT.

 

Så här ser kvällens startfält ut:

1. Linus Svenning: Forever starts today
   Den här låten har jag hört förut, känns det som. Fast det har jag ju inte. Mycket vibrato av den tatuerade pojken. Men finkläderna glömde han hemma. Låten gick vidare till Andra chansen.
2. Emelie Irwewald: Där och då med dig
   Uuuuu… Det börjar väldigt mycket schlager… Den här har jag också hört förut, tänker jag. Ne me quitte pas… Mycket dramatik. Tyvärr kommer låten aldrig igång. Sövande. Jag somnar med blicken i urringningen…
3. Samir & Viktor: Groupie
   Doku- och modebubblor… Är jag på en fotbollsmatch? Intetsägande och tråkig pojkpop. Nope, inget för mig. När går de av scenen? (Kisspaus.) Låten gick vidare till Andra chansen.
4. Neverstore: If I was God for one day
   Premiärtrio. O, jag blir rädd att han ska gå ner i spagat, sångaren. Det känns som om låten hoppar fram och tillbaka. Den kommer inte heller igång riktigt. Låten gick vidare vid första omröstningen.
5. Marie Bergman & Sanne Salomonsen: Nonetheless
   Två spännande röster i nåt som kunde ha blivit en sing-along.
6. Magnus Carlsson: Möt mig i Gamla stan
   Väldigt mycket Magnus Carlsson. Och jag är ju väldigt svag för honom… Låten gick vidare till final. JAA! JAA! JAA! JAA! JAA!
7. Mariette: Don’t stop believing
   Maj gadd! Har hon ormar i håret???  Och fjäderdräkt på sig? På väg att blåsa bort. Bra röst, men konstig låt. Låten gick vidare till final.

Kvällens suck: Vem skrev programledarnas manus??? GAH!  

Kvällens Filippa Bark: Sluta. Varför är nio av tio skämt under bältet? Varför detta TRAMS? 😦

Kvällens mellanspel: Med beröm godkänt! Mera sång och musik, färre plumpa skämt!

Kvällens överraskning: Ingen. Jo kanske: Magnus Carlsson gick vidare. 😛

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Hjärtegott regn

Ett inlägg om en hjärtegod människa och ett regn.

---

 

Igår var det sannerligen blandat väder! Jag kunde sitta en stund på ballen* och läsa under eftermiddagen, när solen hade kommit runt huset. Tålde röken ganska bra där ute, men jag satt inte mer än nån timme. Tvätten fick trängas i badrummet. Rök på båda sidor om huset och jag vill inte ha det i min rena tvätt. Jag tvättade tre maskiner igår och ändå finns det smutstvätt kvar i tvättkorgen. Jag undrar om det är många som går dit när vi sover och fyller den..? Den här veckan är vi två (2) personer här. All tvätt kan rimligen inte komma från oss. Eller..?

En brosch som tillhör Den Hjärtegoda.

Framåt seneftermiddagen fick jag en väldigt stark känsla att det var dags att ringa Den Hjärtegoda. Jag har varit dålig på att höra av mig och skyller på jobb och pendling som tog mycket tid. Den Hjärtegoda, fick jag veta, har dessutom jobbat extra på jobbet, så ingen av oss har väl haft tid, egentligen. Men nu ringde jag och hon svarade! Det var som om vi pratades vid igår, fast jag insåg ju att saker och ting har förändrats och ska förändras. Den 30 september jobbar Den Hjärtegoda sin sista dag. Och jag blev så glad när jag fick en inbjudan till Öppet hus på kvällen samma dag – på en av mina tidigare arbetsplatser, ett ställe där jag trivdes bra. Därför blir det extra roligt att få återse gamla bekanta – för självklart ska jag gå dit! (Om inget kommer emellan såsom arbete, förstås.)

Var stark-elefanten fick jag av Den Hjärtegoda våren 2013. Den står vid min dator sen dess.

För dig som inte följde mig 2011 eller som kanske missade, kan jag berätta att Den Hjärtegoda verkligen är just hjärtegod. En fredag när det var dags att åka hem för helgen hade jag varken pengar eller mat hemma. Då fick jag en hel kasse med bröd av olika slag av Den Hjärtegoda. Det var allt från matbröd till cup cakes, om jag inte minns fel. Och så överlevde jag den helgen också. Jag hade inga pengar för att jag hade varit arbetslös en längre tid. Därefter hade jag fått en praktikplats i två månader, vilket i princip innebar att jag jobbade heltid – fast gratis… Brödpåsen var mycket välkommen och jag glömmer aldrig Den Hjärtegodas generositet. Sen dess har Den Hjärtegoda varit ytterligare generös. I november 2012 bjöd hon mig och Fästmön på en flerrättersmiddag (inklusive dryck) som hon själv tillagat – för att hon tyckte att vi skulle fira vår fjärde förlovningsdag ordentligt. Och till denna enastående människa ska jag nu försöka hitta nån present som blir ett minne från mig, lika tydligt som alla fina minnen hon har gett mig. Den lilla elefanten, till exempel, har, sen jag fick den av Den Hjärtegoda, stått vid min dator som en påminnelse om att inte ge upp.

♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥

Anna och jag hann precis hem igår kväll när himlen mörknade. Det började blixtra och mullra och sen kom ett härligt regn! Jag älskar regnet när jag får höra det smattra mot taket. Det är trygghet och väldigt sövande för mig… Jag tror att jag somnade före Anna, trots att hon hade jobbat mellan 13 och 20.

Delar av tennisbanan utanför blev nästan som en pool.

Jag glodde på Whitechapel på TV. Det var äckligare än nånsin och jag förstår att de varnar i förtexterna för obehagliga scener… Men bra är det. Fy te rackarns! Fast det tyckte jag inte efter säsongens första avsnitt. Och nu återstår bara ett avsnitt för den här gången. Tänk att man kan ändra sig så… Ändra åsikt… Efter Whitechapel tittade vi på Uppvaknanden, en märklig film, baserad på verkliga händelser, med nyss bortgångne Robin Williams i huvudrollen som doktor på dårhuset. En stark film, som vi båda sett förut, men som är fascinerande. Och lång. Till sist fick vi stänga av TV:n i sovrummet eftersom Anna ju skulle börja jobba klockan sju idag.

I morse var jag trött. Anna också. Men hon klev upp först, jag klev upp sen och så skjutsade jag henne till jobbet. Vädret är väldigt instabilt och det är ju inte så roligt att komma fram genomblöt till jobbet för Anna. För nä. Hon har inget busskort just nu, så hon hade fått promenera annars. Och nu regnar det igen… Jag bara älskar det…

I eftermiddag åker vi ut till Himlen för att lämna och hämta grejor och ta en fika med Storbarnen. Anna slutar redan klockan 14. Jag har tagit hand om delar av gårdagens tvätt, de delar som var torra. I övrigt händer det inget spännande alls här just nu. Vad händer hos dig???

*ballen = balkongen

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Bästa vänner… och andra

Ett inlägg om bästa vänner, missunnsamhet och barnslighet. För att nämna något.

---

 

Det blev inte nån trevlig och bra dag och kväll igår. När det gör ont att andas blir det sällan det. Inte heller när det kacklas på uteplatser. Nu var det bara en uteplats det kacklades på, men det räckte. Kacklet ekar mellan husen. Jag satt uppe för att svalka mig så länge jag kunde på ballen*, men det är inte roligt att höra andra sitta och diskutera resor de ska göra och annat. Jag blir jävligt missunnsam och undrar hur man dels har råd att köpa en bostadsrätt och rusta den tip-top (jorå, en och annan inredningsdetalj har jag hört om). Ovanpå det, nyligen hemkommen från utlandsresa, diskutera nästa resa om ett par veckor. För varifrån kommer pengarna när man inte jobbar och man knappt har fyllt 25? Jag undrar. Och tänker på Ace Wilders, i mina öron, flänga textrader:

[…] Don’t wanna work work work I wanna make money while I sleep […]

Jag surar för att jag själv är mer eller mindre livegen – inom 24 eller 48 timmar (oklart vad som gäller) ska jag kunna ta mig till anvisad plats. Det är bara det att det aldrig kommer några anvisningar. Inte från Arbetsförmedlingen. De förmedlar ju inte jobb där. Ändå måste man följa reglerna. De oklara. Men mest surar jag för att jag inte tjänar några pengar alls just nu – vaken eller sovande.

Några av mina bästa vänner just nu är mina mörkläggningsgardiner.

Inte är det kul heller när man försöker på ett fint sätt (tydligt, artigt och definitivt inte otrevligt) säga till människor att det de gör orsakar problem för mig. Jag till och med tackade! Senare hörde jag en liten pojkes klagan till sina bästa vänner om att han inte får göra varken det eller det. Varför blir människor så barnsliga när man ber dem att försöka minska problem? Är det inte bättre att vi har en rak kommunikation oss emellan än att jag lämnar formella klagomål?

Det fortsätter att vara väldigt varmt. Jag orkar inte riktigt med det längre, även om jag vidhåller att sommar är bättre än vinter. Men hösten är bäst! Alltid. I morse när jag vaknade var det redan 33,8 grader på solsidan. Fast det märkliga är att det inte är nån sol idag – det är mulet. Jag tror bestämt att det är åska i luften. Det vore underbart med en rejäl urladdning, gärna med störtregn! Jag har svårt med ljuset också. Svårt att sova i ljuset eftersom jag måste ha sovrumsdörren öppen. Men mina mörkläggningsgardiner, inköpta för nåt år sen på IKEA, är bland mina bästa vänner just nu!

Men min allra goaste vän just nu är takfläkten i sovrummet! Den går på högsta varv dygnet runt. Det brukar inte funka så bra för mig att sova med den påslagen. Som det är nu har jag inget val – sovrummet ligger på morgonsolsidan. Igår hörde jag att den hade fått ett biljud. När jag hade vaknat i morse låg jag och tänkte på att hämta en skruvmejsel och dra åt det som eventuellt hade lossnat. Då tystnade fläkten – av min blotta tanke… Det enda som ställer till det med fläkten är att luften i sovrummet blir torr. Det är inte bra för mina luftrör. Men ibland måste man välja – kvävas av luft eller utan.

Min allra bäst vän just nu är takfläkten i sovrummet.

Det står en massa saker på min att-göra-lista, men jag gör ingenting. Laddar och känner mig nervös inför intervjun i morgon. Det svåraste är nog att hitta kläder som är både snygga och lämpliga att ha i värmen. Shorts och linne alt. bikiniöverdel går nog inte hem när man har skitfula ben och tuttar och ett stort jävla ärr på kroppen. Men jag fortsätter att leva i alla fall och alltid retar det nån.

Nu ska jag se på Resurrection som gick i natt mellan klockan 1.15 och 3.05. Jag orkade bara se en kvart av det. Det blir en bra start på den här redan svettiga dan.

*ballen = balkongen

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Ännu en fri dag

Ett inlägg om en ny, ”ledig” dag.

---

 

Här satt jag och njöt igår kväll en stund av åsynen av mitt nya golv.

Det är ganska märkligt, egentligen. Idag är det den här veckans andra, fria dag och jag har haft fullt upp båda dagarna. Igår blev det ju en tur till IKEA och Himlen och sen balltrallade* jag. Kunde sitta en stund i en ballestol** och njuta av åsynen av mitt fina golv innan det blev för kallt. Jag kröp upp i soffan och kollade lite på TV. Sista avsnittet av Jonathan Creek var det enda som var sevärt, enligt mitt tycke. Regnet kom och det smattrade sövande så jag somnade runt midnatt, halv ett.

I morse väcktes jag av barnskrik klockan 6.14. Det tog en evig tid innan en av föräldrarna… nä, inte gick upp och tröstade eller tog upp barnet utan skrek tillbaks! Alltså jag har inga egna barn, men jag tror inte att det hjälper att skrika åt skrikande barn. Ungefär lika lite som det hjälper att tiga och ignorera skrikande barn, en metod som vissa andra använde. Så småningom tystnade både barn och vuxna och jag somnade om. Ytterligare två timmars sömn blev det. Sen skuttade jag upp och tryckte på kaffeperkolatorn och la mig och läste i sängen medan kaffet puttrade.

Pippi Långstrump – som jag tycker att hon ska stava sitt namn OCH se ut.

Kranvridarna är en lustifik bok och jag skrattar bitvis – samtidigt som jag irriterar mig på korrekturfel. Jag tror till exempel inte att de på Saltkråkan AB är så glada över att det refereras till en av Astrid Lindgrens figurer som Pippa, inte Pippi…

Idag, denna andra lediga dag, har jag ägnat morgonen åt att städa. Gjorde en liten paus i fejandet och upptäckte då ett nödrop från Fästmön på mobilen. Vi får se om jag måste göra en akututryckning. Jag tog en dusch och tvättade håret emellan. Hittade nån sommarkräm med oliv och citrus i som jag smorde in mina torra lemmar med. Nu går jag omkring och luktar… inte jag. Notera att jag skrev lukta, inte dofta.

Nu är det dags att sätta lite fart igen. Förutom att jag ska städa klart, ska jag ringa mamma och hämta Anna från jobbet klockan 16. Passar på att handla lite då också, för idag måste jag nog äta middag. Har huvudvärk som heter duga och mår illa, antagligen för att jag inte åt nåt vettigt igår. Och resten av kroppen, främst rygg, ben och fötter, känns av rejält efter trallandet, kan jag meddela. Jag går som en 102-åring… Vidare har jag lite annat att fixa med som inte kräver så mycket kroppskraft, tack och lov, men jag behöver engagera min hjärncell. Eftersom jag inte riktigt vet hur den här dan blir nu, kanske det får anstå till i morgon.

*balltrallade = la trätrall på balkongen
**ballestol = balkongstol

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Eurovision Song Contest 2012: Första semifinalen

Livebloggning i kväll från klockan 21!!! en är stängd, men det går förstås fortfarande att kommentera inlägget!

I kväll är det dags för den första semifinalen i Eurovision Song Contest 2012. Den sänds i kväll på SvT1 klockan 21. Nedan hittar du startordningen. Om du klickar på land och artist kommer du till SvT:s presentationssida där du också kan lyssna på låtarna.

Av dessa låtar är det tio som går vidare till finalen på lördag, men först ska ytterligare tio låtar utses vid den andra semifinalen på torsdag kväll.

Min favorit i kväll är Cypern som har en fartig och bra danslåt som man blir glad av. Rysslands låt med tanterna är förstås rolig – typ en gång. Irlands låt med duracellkaninerna är rätt OK. Islands låt är en ballad som jag gillade när jag hörde den första gången. Greklands låt tyckte jag inte heller var så tokig, men troschocken var förfärlig. Rumäniens låt var skönt lambadaaktig med dragspel. Övriga låtar i den här semin har jag inte mycket till övers för.

Om jag får tid och möjlighet ska jag förstås live-blogga! Om inte, får du överleva ändå.

Då ska vi se vad som händer… Mina kommentarer kommer efter varje låt, vilket innebär att inlägget uppdateras hela tiden.

Nu börjar det!!! Edward af Sillén och Gina med ett G  (hon är bloggare! Jisses, tänk om man slutar som schlagerkommentator… Men nej, jag är för elak.) kommenterar för Sverige. Tack och lov verkar Edward ta kommandot. De tre programledarna i Baku skämtar lite trist som vanligt.

1. Montenegro: Rambo Amadeus – ” Euro Neuro”
   Jaha. Konstiga Montenegro-rappen inleder och den har inte blivit bättre sen sist. Usch, sluta!! 😦
2. Island: Gréta Salóme & Jónsi – ”Never Forget”
   Dramatik! Fin sång och sorglig melodi. Tilltalar mig fortfarande.
3. Grekland: Eleftheria Eleftheriou – ”Aphrodisiac”
   Grekland = troschock? Jorå, det går ju inte att undvika med en muskort klänning. Men jag gillar de grekiska tonerna. Jag gillar det här!
4. Lettland: Anmary – ”Beautiful Song”
   Jaha vad är det här för nåt? Är sångerskan i målbrottet???
5. Albanien: Rona Nishliu – ”Suus”
   Svart, dålig sång och vad i helvete har hon på huvet??? Varför skriker hon så, för resten? Fick hon syn på sig själv i spegeln?
6. Rumänien: Mandinga – ”Zaleilah”
   Nu blir det nästan lambada! Jag vill svänga rumpa!
7. Schweiz: Sinplus – ” Unbreakable”
   Trååååååååkigt!.. Jag somnar…
8. Belgien: Iris – ”Would You?”
   Genomskinlig klänning, falsksång och kalvben. Nej det är läggdags för små kickor nu! Hej då, lilla du.
9. Finland: Pernilla Karlsson – ”När jag blundar”
   Finländarna sjunger på svenska och låten är en present till mamma på 50-årsdagen. Om jag hade fått den på 50-årsdagen hade jag… gått ut. Det här är så trist. (Gina med ett G har ju f*n ingen smak när det gäller musik! Varför bloggar hon inte bara?!)
10. Israel: Izabo – ”Time”
    Töntar!! Låter som nåt av Gullan Bornemark. Och det är INTE schlager.
11. San Marino: Valentina Monetta – ”The Social Network Song (Oh Oh – Uh – Oh Oh)”
    Det här är det värsta jag har hört hittills…
12. Cypern: Ivi Adamou – ”La La Love”
    Nu kommer min favorit! Lite för mycket lallande, men jag gillar rösten och låten. Tungt beat. Men har de knästrumpor på sig??? Fult!
13. Danmark: Soluna Samay – ”Should’ve Known Better”
    Anna Bergendahl-sound-alike. Tråkig låt. Har hon tagit studenten???
14. Ryssland: Buranovskiye Babushki – ”Party for Everybody”
    Nu kommer tanterna. Och ha ha, det är ju liksom roligt en gång. *gäspar*  Tjatigt!!! Sången ska vi inte tala om… Jag tänker på nån sorts Dance Macabre…
15. Ungern: Compact Disco – ”Sound Of Our Hearts”
    Det här är sövande musik. Det hjälper inte att han tar i sån han nästan spricker. Hoppsastegen förstör allt.
16. Österrike: Trackshittaz – ”Woki Mit Deim Popo”
    Nej, det här är fjortisdisco. Jag skäms! 😳
17. Moldavien: Pasha Parfeny – ”Lăutar”
    Jag tänker på Eva Rydberg. Pajaserier. Buskis. Nej tack. Hoppas den tar slut snart.
18. Irland: Jedward – ”Waterline”
    Duracellerna. Jag får en släng av Tourettes men det går ju att blunda…

Nä, jag får inte ihop tio låtar som jag vill ska gå vidare!!! Jag gillar Island, Grekland, Rumänien och Cypern. Om jag är lite snäll kan jag sträcka mig till Irland också. Men tio låtar av detta ska gå vidare… Hur ska det gå att hitta så många som tio???

Till finalen går… Rumänien, Moldavien, Island, Ungern, Danmark, Albanien,   Cypern, Grekland, Ryssland och Irland.

Läs även andra bloggares åsikter om Eurovision song contest 2012,Eurovision Song Contest 2012, ESC 2012

Read Full Post »

Anna Kåver – sövande Sommarpratare

Igår var det dags för mig att skjutsa hem mamma. Jag såg till att starta resan klockan 13, för jag ville lyssna till dagens (gårdagens, alltså!) Sommarpratare, psykologen och terapeuten Anna Kåver från Uppsala. Men gäsp, både jag och mamma höll på att somna och DET är ju inte smart att göra bakom ratten…

Anna Kåver, Sommarpratade från Uppsala igår. (Bilden är lånad från Sveriges radios hemsida.)

                                                                                                                                                                Anna Kåver inledde nästan med att deklarera att hon minsann valt bort sociala medier från sitt liv – dock inte datorer och liknande teknik. Jag tycker att folk som gör tydliga val och bortval är lite spännande och vill gärna veta mer om varför. Det fick jag också. Jag kan förstå valet – eller bortvalet – eftersom Anna Kåver inte gillar att det man en gång skriver på internet alltid finns kvar samt att det pågår ganska hemska saker som självmordshetsning och mobbning på nätet. Men jag blev aldrig engagerad i det hon sa! Anna Kåver har nämligen en mycket sövande röst och jag hade fullt sjå att hålla ögonen öppna och på vägen.

Ja, jag är besviken! Jag såg fram emot att få lyssna på Anna Kåver, men jag gick aldrig igång på hennes Sommarpratande. Det blev tamt, blekt och, som sagt, sövande. Anna Kåver har annars en spännande bakgrund och har bland annat jobbat med suicidala och självskadande unga kvinnor. Hon forskar och hon har skrivit sex böcker i ämnet KBT, några tillsammans med kollegan och bland annat deckarförfattaren Åsa Nilsonne. (Anna Kåver är också gift med Göran Kåver, chef för Musik i Uppland och en gång sektionschef på Stadens sandlåda, tillsammans nuvarande Högsta Hönan som då var en något Mindre Höna – karriärmässigt sett. Gissningsvis kom en del musik från makens håll.)

Ärligt talat hade jag nog hellre lyssnat till kollegan Åsa Nilsonne, som jag sett på Babel och som jag fann mycket engagerande och klok! Och inte ett dugg sövande…

Read Full Post »