Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘kvävas’

Annandag jul 2015

Inlägget uppdaterades cirka klockan 23.30.


Det här inlägget uppdateras då och då under dan när det händer nåt i min lilla värld. Jag vet att det finns många där ute som sitter ensamma under julen och kan jag på nåt sätt roa dig med glimtar från Toffellivet så var så god! Men den som stör sig på det jag skriver och som enbart tycker att jag är knäpp behöver ju inte läsa, jag tvingar ingen.


 

Jag

Tofflan har tagit av sig tomteluvan.

Det är fortfarande jul, annandag jul, men nu har tomteluvan åkt av Tofflan. Det enda som är skönt med julen är att få vara lite ledig och vända på dygnet. Jag tror inte att jag har somnat före klockan 1 sen det blev jul och jag har inte heller vaknat före klockan åtta. Men i natt var en tuff natt. Dels har jag sen en tid väldigt ont i ett ben och den värken blev värre och värre under kvällen. När jag sen skulle sova vara det svårt att hitta en bra ställning. Till sist lyckades jag. Sen vaknade jag vid halv tre-tiden av att jag hade fått saliv i luftstrupen och höll på att kvävas. Luftrören kämpade och jag hostade i en kvart så att det nu gör ont att andas. Som grädde på moset har mina eksem kommit tillbaka såg jag vid läggdags igår. Det blev till att börja smörja igen. Magen är som den är. Men SEN… tror jag inte att jag har nån mer krämpa för tillfället.

Däremot vaknade jag och skrattade lite åt en mycket uppstressande dröm jag hade fram på morgontimmarna. Jag drömde att jag vaknade och gick ut i köket. Där befann sig både min mamma och min pappa. Den senare har varit död i nio och ett halvt år. Men det var inte det jag reagerade på, utan det faktum att min mamma (!) hade rivit ner allt ytskikt i köket – från tapeter till skåpsluckor och lådfronter. Alla eluttag var blottade och min uppgift blev att på studs koppla in dessa med rätt elektriska trådar bakom kulisserna. Jag protesterade vilt och högljutt, sa att jag definitivt inte kunde, men mamma var påstridig och sa att jag visst kunde och på’t bara. Då gick jag ut på balkongen där jag av nån anledning tappade min ost i sin ostkupa av plast från IKEA ner på grannens altan. Hum… Jaa… hur ska en tolka en sån dröm? Delen med elen kan jag till viss del begripa och tolka om till nåt jag står inför i verkliga livet som jag så gärna vill göra men kanske inte vågar för att jag tror att jag inte klarar av det. Men det där med osten… Det var nog bara en protestyttring av nåt slag.

Falleri fallera falleralla

Boken Falleri fallera falleralla har blivit utvald att bli den första julklapppsboken att läsas.

Nåt jag nu ska göra mitt bästa för att klara av är att försöka läsa ut min bok på gång. Därefter ska jag unna mig att plocka en bok ur min julklappshög, även om andra böcker står på tur i mitt lilla TBR-system. TBR är en förkortning av ”To Be Read” – alltså ungefär ”som ska bli lästa”, i det här sammanhanget. Jag har siktet inställt på… Falleri fallera falleralla av Carin Gerhardsen, en bok jag fick av mamma. Varför just den vet jag inte. Det är bara den utvalda.

Det sägs ska vara soligt här idag och kanske tar jag med mig mamma ut på en promenad idag. Men sen blir det nog precis som igår läsning, julmat (sista svängen) och TV. I kväll är det säsongspremiär för Stjärnorna på Slottet i SvT1 och det åtföljs av Downton Abbey julspecial och troligen det allra sista programmet i den serien. Säsongens stjärnor är Stefan Sauk, Amanda Oooms, Claire Wikholm, Morgan Alling och Marika Lagercrantz och jag är mest nyfiken på Claire Wikholm, som inleder serien i kväll, faktiskt, och Marika Lagercrantz, som jag tycker är en utmärkt skådespelare.

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

 

Matvaror

Ett berg med matvaror kom med hem.

Ett litet ärende med bil blev det först för min del. Medan jag gjorde det fick mamma en stund på sig att fixa till sig. Det var neråt nollan temperaturmässigt. Blåsten har avtagit, men det var ändå en svag och nordlig vind. När jag kom tillbaka tog vi en promenad till Tokerian. Jag var förstås orolig att det skulle gå som förra året. Det gjorde det inte, allt gick bra. Fast efter att ha snurrat runt med en rollator bland pratande och varuplockande personal och kunder blev i alla fall jag slut. Jag måste liksom inte bara ha koll på vad jag ska handla, jag måste ha koll på mig själv OCH på mamma så hon inte traskar iväg och går vilse. Bland annat inhandlades luncher, för nästa vecka ska jag ju jobba igen. Och glödlampor. Här brinner nämligen flitens lampa om nätterna och glödlamporna pajar en efter en. Mamma förla sin plånbok när vi kom hem, men jag hittade den i fickan till min gamla fleecejacka som hänger längst in i hallen.

Jag tror bestämt vi behöver lite kaffe och nåt sött på det här. Läsa en stund, om möjligt. Sen är det dags att plocka fram julmat för sista gången i år. Fiskarna står redo att fyllas. Och på tal om fiskar finns det många såna i havet. Den som förstår vad jag menar förstår. Andra får fundera på saken. Jag står inte och väntar med håven längre.

 Fiskar

Det finns många fiskar i havet, men dessa tre finns hos mig.



Lite kulturell spis smakade bra 
före den lekamliga. Ett par skumtomtar till spionthrillern så gick den snabbare att läsa ut. Sen var det dags för kökstjänst. Idag serverade köket i New Village årets sista julbord. En av hedersplatserna har mormors citroner haft. De används för smörknivar, men ska kanske mer troligt användas för fruktknivar. Men i vår familj gör vi som vi vill.

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Lilla mamma tog disken och kvällens TV-underhållning var inte dum. Mellan programmen skrapade vi vår vecko-Trisslott och tänk… Vi vann! Tur i spel, otur i kärlek, sägs det. Oavsett, gemensam vinst och kärlek ska delas med nån. Och delad glädje är dubbel glädje.

Trisslott



Och alldeles strax är julen 2015 slut. Jag hoppas att du har haft en god helg och att du har delat den med nån annan än Ensamheten.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett skrubbat inlägg.


 

Jag börjar definitivt bli frisk – även om det inte låter så för den som hör min lilla (?) röst. När jag är riktigt sjuk, som jag var i förra veckan, struntar jag i det mesta i mitt hem. Men jag avskyr när det är skitigt och så snart jag mår lite bättre kan jag ligga/sittligga/sitta och förfasa mig över förfallet. En grej som har varit skitig väldigt länge är min ugn. Och nu började läget bli riktigt akut, med rökutveckling – och därpå följande hostattacker på grund av risiga luftrör – vid användning av ugnen. Alltså stod det

Gör rent ugnen!

på min att göra-lista i köket. Idag tog jag tag i eländet.

Inte tror jag att Marie-Louise och Marlene tar hjälp av min favoritkarl när det gäller rengöring. Men jag backar inte för Mr Muscle. Jag tror att det han innehåller är förskräckliga saker. Fast det innehöll även min ugn och ont ska med ont fördrivas, n’est-se pas?

Jag sprayade på Muskelmannens ugnsrengöring i kall ugn och höll på att kvävas. Snabb igen med luckan efter fotografering! Det blir ingen före-bild utan rengöringsmedel, för ugnen var vidrigt skitig.

 Ugnsrengöring i ugnen

Ugnsrengöringen fick verka i en halvtimme i den kalla ugnen.


Medan ugnsrengöringen verkade i ugnen 
passade jag på att diska ugnsgallret med stålull. Det gick åt tre stora bitar och jag var väldigt glad att jag hittade ett par gummihandskar som skyddade mina frökenhänder… Fy te rackarns så fast fettet satt!

Galler

Ugnsgallret vilar ut på diskställsgallret efter att ha tvagats med handskbeklädd Toffelhand och stålull.


Tio minuter kvar… 
Det innebar att jag hann ta en fika. Sen grep jag mig an det sista och torkade ur ugnen med en fuktig disktrasa. Jag fick ta hällskrapan till hjälp på det värsta och lite diskmedel blev det också på ugnsluckans glas. Och se vilket strålande, glänsande resultat:

Glänsande ren ugn

Glänsande ren ugn!


Hum ja… Helt perfekt 
blev ugnen naturligtvis inte, men den duger. Du vet väl att

done is better than perfect?

Nu ska jag åka ut på äventyr och byta in fyra träben. Klarade jag av min äckliga ugn, klarar jag av träbensbyte.

Men vad händer hos DIG idag??? Skriv gärna några rader och berätta så har jag nåt kul/intressant att läsa när jag kommer hem igen!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en TV-serie.


 

Så blev det lördag igen och därmed Stjärnorna på Slottet. I kväll tittade jag ensam, men som vanligt från bästefåtöljen. Och dagen var Özz Nûjens, kanske den stjärna jag var minst nyfiken på eftersom jag inte gillar stå-upp-komik.

Özz Nûjen

Özz Nûjen var stjärnan på Slottet för dagen. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats.)


Det som däremot intresserar mig 
är Özz Nûjens bakgrund. Jag känner flera kurder och folket och kulturen är spännande.

Den historia som Özz Nûjen berättar, full av hemskheter, våld, brutalitet… Den är så obegriplig för nån som jag som aldrig har levt i ett krig. Förmiddagens ”övning” går inte att beskriva i ord, den måste du helt enkelt se och uppleva – på SvT Play. För vi här i Sverige slipper uppleva minfält i verkligheten. Ordet fruktansvärt räcker inte.

En del överraskande avslöjanden blev det – för min del. Vissa saker höll vi tittare på att missa när Harriet Andersson nästan stal showen och höll på att kvävas. Men jag måste säga att även om jag inte estimerar stand up får Özz Nûjens dag högsta Toffelomdöme.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 

Nästa lördag är det Örjan Rambergs dag.


Här kan du läsa vad jag har skrivit om säsongens andra stjärnor:

Helena Bergström

Rikard Wolff

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Read Full Post »

Ett hemfarande inlägg.


 

Precis som korven har alla roliga saker två ändar. Och en är slutet. Igår var det söndag och redan dags att lämna Stockholm Pride 2014 och Kungliga Hufvudstaden. Jag bokade sms-biljetter hem, men ett litet missförstånd gjorde att vi fick vänta nästan en timme på tåget. Ingen av oss var road. Det var varmt, kaffet var gott men också varmt, rökare tycktes dras till oss trots att vi satt i rökfri zon på perrongen etc. Jag börjar undra om en del svenska rökare plötsligt blir analfabeter och får svårt att förstå såväl svensk text som tydliga piktogram.

Fast som med det mesta kan vi skratta åt eländet. Till och med det faktum att Fästmön, som var minst varm och svettig, hamnade på den sida om fönstret där det blåste mest. Och att min Ramlösa citrus exploderade över mig, golvet och en hund. Jag satt inklämd i ett hörn med hunden och dess matte och husse på andra sidan. Framåt Uppsala trodde jag att min blåsa skulle sprängas. Det gjorde den inte. Vi hann hem i tid – och det var inte tack vare UL utan Uppsala Taxi!

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Anna Ginger Joe och tapas på Maestro

Anna, Ginger Joe och tapas på Maestro. En och annan geting var där också.

Hemma i New Village var lägenheten skapligt varm. Vi fräschade till oss, jag packade upp och ringde mamma. Sen tog vi en promenad bort till Maestro för att få nåt svalkande att dricka och nåt gott att äta. För – tro det eller ej! – vi hade pengar kvar efter vår lilla semestertripp!

Banana split

En splittad Banana split.

Vi hade tur och fick den trevliga, duktiga och framför allt normala serveringstjejen. Tack och lov slapp vi killen som vi inte förstår och som inte förstår oss (Jag bad en gång om en servett, han ville ge mig en filt. Han är svensk. Jag också.) Då blev Tofflan glad(are).

Anna var bara varm. Getingarna var för jäkliga och jag dödade en i vredesmod. En del gäster pratade bara med andra gäster och inte sitt sällskap. Anna och jag pratade bara med varandra. Vi rundade av med att dela på en Banana split. Det blev alltså en splittad Banana split. Dubbelt roligt. Eller inte.

Hemkomna la vi oss under takfläkten. För på balkongen kunde vi inte sitta eftersom grannarna grillade och rökte vattenpipOR. Jag var ut på ballen* och bad grannens gäst att vara vänlig att flytta på grillen så att den inte stod precis så att röken ringlade in i mitt vardagsrum. Det gjorde gästen. Men för mig känns det väldigt irriterande att jag måste säga till VARJE GÅNG det grillas. Det verkar som om alla med uteplatser sov på fysiklektionerna – eller skolkade. Rök stiger nämligen uppåt! Att vattenpiporna avgav rök förstår de uppenbarligen inte. Och jag orkade inte upplysa dem om det. Det fick lov att stinka lite parfym i mitt vardagsrum.

Vi glodde på en film på TV. Jag stängde fönstren i smårummen medan det grillades, men det gick inte att stänga balkongdörren helt, då hade vi kvävts. Och eftersom grannarna partajade denna söndagskväll fram till halv två-tiden (det ska vara tyst klockan 23) tänker jag inte vara tyst (!) utan faktiskt klaga hos bostadsrättsföreningens styrelse. Speciellt som uteplatsen städades av med buller och bång (porslin och flaskor skramlades in och möbler sköts på trädäcket) mellan halv två och två i natt. Det är INTE OK! Särskilt som det inte är första gången det partajas, grillas och röks kvällen och natten före en vardag.

Som grädde på moset har jag bara hittat ett enda jobb idag att söka. Och så har jag svarat på en enkät från Clarion Hotel. Jag var väldigt rak med vad jag tyckte om personalen i lobbybaren. Jag vill varna ALLA från att gå dit: personalen är sarkastisk och oförskämd mot sina gäster. Jag rekommenderade Clarion Hotel att byta ut sin barpersonal. Men annars trivs vi hur bra som helst på hotellet och längtar redan till nästa gång vi åker dit.


*ballen = balkongen

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om bästa vänner, missunnsamhet och barnslighet. För att nämna något.


 

Det blev inte nån trevlig och bra dag och kväll igår. När det gör ont att andas blir det sällan det. Inte heller när det kacklas på uteplatser. Nu var det bara en uteplats det kacklades på, men det räckte. Kacklet ekar mellan husen. Jag satt uppe för att svalka mig så länge jag kunde på ballen*, men det är inte roligt att höra andra sitta och diskutera resor de ska göra och annat. Jag blir jävligt missunnsam och undrar hur man dels har råd att köpa en bostadsrätt och rusta den tip-top (jorå, en och annan inredningsdetalj har jag hört om). Ovanpå det, nyligen hemkommen från utlandsresa, diskutera nästa resa om ett par veckor. För varifrån kommer pengarna när man inte jobbar och man knappt har fyllt 25? Jag undrar. Och tänker på Ace Wilders, i mina öron, flänga textrader:

[…] Don’t wanna work work work I wanna make money while I sleep […]

Jag surar för att jag själv är mer eller mindre livegen – inom 24 eller 48 timmar (oklart vad som gäller) ska jag kunna ta mig till anvisad plats. Det är bara det att det aldrig kommer några anvisningar. Inte från Arbetsförmedlingen. De förmedlar ju inte jobb där. Ändå måste man följa reglerna. De oklara. Men mest surar jag för att jag inte tjänar några pengar alls just nu – vaken eller sovande.

Mörkläggningsgardiner

Några av mina bästa vänner just nu är mina mörkläggningsgardiner.

Inte är det kul heller när man försöker på ett fint sätt (tydligt, artigt och definitivt inte otrevligt) säga till människor att det de gör orsakar problem för mig. Jag till och med tackade! Senare hörde jag en liten pojkes klagan till sina bästa vänner om att han inte får göra varken det eller det. Varför blir människor så barnsliga när man ber dem att försöka minska problem? Är det inte bättre att vi har en rak kommunikation oss emellan än att jag lämnar formella klagomål?

Det fortsätter att vara väldigt varmt. Jag orkar inte riktigt med det längre, även om jag vidhåller att sommar är bättre än vinter. Men hösten är bäst! Alltid. I morse när jag vaknade var det redan 33,8 grader på solsidan. Fast det märkliga är att det inte är nån sol idag – det är mulet. Jag tror bestämt att det är åska i luften. Det vore underbart med en rejäl urladdning, gärna med störtregn! Jag har svårt med ljuset också. Svårt att sova i ljuset eftersom jag måste ha sovrumsdörren öppen. Men mina mörkläggningsgardiner, inköpta för nåt år sen på IKEA, är bland mina bästa vänner just nu!

Men min allra goaste vän just nu är takfläkten i sovrummet! Den går på högsta varv dygnet runt. Det brukar inte funka så bra för mig att sova med den påslagen. Som det är nu har jag inget val – sovrummet ligger på morgonsolsidan. Igår hörde jag att den hade fått ett biljud. När jag hade vaknat i morse låg jag och tänkte på att hämta en skruvmejsel och dra åt det som eventuellt hade lossnat. Då tystnade fläkten – av min blotta tanke… Det enda som ställer till det med fläkten är att luften i sovrummet blir torr. Det är inte bra för mina luftrör. Men ibland måste man välja – kvävas av luft eller utan.

Takfläkt

Min allra bäst vän just nu är takfläkten i sovrummet.


Det står en massa saker 
på min att-göra-lista, men jag gör ingenting. Laddar och känner mig nervös inför intervjun i morgon. Det svåraste är nog att hitta kläder som är både snygga och lämpliga att ha i värmen. Shorts och linne alt. bikiniöverdel går nog inte hem när man har skitfula ben och tuttar och ett stort jävla ärr på kroppen. Men jag fortsätter att leva i alla fall och alltid retar det nån.

Nu ska jag se på Resurrection som gick i natt mellan klockan 1.15 och 3.05. Jag orkade bara se en kvart av det. Det blir en bra start på den här redan svettiga dan.


*ballen = balkongen

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en salig blandning på min dator.


 

Vid sjutiden i morse gav jag upp att försöka sova lite till. Låg och läste en stund den märkliga och humoristiska boken jag fick av Annas snälla mamma och L i födelsedagspresent. Det lustiga är att jag köpte en historisk roman av samma författare när vi var på Emmaus i Gryttby.  Därför tänker jag läsa den direkt efter för att se vilken genre författaren bäst behärskar. Och för att det är lite kul!..

Låna är silver råna är guldBefriad
Den vänstra fick jag av Annas snälla mamma och L, den högra köpte jag på Emmaus.


Det har regnat 
i natt och det regnade när jag vaknade. Det brukar fylla mig med ro, men oron har fått fäste i mig och boar just nu i mitt inre. För att försöka mota bort en del av praktisk natur gick jag upp och satte mig vid datorn. Kollade av så det funkade att logga in på Mina sidor hos såväl Arbetsförmedlingen och a-kassan. Det ska ju vara e-legitimation på båda ställena numera och Storebror är en gammal och trött dator. Som tur var funkade det utan problem! Men en ny dator lär jag få skaffa mig i sommar. Jag har redan bett min datorkonsult på livstid att hänga på när jag gör den viktiga affären.

Det kommer att svida i ekonomin. Men som arbetssökande måste man nuförtiden ha tekniska verktyg som fungerar så att man både kan söka jobb och registrera jobb man har sökt. Det krävs nämligen att man söker massor av jobb, annars blir man utan ersättning. Och då menar jag verkligen massor av jobb, inte några enstaka per vecka. Du som har jobb skulle prova på några såna veckor med tvång, press och oro – och teknikens under – för att se hur det känns. Och vem har, ovanpå det, lust att slåss om datorerna och sitta på Arbetsförmedlingen i nån datasal med ett gäng andra losers och söka jobb och registrera sökta jobb fem dar i veckan? Inte jag. Så tre mer eller mindre kassa och urgamla datorer ska ersättas av en ny och bra. I sommar. Förhoppningsvis. Men en ny dator kräver att man införskaffar ett antal mjukvaror också. Det är inte heller gratis. Därför känns det tryggt att ha expertis med sig när man ska shoppa.

Flator på datorn

Flator på datorn blev dagens belöning.

Som belöning för att jag fixat ett par praktiska saker kring den hemska tid som kommer lät jag mig själv få titta på de fyra senaste avsnitten av Flator på SvT Flow. Det är ju inte mycket i dessa tjejers liv som påminner om mitt. För det första är de mycket yngre än jag, för det andra bor de i Stockholm hela bunten. Ibland kan jag till och med bli avundsjuk och bitter på att de har det så lätt att leva som öppet lesbiska. Samtidigt har jag själv inte haft några stora problem med det – jag lämnade ju Metropolen Byhålan så snart jag hade blivit myndig. Där hemma hade jag nog kvävts, tror jag.

På tal om ”där hemma” ringde jag mamma igår kväll. Men hon hade ingen större lust att prata, för det var väl nåt på TV som var intressantare. Vi ska höras på söndag i stället. Inte lät hon särskilt intresserad av att jag åker ner till hennes födelsedag heller. Hantverkarna håller fortfarande på. Nästa vecka ska elementen sättas in och kanske blir de färdiga efter det. Jag fattar om det är rörigt och jag tror inte att det skulle funka så bra om jag dök upp i röran.

Däremot funderar jag på att åka in till Kungliga Hufvudstaden ett par timmar nästa helg. Ensam – men för att träffa FEM och hennes Finske Pinne för en fika och en tur till Alfa. Det beror lite på hur den kommande veckan blir och hur den påverkar min kraft, ork och förmåga.

Men nu är det fortfarande den här helgen. Jag ska strax duka fram frukost och slå mig ner i kökssoffan, som jag skruvade åt igår kväll så att svetten lackade. Bak- och framstyckena har en tendens att åka isär. Det står väl inte på förrän den brakar, misstänker jag. Efter frukosten blir det dusch och så färd till Himlen för helgsamvaro med Fästmön och ”barnen” (inom citat därför att tre av fyra är vuxna). Vi har inget särskilt inplanerat. De flesta av oss har ju jobbat en vecka och är trötta.

Det är knappt så att jag fattar det, men på måndag arbetar jag min sista dag hos min nuvarande arbetsgivare… Hur sjutton ska det bli sen..?

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »