Söndagsmorgon den 17 maj 2015

Ett vilsamt inlägg.

---

 

Anna är en pärla. Pärlorna på bilden köpte hon på loppis igår.

Den 17 maj… Medan norrmännen firar sin dag med fest och parader har jag legat och tänkt på mormor. Hon gick bort den här dagen för 44 år sen, bara 59 år gammal. Hjärtfel och diabetes är ingen bra kombo. Min morfar levde vidare, ensam i nästan 20 år.

Jag är inte ensam. Efter många nätter av dålig sömn sover jag som en prinsessa utan nån ärt om nätterna bara för att Fästmön ligger bredvid. Två nätters ganska bra sömn har varit skönt, för i morgon förmiddag behöver jag alla krafter jag kan uppbåda. Då ska jag nämligen se sanningen i vitögat. Då går det inte längre att fly in i ordens värld.

Men idag vill jag bara vara. Jag tog in kaffe på sängen och vi låg och läste. Linwood Barclay skriver så spännande böcker och den jag läser just nu, Utan ett ord, har jag letat efter i flera år. Förra helgen hittade jag den hos Myrorna i Boländerna. Det är sällan jag faller stenhårt för amerikanska författare, men Linwood Barclay och Harlan Coben är två som skriver riktigt bra och spännande böcker i genren psykologisk thriller.

Spännande i sängen!

Det har regnat hela natten, tror jag bestämt. Men regnet söver mig fint och jag finner tröst i smattret mot taket. Tennisbanan är pool idag, fast inte en enda unge är där och plaskar för tillfället. Vi hade tänkt åka ut till Himlen med Annas längsta loppisfynd idag. Bara det att ingen av oss har lust att gå utanför dörren. Det är skönt att bara få dra här hemma i nån fläckig tisha, med adidasbrallor på och nyborstade tänder efter en cooked breakfast bestående av scrambled eggs. Ja, lite fil och bär slank också ner.

Scrambled eggs à la Anna. Jag tog disken i stället.

Det får vara höst utanför den 17 maj 2015. Vi har det gott här inne och morgondagens tråkigheter får vänta knappt ett dygn.

Vad händer hos DIG denna söndag??? Skriv gärna några rader och berätta!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Hjärtegott regn

Ett inlägg om en hjärtegod människa och ett regn.

---

 

Igår var det sannerligen blandat väder! Jag kunde sitta en stund på ballen* och läsa under eftermiddagen, när solen hade kommit runt huset. Tålde röken ganska bra där ute, men jag satt inte mer än nån timme. Tvätten fick trängas i badrummet. Rök på båda sidor om huset och jag vill inte ha det i min rena tvätt. Jag tvättade tre maskiner igår och ändå finns det smutstvätt kvar i tvättkorgen. Jag undrar om det är många som går dit när vi sover och fyller den..? Den här veckan är vi två (2) personer här. All tvätt kan rimligen inte komma från oss. Eller..?

En brosch som tillhör Den Hjärtegoda.

Framåt seneftermiddagen fick jag en väldigt stark känsla att det var dags att ringa Den Hjärtegoda. Jag har varit dålig på att höra av mig och skyller på jobb och pendling som tog mycket tid. Den Hjärtegoda, fick jag veta, har dessutom jobbat extra på jobbet, så ingen av oss har väl haft tid, egentligen. Men nu ringde jag och hon svarade! Det var som om vi pratades vid igår, fast jag insåg ju att saker och ting har förändrats och ska förändras. Den 30 september jobbar Den Hjärtegoda sin sista dag. Och jag blev så glad när jag fick en inbjudan till Öppet hus på kvällen samma dag – på en av mina tidigare arbetsplatser, ett ställe där jag trivdes bra. Därför blir det extra roligt att få återse gamla bekanta – för självklart ska jag gå dit! (Om inget kommer emellan såsom arbete, förstås.)

Var stark-elefanten fick jag av Den Hjärtegoda våren 2013. Den står vid min dator sen dess.

För dig som inte följde mig 2011 eller som kanske missade, kan jag berätta att Den Hjärtegoda verkligen är just hjärtegod. En fredag när det var dags att åka hem för helgen hade jag varken pengar eller mat hemma. Då fick jag en hel kasse med bröd av olika slag av Den Hjärtegoda. Det var allt från matbröd till cup cakes, om jag inte minns fel. Och så överlevde jag den helgen också. Jag hade inga pengar för att jag hade varit arbetslös en längre tid. Därefter hade jag fått en praktikplats i två månader, vilket i princip innebar att jag jobbade heltid – fast gratis… Brödpåsen var mycket välkommen och jag glömmer aldrig Den Hjärtegodas generositet. Sen dess har Den Hjärtegoda varit ytterligare generös. I november 2012 bjöd hon mig och Fästmön på en flerrättersmiddag (inklusive dryck) som hon själv tillagat – för att hon tyckte att vi skulle fira vår fjärde förlovningsdag ordentligt. Och till denna enastående människa ska jag nu försöka hitta nån present som blir ett minne från mig, lika tydligt som alla fina minnen hon har gett mig. Den lilla elefanten, till exempel, har, sen jag fick den av Den Hjärtegoda, stått vid min dator som en påminnelse om att inte ge upp.

♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥

Anna och jag hann precis hem igår kväll när himlen mörknade. Det började blixtra och mullra och sen kom ett härligt regn! Jag älskar regnet när jag får höra det smattra mot taket. Det är trygghet och väldigt sövande för mig… Jag tror att jag somnade före Anna, trots att hon hade jobbat mellan 13 och 20.

Delar av tennisbanan utanför blev nästan som en pool.

Jag glodde på Whitechapel på TV. Det var äckligare än nånsin och jag förstår att de varnar i förtexterna för obehagliga scener… Men bra är det. Fy te rackarns! Fast det tyckte jag inte efter säsongens första avsnitt. Och nu återstår bara ett avsnitt för den här gången. Tänk att man kan ändra sig så… Ändra åsikt… Efter Whitechapel tittade vi på Uppvaknanden, en märklig film, baserad på verkliga händelser, med nyss bortgångne Robin Williams i huvudrollen som doktor på dårhuset. En stark film, som vi båda sett förut, men som är fascinerande. Och lång. Till sist fick vi stänga av TV:n i sovrummet eftersom Anna ju skulle börja jobba klockan sju idag.

I morse var jag trött. Anna också. Men hon klev upp först, jag klev upp sen och så skjutsade jag henne till jobbet. Vädret är väldigt instabilt och det är ju inte så roligt att komma fram genomblöt till jobbet för Anna. För nä. Hon har inget busskort just nu, så hon hade fått promenera annars. Och nu regnar det igen… Jag bara älskar det…

I eftermiddag åker vi ut till Himlen för att lämna och hämta grejor och ta en fika med Storbarnen. Anna slutar redan klockan 14. Jag har tagit hand om delar av gårdagens tvätt, de delar som var torra. I övrigt händer det inget spännande alls här just nu. Vad händer hos dig???

*ballen = balkongen

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Höst och strulande linor

Ett inlägg om dagen – väderinformation och strulinformation.

Idag är det en riktig höstdag! Vi sov faktiskt med stängt fönster i natt, min kära Fästmö är en fryslort. Det blir väl så när späcket försvinner. Det var visserligen 15 grader varmt när jag skjutsade henne till jobbet strax efter sju i morse, men det blåste kallt. Och på vägen började det regna. Först lite grann, nu mycket grann, kan man säga. Det typ vräääker ner… Skatorna passar på att ta ett dopp i pölarna på tennisbanan, annars är här väldigt lugnt och stilla. Jag njuter av att höra regnet smattra mot taket.

För ett tag sen la jag ut en bild på fallna löv vid en björk och en bänk på baksidan…

En bild från den 12 september.

Nyss tog jag en ny bild på samma bänk. Vi ska se om det syns nån skillnad:

Lite mera fallna löv fyra dar senare, alltså idag, den 16 september.

Men lugn, bara lugn. Det är fler saker som faller här i Uppsala än regn och löv. Jag har just telefonerat med Bredbandsbolaget. Satt i godan ro med dagens första ansökan. Ja, själva jobbansökan hade jag skrivit, men sen var det ett sånt där hiskla webbformulär som skulle fyllas i. Ett sånt där webbformulär av värsta sorten, när man tvingas skriva in allt som redan står i ens prydliga CV som ligger på fil… Den goda ron tog slut, för plötsligt bröts internetuppkopplingen. För Storebror* har jag fast lina i väggen. Den har baske mig aldrig krånglat. Men så idag…

Ibland är det tur att ha både hängslen och livrem, för jag har ju ett trådlöst nätverk också. Jag kopierade över de tre annons-URL:erna och ska skriva ansökningar på min mindre dator.  Det går hyfsat att sitta vid Lapdancen**. Dock inte lika ergonomiskt. Det här inlägget har hittills tagit fem minuter att knappa in och jag har redan ont i nacken. Vi får hoppas att linan snart blir en livlina igen så att jag kan fortsätta med mina ansökningar på Storebror. Killen på Bredbandsbolaget lovade att skicka ett sms när problemet är löst.

På Storebror har jag har Photoshop också, ett program som inte finns på Lapdancen. Så det blir lite mickligt att fixa bilderna på Storebror, föra över dem till USB och sen plocka upp dem här, vid datorn bredvid… Så märkligt det är, egentligen, med tekniken… Jag är förstås väldigt glad att nåt funkar överhuvudtaget! Tanken på att vara datorfri en längre stund är inte särskilt lockande. Just nu verkar det som om det händer nåt på Storebror, jag har i alla fall tappat min nätverksadress… Intressant… Jag skulle kunna ta kabeln och koppla in i  routern för det trådlösa, men jag vill vänta och se ifall det löser sig. Men en gul varningstriangel (gurt är, som bekant, furt) med ett utropstecken i ser inte lovande ut… Jag kanske helt enkelt får nöja mig med att skriva blogginlägg idag. På stickan finns emellertid både CV och ansökningar jag kan utgå ifrån, så jag tror nog inte att jag kan ge mig ledigt bara för att linan strular…

För den som undrar är foten riktigt OK när jag vaknar efter att ha legat och sovit en hel natt. När jag sen har gått omkring ett tag börjar den göra ont. Anna sa att det ju kunde vara ett ledband jag har tänjt på lite för långt. Så är det nog, för foten är varken svullen eller missfärgad.

Händer det nåt roligare än teknikstrul hos dig? Regnar det inte regn utan manna från himlen? Skriv några rader i en kommentar och berätta! Du vet ju att jag blir glad för det!

*Storebror = min stationära dator
** Lapdancen = min laptop

Livet är kort.

Read Full Post »

Bokat och så

Nä, jag orkar inte skriva om vädret, fast lite, dårå. Visst är det konstigt? Idag kring lunchtid kunde vi sitta på Fästmöns balle* i lite olika konstellationer. Men sen blåste det upp och mulnade på och när Anna och jag åkte till ICA Solen för att handla kom det några regnstänk. Jag skjutsade hem Anna och hennes kassar och åkte sen hem till New Village – där det var soligt och varmt. Och där jag fick mig ett gott skratt. Tyvärr fanns det ingen möjlighet för mig att dokumentera Eländet, så även om jag skulle beskriva det skulle ingen tro på mig. Jag skrattade så jag tjöt, kan jag meddela. Men du får inte veta varför utan kan i stället kolla på den här bekräftelsen medan jag lugnar ner mig lite mellan skrattsalvorna som just återvände vid blotta tanken:

Hotell är bokat för Annas och min semester – fyra dar på Pride i Stockholm!

I fredags var det registrerat att min tjänst förlängs. Jag har jobb september månad ut. Så då slog jag på stort och la in om lite semester. Fyra veckor totalt, blir det. Sen kan detta förändras om det kommer andra saker emellan, men det får vi ta då i såna fall. Jag ringde mamma och vi har nu för miljonte gången pratat om hur det ska bli i sommar. Jag åker ner till henne en fredag och stannar till söndagen när vi åker upp hit. Mamma stannar här en vecka och jag skjutsar hem henne söndag eller måndag och åker tillbaka hit på tisdagen. Då firar vi födelsedag för en i familjen och dan därpå åker ju Anna och jag till Pride. Snacka om att komma hem, packa om och vända…

I kväll åt jag middag bestående av choklad och chips kallskuren kalkonpastrami, mimosasallad, grovt bröd och Brieost. Gav mig på ett samtal till kära sysslingen, men det hade jag inget för. Jag avskyr verkligen telefonsvarartjänster – mest för att jag tror att folk skiter i att lyssna av dem. Ingen ringer nämligen nånsin tillbaka. Slängde mig i fåtöljen och glodde på Enid, njöt av att höra regnet smattra mot taket – och sen kom solen fram igen. Då mejlade jag mammakusinen B som har födelsedag idag, unga jäntan! Grattis!!! Tog väl inte många minuter så kom det svar! Ibland är det suveränt med mejl!!!

I kväll klockan 21.55 på SvT 1 är det premiär för en isländsk kriminalserie, Häxans tid. Det blir fyra delar och det tycker jag är alldeles lagom långt. Men nu vet jag inte om jag ska titta eller vänta tills Anna och jag kan se inspelningen på DVD tillsammans i stället… Beslut, beslut. Jag borde faktiskt göra mig klar för sänggång. Alarmet går på 6.10 i morgon bitti, så…

Och, ja just det… Du kollar väl in Framtidsstafetten, kanske finns nån du känner som har deltagit i den… I alla fall finns där många andra skribenter som faktiskt är bra!

*Fästmöns balle = Annas balkong

Read Full Post »