Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘hoppsasteg’

Ett jobbsökande inlägg. OBS! Inlägget är ironiskt!!!


 

Jag försöker förnya mig på många sätt och vis. En sak jag har jobbat med både igår kväll och idag är att förnya mitt personliga brev, det som jag använder som bas när jag söker nytt jobb. Så… Vad tror du om detta???

Desperat desinformatör/propagandaminister söker arbetsgivare tillräckligt korkad för att anställa henni                           5 mars 2015

Tofflan i sin Leffemössa

Desperat desinformatör.

Jag har jobbat med desinformation och propaganda i hela mitt vuxna yrkesliv. Min främsta uppgift i yrkeslivet har varit att förvirra folk och få dem att missförstå allt jag säger, skriver och gör. (För referenser fråga B, M, S med flera!)

I somras arbetade jag min sista dag hos min förra arbetsgivare. Jag vet inte vem som var gladast när jag stängde dörren, men jag minns att jag skuttade och tog hoppsasteg mot bilen på parkeringen. Och sen såg jag mig aldrig mer om.

Hösten 2014 har jag mest såsat omkring. Jag har läst böcker, jag har skrivit böcker som ingen vill ge ut, jag har ätit mig till en enorm övervikt och jag har mest ägnat mig åt att lata mig. Ingen vill väl tillbringa mellan fyra och sex timmar varje dag med att leta och söka nytt jobb? Det kallar jag prostitution, kort sagt.

Åren 2011 – 2013 arbetade jag i en synnerligen akademisk miljö. Men ack så jag trivdes! Det är faktiskt så att välutbildade människor är mer toleranta – många av dem är ju själva kufar.

På den arbetsplatsen gjorde jag upp fina planer och byggde till och med ett hus. Men när det var gjort tog pengarna slut för arbetsgivaren. Jag fick ett skambud där jag skulle utföra samma uppgifter som tidigare fast på halva tiden. Det hade aldrig funkat. Därför lämnade jag byggnaden. Den står där än, faktiskt. Och huset jag byggde är orört sen dess. Där hänger fortfarande porträtt på mina dåvarande kollegor, människor, som liksom jag, inte heller jobbar kvar. Till exempel.

Innan jag kom till akademin gav jag alltför många av mina bästa år till en rätt spretig arbetsgivare. Där gällde det att smöra för cheferna, på ren svenska. Uj, uj, uj! Och när jag tröttnade på det sa vi tack och hej, leverpastej!

Men tro det eller ej, jag kan göra bra saker också. Jag är till exempel alltför pratsam när jag blir nervös (gen nedärvd från mamma och mormor), jag är otroligt glömsk nuförtiden, allmänt ilsken, folkskygg och säkert hemsk som granne – för jag har ju aldrig fest hemma i lägenheten och inte röker jag heller! Stackars mina grannar!

Läsa och skriva kan jag. Det senare har retat gallfeber på många, ska gudarna veta. Men även det är nedärvt, dock från pappa. Mot slutet av sitt yrkesliv fick han en kåserispalt i Byhålebladet. Där skrev han så roligt och träffande att grannarna slutade hälsa. Och detta smittade ju av sig till hans dotter.

Ärligt talat, jag är ganska desperat och behöver ett jobb! Eller rättare sagt, jag behöver en inkomst. Självklart vill jag arbeta så lite som möjligt för högsta möjliga lön. Ungefär som en direktör på lands… Nej, nu ska vi inte vara såna!

Vill du veta vad jag har gjort tidigare kan du klicka på den här länken (URL:en går naturligtvis till en snusksida) och läsa vad jag påstår att jag har gjort. Eller varför inte bara googla på mig? Pratar du med mina före detta jobbarkompisar får du nog höra ett sanningens ord, som att jag är skvallrig, enerverande energisk och tråkig på rasterna (hon läser ju bara böcker hela tiden!)

Med ganska vanlig hälsning

Tofflan

PS Ring mig sen!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Livebloggning i kväll från klockan 21!!! en är stängd, men det går förstås fortfarande att kommentera inlägget!


I kväll är det dags för den första semifinalen i Eurovision Song Contest 2012.
Den sänds i kväll på SvT1 klockan 21. Nedan hittar du startordningen. Om du klickar på land och artist kommer du till SvT:s presentationssida där du också kan lyssna på låtarna.

Av dessa låtar är det tio som går vidare till finalen på lördag, men först ska ytterligare tio låtar utses vid den andra semifinalen på torsdag kväll.

Min favorit i kväll är Cypern som har en fartig och bra danslåt som man blir glad av. Rysslands låt med tanterna är förstås rolig – typ en gång. Irlands låt med duracellkaninerna är rätt OK. Islands låt är en ballad som jag gillade när jag hörde den första gången. Greklands låt tyckte jag inte heller var så tokig, men troschocken var förfärlig. Rumäniens låt var skönt lambadaaktig med dragspel. Övriga låtar i den här semin har jag inte mycket till övers för.

Om jag får tid och möjlighet ska jag förstås live-blogga! Om inte, får du överleva ändå.

Då ska vi se vad som händer… Mina kommentarer kommer efter varje låt, vilket innebär att inlägget uppdateras hela tiden.

Nu börjar det!!! Edward af Sillén och Gina med ett G  (hon är bloggare! Jisses, tänk om man slutar som schlagerkommentator… Men nej, jag är för elak.) kommenterar för Sverige. Tack och lov verkar Edward ta kommandot. De tre programledarna i Baku skämtar lite trist som vanligt.

  1. Montenegro: Rambo Amadeus – ” Euro Neuro”
    Jaha. Konstiga Montenegro-rappen inleder och den har inte blivit bättre sen sist. Usch, sluta!! 😦
  2. Island: Gréta Salóme & Jónsi – ”Never Forget”
    Dramatik! Fin sång och sorglig melodi. Tilltalar mig fortfarande.
  3. Grekland: Eleftheria Eleftheriou – ”Aphrodisiac”
    Grekland = troschock? Jorå, det går ju inte att undvika med en muskort klänning. Men jag gillar de grekiska tonerna. Jag gillar det här!
  4. Lettland: Anmary – ”Beautiful Song”
    Jaha vad är det här för nåt? Är sångerskan i målbrottet???
  5. Albanien: Rona Nishliu – ”Suus”
    Svart, dålig sång och vad i helvete har hon på huvet??? Varför skriker hon så, för resten? Fick hon syn på sig själv i spegeln?
  6. Rumänien: Mandinga – ”Zaleilah”
    Nu blir det nästan lambada! Jag vill svänga rumpa!
  7. Schweiz: Sinplus – ” Unbreakable”
    Trååååååååkigt!.. Jag somnar…
  8. Belgien: Iris – ”Would You?”
    Genomskinlig klänning, falsksång och kalvben. Nej det är läggdags för små kickor nu! Hej då, lilla du.
  9. Finland: Pernilla Karlsson – ”När jag blundar”
    Finländarna sjunger på svenska och låten är en present till mamma på 50-årsdagen. Om jag hade fått den på 50-årsdagen hade jag… gått ut. Det här är så trist. (Gina med ett G har ju f*n ingen smak när det gäller musik! Varför bloggar hon inte bara?!)
  10. Israel: Izabo – ”Time”
    Töntar!! Låter som nåt av Gullan Bornemark. Och det är INTE schlager.
  11. San Marino: Valentina Monetta – ”The Social Network Song (Oh Oh – Uh – Oh Oh)”
    Det här är det värsta jag har hört hittills…
  12. Cypern: Ivi Adamou – ”La La Love”
    Nu kommer min favorit! Lite för mycket lallande, men jag gillar rösten och låten. Tungt beat. Men har de knästrumpor på sig??? Fult!
  13. Danmark: Soluna Samay – ”Should’ve Known Better”
    Anna Bergendahl-sound-alike. Tråkig låt. Har hon tagit studenten???
  14. Ryssland: Buranovskiye Babushki – ”Party for Everybody”
    Nu kommer tanterna. Och ha ha, det är ju liksom roligt en gång. *gäspar*  Tjatigt!!! Sången ska vi inte tala om… Jag tänker på nån sorts Dance Macabre…
  15. Ungern: Compact Disco – ”Sound Of Our Hearts”
    Det här är sövande musik. Det hjälper inte att han tar i sån han nästan spricker. Hoppsastegen förstör allt.
  16. Österrike: Trackshittaz – ”Woki Mit Deim Popo”
    Nej, det här är fjortisdisco. Jag skäms! 😳
  17. Moldavien: Pasha Parfeny – ”Lăutar”
    Jag tänker på Eva Rydberg. Pajaserier. Buskis. Nej tack. Hoppas den tar slut snart.
  18. Irland: Jedward – ”Waterline”
    Duracellerna. Jag får en släng av Tourettes men det går ju att blunda…

Nä, jag får inte ihop tio låtar som jag vill ska gå vidare!!! Jag gillar Island, Grekland, Rumänien och Cypern. Om jag är lite snäll kan jag sträcka mig till Irland också. Men tio låtar av detta ska gå vidare… Hur ska det gå att hitta så många som tio???

Till finalen går… Rumänien, Moldavien, Island, Ungern, Danmark, Albanien,   Cypern, Grekland, Ryssland och Irland.

Läs även andra bloggares åsikter om ,

Read Full Post »

Visst sa jag nån gång att jag har börjat sjunga i bilen igen till och från jobbet? Tro nu för all del inte att jag är som en lärka om morgnarna. Visserligen vaknar jag tidigt och de flesta morgnar utan att klockradion dansar igång. Huset har ju en levande väckarklocka som brukar ge hals vid sextiden, vilket egentligen är en halvtimma innan jag ska upp. Men jag ligger väl på nån sorts stand by och sover lätt för jag brukar kliva upp mellan fem och tio över sex. Sen är jag som en zombie. Om jag ska göra nåt som kräver nånting utöver det vanliga robotbeteendet på morgonen måste jag skriva tydliga lappar. Det blir något bättre när jag har tvättat mig och fått i mig lite kaffe. Ändå brukar jag för det mesta lyckas låsa in Fästmön – eller mamma, när hon är på besök – genom att låsa båda låsen och peta ner piggen. Det innebär att låset måste låsas upp med två nycklar – inifrån. Eller utifrån, dårå. Men den som är inlåst är ju där inne. Min mamma lider av klaustrofobi (hon lider av ”allt”! Hon har för övrigt också bråck. Jag mindes inte om mitt bråck sitter på matstrupen eller magmunnen – mamma har bråck på båda ställena.). I mellandagarna uppstod en paniksituation när jag lyckades låsa in henne i bilen tillsammans med EL, kära sysslingens hustru, under tiden jag skulle in till blomsterhandeln för att köpa blomma till kära sysslingens mors grav… Jag blev helt enkelt utkallad till bilen och fick låsa upp.

Solen tittar fram mellan stammarna. Jag tog bilden i morse genom bilrutan när jag stod och väntade på grönt ljus.


När jag kommer fram till jobbet
är det inte alltid med hoppsasteg jag hasar mig in. Men nånting märkligt händer! Så snart jag kommer innanför luftslussen blir jag glad. Min fula nuna spricker upp i ett äkta leende. De första jag möter är städarna och vi hälsar alltid på varandra. De ler också alltid. Man tror att man har kommit till paradiset…

Denna onsdag, Mittwoch, mitt i veckan, ska jag utföra två intervjuer, en på morgonen, en på seneftermiddagen. Efter lunch får jag studiebesök av fakultetskommunikatören L och en prao. Mellan varven blir det lite webbande och intranätande samt jobb med kommunikationsplanen. Torsdag och fredag är hittills blanka, men jag vet ju hur det brukar bli.

På torsdag fyller för övrigt Fästmöns pappa 75 år. Och det märkliga är, insåg jag just, att även min före detta svärfar fyller år denna dag! Varför kommer jag ihåg såna saker???

Igår kväll segrade pizzorna över fiskbullarna till middag, så jag gissar att det blir fiskbullar idag i stället. Inga problem med det, jag gillar fiskbullar. Men efter att min magen har velat vända ut och in på sig de senaste veckorna unnade vi oss pizzor igår. Jag började ju knapra magsårsmedicinen igen efter undersökningen i måndags och nu är mitt liv drägligt igen. Det enda jobbiga är att magsårsmedicinen tar ut funktionen av två andra tabletter jag äter, men jag hoppas doktor Jan hör av sig snart och har en lösning på det. Vidare knaprar jag på piller som ska göra mitt blod bättre och jag känner mig piggare, i alla fall lite piggare. Påpiggandet går inte riktigt lika snabbt som jag skulle önska, men man får ju, som bekant inte allt man önskar sig här i världen.

Jag är mycket bekymrad över min Storasyster och om du är en snäll människa tycker jag att du går in på hennes blogg och ger henne en kram! Hon behöver det!! Och hon är värd alla kramar i hela världen såsom hon kämpar!

Read Full Post »