Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘smakprov’

Ett citerande inlägg.


 

Jag läser en vidunderligt annorlunda liten bok just nu. Först gav jag bort den till min äldsta vän, sen köpte jag den till mig själv. Och nu läser vi den. Givetvis kommer några rader om boken på en blogg nära dig, men denna gång från två (2) skribenter. Tills vidare får du detta smakprov, ett stycke jag läste i morse:

[…] Exempel på saker man inte fick lov säga, inte till någon, aldrig någonsin:
Hur tjock är du?
Har du slida eller penis?
Vilken sorts begravning vill du ha när du dör? […]

Det är huvudpersonen själv, Millie Bird, vars tankar är nedskrivna i citatet. Och jag behöver väl inte säga att Millie, sju år, och jag, 53 år, har rätt många saker gemensamt..? Boken heter Millie Birds bok om döda saker, författaren heter Brooke Davis och handlingen utspelar sig i Australien.


To be continued…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett helt färdigt inlägg. Nästan.


 

Helt färdiga och slut är vi. Och vi, det är förstås Citrus och Lucifer, som har tagit över den här bloggen. Vi har gjort julmat och julgodis, slagit in julklappar och umgåtts med våra äldre, människosyskon och vår människomormors mamma och pappa. Vår storasyster Majas människopappa har vi också träffat liksom den däringa Tofflan, vår mommis. (Lite rörigt med familjeförhållandena är det allt i den här familjen…) Ha! Gött åt ‘na att vi tar över bloggen ett tag. Hon skriver så mycket skräp här. Men vi, vi är helt färdiga, som sagt…

Citrus och Lucifer

De som sover synda icke…


Den sägs ju att den som sover inte syndar. 
Vår människomormor brukar tycka att vi är busiga, men se ovan hur snälla och försynta vi är – när vi sussar. Inte har vi fått några klappar heller. Vår mommis lämnade tre kassar, fast det fanns inte nåt som var intressant för oss där. Möjligen snörena. Men det klart, hon slängde ju fram en vit, smaskig novemberkaktus vars blommor vi kan tugga på. Alltid något…

Vit novemberkaktus

Smaskens att tugga på, tycker vi bus… eh… kattungar.


Den där Tofflan, förresten… 
Hon satt här i kökssoffan och gäspade. Det är BRA att hon har massor att göra på jobbet så hon blir trött och inte orkar vara sträng mot oss. Konstigt, förresten. Hon är en och lämnade tre kassar med klappar till sju personer. Men hon hade med sig två kassar till sig själv härifrån… Roffig och sniken, minsann, för snäll kan vi inte tänka oss hon har varit.

Detta bildspel kräver JavaScript.


Nu får vi se om hon kan låta bli 
att klämma och öppna i förväg. Fast det är ju snart dan före dopparedan, så hon kanske kan behärska sig. Möjligen blir det ett smakprov på vår mormor Annas knäck och kola, som låg bland klapparna, i morgon. Hon får nog suga, så att inte tandläkaren behöver tillkallas.

Nä, vi ska fortsätta sussa lite så att vi kan hålla igång i natt. Mormor har klätt en gröngöling med en massa spännande saker som vi kan riva ner. Sch…

God jul önskar Lussekatterna i Himlen! 

(Bäst vi ger tillbaka bloggen till Tofflan nu…)

Tofflan själv passar på att TACKA i förväg för alla klappar!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett varmt inlägg.


 

Pepparkaksbebis

Pepparkaksgubben Markus, något oskarp i konturerna på grund av farbror D.

Idag har jag fått värme på mitt nya kontor. Det blev verkligen ett hallelujah moment när Elefantma… Elementmannen kravlade fram under ett av mina bord. Jag har två små ynka element på mitt kontor och det som är närmast mig är för första gången sen jag flyttade in här varmt. Lagom tills det är dags att flytta igen. Snart. Kanske. Nåja, jag slipper sitta och undra varför jag plötsligt börjar hoppa framför datorskärmen och fingrarna liksom stelnar över tangentbordet på jobbet – av köld. Nu är det varmt!

Som grädde på moset fick jag finbesök också av en livs levande pepparkaksgubbe. En liten gubbe som nu äntligen har fått ett riktigt namn: Markus. Apostlanamn, minsann. Snyggt, tycker jag. Betydligt snyggare än Maskil. Markus själv tycks ta det med ro. Han reagerade inte nämnvärt när jag ropade hans namn för att få honom att titta på mig så jag kunde ta en bra bild. I stället glodde han på farbror D som verkade fasligt rolig. Detta gjorde Markus något oskarp i konturerna. Farbror D har för övrigt en liten docka hemma hos sig också, ungefär lika gammal som Mask… Markus, det vill säga snart elva veckor. Så söt och go gubbe, denne Markus, i alla fall, att tant Tofflan nästan kunde äta upp honom – ungefär som med Fästmöns katter. Eller nja. Jag äter ju inte kött, direkt, bara fågel.

Tiden springer på och jag har gjort klart alla översättningar jag har fått i uppdrag att göra. Jag ska titta på ett strategidokument och ett magasin härnäst, möjligen ta tag i en rapport. Det har varit väldigt tomt och tyst i eftermiddag på jobbet. Folk är på en föreläsning och efter det är det baluns på en nation. Jag tackade nej till att delta. Skyllde lite på mammas ankomst, men det handlar mest om att jag inte har kläder, faktiskt. Jag kan inte komma dit i blåjeans, svart luvatröja och gympadojor med orange snören, liksom. Kläder är ett bortprioriterat kapitel när en är arbetslös. Fråga Anna som ofta har sett mig i tischor med hål i… Sen är jag verkligen inte min mammas dotter i klädavseende. Mamma är alltid tip top kläd- och sminkmässigt. För mig är kläder ett nödvändigt ont och smink använder jag inte. Pappa var likadan, framför allt när det gäller sminket. Här nedan följer ett smakprov på min smaklöshet:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

På hemmafronten är det mesta förberett för mammas ankomst på lördag. Jag försöker ta lite sovmorgon innan jag pinnar över till Tokerian och köper nåt kaffebröd. Middag införskaffar jag senare, när mamma har anlänt. På söndag ska jag försöka få tag i en liten gran som vi ska klä i färggranna kulor och glitter så att den lyser upp mitt vardagsrum. Men granen kläs inte förrän den 23:e i min familj! På måndag eller tisdag kväll efter jobbet åker jag ut till Anna med julklappar. Det blir några kassar…

Ja, julförberedelserna pågår, som synes. Jag försöker att inte tänka på det svarta utan hålla modet uppe och i stället försöka inse att jag faktiskt behövs. Inte är jag nån go gubbe som Markus, men jag är rätt varm och jag har nåt som är efterfrågat att erbjuda.

Hur långt har DU kommit i julförberedelserna??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett svengelskt inlägg om Uppsala, min helg och min pappa.


 

No bikes

Typisk Uppsalabild. Skylten säger ”No bikes” – alltså har våra universitetsstuderande framför allt parkerat sina cyklar här. Vadå tvåspråkigt universitet..?

Det är lite mer än 34 år sen jag flyttade hit till Uppsala. Många säger skämtsamt att det inte finns några äkta Uppsalabor. De menar att alla är inflyttade. Men nog finns det äkta vara samtidigt som det också finns ett rätt stort korn av sanning i påståendet.

Uppsala centrum är väldigt litet med tanke på att det är Sveriges till invånarstorleken fjärde stad. Till stor del handlar det om att där finns så många historiska byggnader att det inte byggs så mycket nytt. Det handlar enligt min mening också om att lokalpolitikerna inte vill ha nån biltrafik i centrum. Förutom att det är svårt att ta sig fram med bil är det dyrt att parkera i och strax utanför centrum. Vem har lust att betala 30 kronor i timmen?

Buss åker jag bara när jag måste. Jag är åksjuk och jag tycker att det är dyrt att åka buss också – en enkel resa kostar visst 27 kronor nu – om en köper i förväg. Den som köper bussbiljett ombord betalar 35 kronor. UL har alltid haft bland landets högsta priser. Det är också känt för sina sura busschaufförer… Det lockar inte heller precis till resor in till stan.

Ett annat skäl till att Uppsala centrum är litet är att affärerna flyttar därifrån – det är ju så dyrt att som kund att ta sig dit samtidigt som lokalhyrorna är höga. De många köpcentrumen utanför stan har stora och gratis parkeringar. Perfekt när en ska storhandla!

Jag är sällan i centrum, men jag snuddar vid dess utkanter när jag åker (bil) till jobbet. Ofta snuddar jag nästan vid cyklister också. Det är många som cyklar här i stan, inte bara studenterna. Det är lätt att ta sig fram och det är billigt. Samtidigt stjäls det mycket cyklar. Jag har visserligen min treväxlade Monark som jag fick när jag fyllde tio år kvar. Den hänger, rostig och jävlig, i mitt kallförråd. Tror inte att det är mycket på den som fungerar. Jag cyklar aldrig.

Men Uppsala centrum är vackert. Igår kväll, när vi faktiskt åkte några hållplatser buss, for vi ju in för att äta. Maten var god, annat var urdåligt, vilket jag skrev om tidigare idag. Det regnade igår, men vi fotade en del ändå. Här finns många byggnader och annat att fascineras av och jag ger dig ett smakprov på några av gårdagens bilder:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Vår lördagskväll avslutade vi med att titta på TV. 
Först såg vi Downton Abbey, sen asgarvade vi till Miranda. Det var två uppspelta kickor som gick och la sig igår kväll.

Lika uppspelta var vi inte i morse, men Fästmön skulle ju upp och jobba på vår sjunde förlovningsdag. Jag skuttade ur sängen vid halv sju för att skjutsa henne. Det var en regnig morgon och när jag kom tillbaka hem kröp jag ner igen och tog en lång sovmorgon. Den avslutade jag med nyperkolerat kaffe och en thriller i bokform.

Detta bildspel kräver JavaScript.


Men oroa dig inte. 
Den här söndagen har jag inte slösat bort. Jag har vikt tvätt, sorterat tvätt i högar eller lagt in i skåp och lådor, gått igenom förrådet av sängkläder och rensat det samt sökt tre för mig högintressanta jobb. Jag har hämtat Anna från jobbet och skjutsat hem henne till Himlen, med stopp för proviantering på ICA Solen. Nu ska jag laga mat, ringa mamma, se på Bron och tända ett ljus vid bilden på min pappa. Jag saknar honom så mycket fortfarande, trots att det var länge sen vi sågs. I mitt minne finns han kvar som den evigt busige pappan med slängluggen, han som bar mig när jag var för trött för att gå.

Pappa o jag

Tjock-Tofflan och hennes starka pappa.


PS Nu är det bara sju procents utrymme kvar på bloggen. Passa på och använd det genom att berätta om DIN helg i en kommentar!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett tillvaratagande och tillredande inlägg.


 

Ett garanterat bildrikt inlägg!!!


Vad gör man när man vill äta nåt gott
på egen hand – och då menar jag inte naglar – en fredagskväll? Ett tips från mig är att man tager vad man haver. För min del blev det Pasta Diavolo à la Toffolo, en rätt komponerad i afton.

Först hittade jag en gul lök i kylen. Den skalade jag och hackade i smärre bitar.

 Gul lök

En gul lök.

 


Detta tarvade en matlagningsöl. 
Det fanns också i kylen.

Öl

En starköl.


Fram med kokkärlen! 
Olja i pannan och pastavatten i kastrullen.

Olja i pannan

Olja i pannan.


Vilken pasta skulle jag välja?
I köksskåpet fanns snabbmakaroner, penne och gnocchi. Det fick bli en blandning av penne och gnocchi, för dessa pastasorter pastar… nej passar utmärkt till tomatsåsiga rätter.

Pasta penne och gnocchi

Penne eller gnocchi?= Äh, det fick bli lite av båda.


Tidigare på dan 
hade vid utgrävningar i frysen fyndats en kalkonkorv av typen tjock grillkorv med cayenne och chipotle. Denna tinades under dagen och skars sen i skivor.

Kalkonkorv cayenne o chipotle

En kalkonkorv med smak av cayenne och chipotle.


Fortsatta utgrävningar i kylen… Svarta
oliver är aldrig fel i en pastasås.

Svarta oliver på burk

Svarta oliver.


Löken frästes i pannan. 
Lyxkryddan Berberi, som jag haft i min ägo i minst tio år utan att den tappat smaken (äkta vara från Etiopien, nämligen), pudrades över löken i stekpannan. Denna krydda ger en underbar och speciell hetta till maten.

Berberi på löken

Berberi på löken gav en speciell hetta till maten.


Vidare upphittades i kylen
 ett öppnat paket krossade tomater med chili. Paketet hade stått där i cirka två veckor, men ett smakprov visade att tomaterna var helt OK. (Vid det här laget hade jag börjat koka pastan också.)

Öppnat paket krossade tomater med chilli

Ett öppnat paket krossade tomater med chili. Halva paketet var kvar.


Lök och korv fick steka i pannan.
De enda kryddor jag använde förutom berberin var vitlökssalt (för jag hade ingen färsk vitlök hemma), pepparmix och lite paprikakrydda.

Lök och kalkonkorv i stekpannan

Lök och kalkonkorv i stekpannan.


När korven fått färg
hällde jag i de krossade tomaterna. Paketet var ungefär halvfullt. Kryddade lite.

Krossade tomater på lök och kalkonkorv i stekpannan

Krossade tomater på lök och kalkonkorv i stekpannan.


Slutligen hällde jag i
några matskedar svarta oliver.

Svarta oliver i tomater med lök och kalkonkorv

Svarta oliver i tomatsåsen med lök och kalkonkorv.


Tomatsåsen fick småkoka en stund.
Den som vill ha en vegetarisk rätt kan byta ut korven mot broccoli. Det hade jag gjort om jag hade haft broccoli hemma. Den som inte äter pasta får hitta på eget tillbehör.

En liten bit goudaost upphittades i en påse. Inget mögel på den. Den blev pricken över i att riva över maten!

Goudaost och rivhyvel

Goudaost och rivhyvel.


Så där ja!
Fredagsmiddagen är serverad!

Fredagsmiddag Pasta Diavolo à la Toffolo

Fredagsmiddagen Pasta Diavolo à la Toffolo är serverad.


Titta nära!
Bara jättegott, eller hur?

 Pasta Diavolo a la Toffolo

Pasta Diavolo a la Toffolo = jättegott! Och jättehot!..


I glaset Villa Puccini.
Snart sjunger jag italiensk opera! (Mina grannar hatar mig redan, så…)

Villa Puccini

Villa Puccini.

 


Pastan jag hade kokat
blev i mesta laget, så jag frös in en påse – perfekt till en person. Såsen, däremot, var portionsmässigt en och en halv. Därför slukade jag allt. Ett visst svinn blev det ändå, men inte värre än så här:

Pasta i slasken

Ett visst svinn blev det: två gnocchi och två penne.


Vill du gilla det här inlägget finns en Gillaknapp som du ser när du har klickat på rubriken och läst hela inlägget. Fast det är roligare om du lämnar en kommentar. Om du inte orkar det är det OK. 

Tar du disken, eller?

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett schlagerinlägg.


 

MelodifestivalenMera schlager! När jag började skriva på det här inlägget var det ännu lördag förmiddag. Jag tittade på SvT:s webbplats om Melodifestivalen för att kolla kvällens startfält. Jag tittade på fotot. En del ansikten är helt nya för mig, andra… Jag noterade att Marie Bergman har kvar samma gamla hatt, Sanne Salomonsen är lika hårdsminkad som sist hon poppade upp på tv och att Magnus Carlsson ler samma breda leende som förr. Frågan är om hatt, smink och leende för dem vidare eller faktiskt deras talanger och färdigheter…

Jag lyssnar aldrig i förväg, men den som vill göra det kan höra smakprov på SvT:s webbplats. Artisterna finns naturligtvis på diverse ställen i sociala medier, ifall man är intresserad av personerna bakom låtarna – länkar finns på artisternas sidor hos SvT.

 

Så här ser kvällens startfält ut:

  1. Linus Svenning: Forever starts today
    Den här låten har jag hört förut, känns det som. Fast det har jag ju inte. Mycket vibrato av den tatuerade pojken. Men finkläderna glömde han hemma. Låten gick vidare till Andra chansen.
  2. Emelie Irwewald: Där och då med dig
    Uuuuu… Det börjar väldigt mycket schlager… Den här har jag också hört förut, tänker jag. Ne me quitte pas… Mycket dramatik. Tyvärr kommer låten aldrig igång. Sövande. Jag somnar med blicken i urringningen…
  3. Samir & Viktor: Groupie
    Doku- och modebubblor… Är jag på en fotbollsmatch? Intetsägande och tråkig pojkpop. Nope, inget för mig. När går de av scenen? (Kisspaus.) Låten gick vidare till Andra chansen.
  4. Neverstore: If I was God for one day
    Premiärtrio. O, jag blir rädd att han ska gå ner i spagat, sångaren. Det känns som om låten hoppar fram och tillbaka. Den kommer inte heller igång riktigt. Låten gick vidare vid första omröstningen.
  5. Marie Bergman & Sanne Salomonsen: Nonetheless
    Två spännande röster i nåt som kunde ha blivit en sing-along.
  6. Magnus Carlsson: Möt mig i Gamla stan
    Väldigt mycket Magnus Carlsson. Och jag är ju väldigt svag för honom… Låten gick vidare till final. JAA! JAA! JAA! JAA! JAA!
  7. Mariette: Don’t stop believing
    Maj gadd! Har hon ormar i håret???  Och fjäderdräkt på sig? På väg att blåsa bort. Bra röst, men konstig låt. Låten gick vidare till final.

Kvällens suck: Vem skrev programledarnas manus??? GAH!  

Kvällens Filippa Bark: Sluta. Varför är nio av tio skämt under bältet? Varför detta TRAMS? 😦

Kvällens mellanspel: Med beröm godkänt! Mera sång och musik, färre plumpa skämt!

Kvällens överraskning: Ingen. Jo kanske: Magnus Carlsson gick vidare. 😛

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om ett inlägg.


 

Godis

Smakprov på julgodiset.

Det är lika bra att jag erkänner det direkt: jag har varit och pillat på julgodiset. Lucille kom på mig, så det är inget att hymla med. Ja, jag har inte bara pillat… Jag var ute i förrådet och hämtade in påsen. Sen pytsade jag upp en del av det i diverse burkar här hemma. Och så tog jag några härliga bitar och la i en liten blå risskål. Jamen det var ju fredag igår och även om jag var ensam vill jag ju göra som alla andra: mysa…

 

Vill du läsa HELA inlägget Fredagsmys??? Då behöver du lösenord. Du som inte har lösenordet men vill ha det kan skriva en kommentar nedan eller mejla mig så sätter jag upp dig på sändlistan. Du får lösenordet sänt till den e-postadress du en gång angav i kontaktformuläret för att få kommentera här. Det är viktigt att du anger en fungerande e-postadress i kontaktformuläret och att dina uppgifter inte är falska eller felaktiga!!! Din e-postadress syns inte utåt, för andra läsare.

Lösenord skickas automatiskt via e-post till alla på sändlistan. Har du inte fått det senaste? Hör av dig via en kommentar här eller mejla mig.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »