Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘rättigheter’

Ett inlägg om en dokumentärfilm.


 

Den dag jag blir friInte var det tänkt så att jag skulle fastna framför TV:n på söndagskvällen. Men hur det nu än var blev det så. Jag kunde inte låta bli att se dokumentärfilmen Taikon på SvT 1. Filmen är baserad på Lawen Mohtadis biografi om Katarina Taikon, Den dag jag blir fri.

Jag tillhör de barn som har läst en del av böckerna om Katitzi. Men vem var författaren bakom dem? Den frågan fick jag till stor del besvarad genom Gellert Tamas och Lawen Mohtadis dokumentär. Tittarna får höra Katarina Taikon själv berätta hur hon föddes en sommardag och att det var tack vare det hon överlevde – zigenarbarn födda på vintern klarade ofta inte kylan. Katarina Taikon dog emellertid alldeles för tidigt ändå, även om det nu är över 20 år sen. Därför får vi höra och se hennes syster Rosa i filmen, barnen, släktingarna, vännerna…

Det är en spännande livsteckning jag får skåda. Hur den unga Katarina Taikon kunde rymma från sin påtvingade make vet jag inte, men hon tog sig till Stockholm. Där började hon tidigt umgås i kulturkretsar, hon medverkade i filmer med mera. Fast framför allt stred hon för romernas rättigheter till bostäder och skolor. Hon måste ha varit hur jobbig som helst för statsministrarna Tage Erlander och Olof Palme! Envis var nämligen mycket troligt hennes mellannamn…

År 1982 blev Katarina Taikon sjuk. Ett hjärtstillestånd gav henne bestående hjärnskador och hon låg i koma i 13 år tills hon avled i slutet av år 1995. Vilket livsöde…

Missade du den här dokumentären? Jag tycker att du ska se nån av repriserna som går på torsdag eller titta på SvT Play (sex dagar kvar). Det är ett mycket sevärt program om cirka en och en halv timme – utan reklampauser.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en film.


 

The ButlerDet blev verkligen filmkväll igår kväll! Jag var helt slut efter allt fejande, grejande och julmöblande, så det var skönt att sjunka ner i bästefåtöljen framför TV:n och glo på film. Förutom Rymdimperiet slår tillbaka kollade jag The Butler (2013), som gick på SvT. Men det var snudd på att jag missade den, tack vare felaktiga startuppgifter i Expressens TV-bilaga! 👿

The Butler handlar om Cecil Gaines liv – både hans privatliv och hans liv som butler i Vita Huset. Under sin livstid tjänar han inte mindre än åtta amerikanska presidenter. Men filmen är också ett historiskt drama som skildrar afroamerikaners tillvaro i USA. Filmen börjar med en stark scen där Cecil ser sin pappa bli skjuten. Han tas då in i sin vita familjs hus och tränas till… housenigger. Och så småningom hamnar han alltså i Vita Huset. Han tar stora kliv i sitt liv, denne Cecil. Filmen skildrar också Cecils familj och hans söner – och främst genom sönerna kampen för afroamerikaners rättigheter. När filmen slutar gör den gamle Cecil ett återbesök på sin gamla arbetsplats och träffar USA:s första svarta president Barack Obama.

Filmen är till viss del baserad på Eugene Allens liv, en man som arbetade 34 år i Vita Huset som butler. Men den är amerikansk. Väldigt amerikansk… Samtidigt är det många bra skådespelare som gör fantastiska rolltolkningar. Bland annat gör Oprah Winfrey en ypperlig prestation som Cecils alkoholiserade hustru Gloria. Bäst är emellertid Forest Whitaker i rollen som den vuxne och åldrande Cecil.

Toffelomdömet blir högt.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett tipsande inlägg.


 

Igår upptäckte jag en rolig grej på webben bland alla eländes elände-nyheter. Här i Uppsala gick för övrigt ett bomblarm i ett av stans sydliga bostadsområden. Tack och lov visade sig ”bomben” vara en attrapp… Men läskigt var det…

Dorian Gray

Den här filmen ska jag se framöver.

Fast nu skulle jag ju tipsa om nåt kul och ett sätt att fly verkligheten en stund. Under en månad, med start från igår, bjuder lokalblaskan på film varje dag. Alltså, du sitter hemma vid datorn och tittar. Igår kunde man se Timmarna och idag visas How to marry a billionaire. Det finns filmer för alla smaker, men tyvärr inte så mycket skräck: det mest spännande som visas är Dorian Gray (som jag inte har sett som film, bara läst som bok.)

Du behöver inte vara prenumerant för att titta på filmerna. Det enda som krävs är att du registrerar dig på webbplatsen unt.se Registreringen har med rättigheterna att visa film att göra och ska inte användas till nånting annat, enligt Daniel Fixelius, försäljnings- och marknadschef på Upsala Nya Tidning. Och på unt.se/kultur-noje kan du läsa recensioner av filmerna som visas.

Kul grej som säkert lockar många, tycker jag som älskar gratis! Fast idag tänker jag förstås inte titta, för då visas ju en komedi.

Här är listan över alla filmer som visas:

  • Timmarna (visades den 4 november)
  • How to marry a billionaire (visas idag)
  • Thank you for smoking
  • Bobby
  • Bel Ami
  • Perfekt Opposites
  • Evening
  • Jack & Jill vs The world
  • Mellan vägggarna
  • Charm school
  • American splendor
  • Stormbreaker
  • Nice guy Johnyy
  • A som I Akeelah
  • Me and you and everyone we know
  • Holy rollers
  • Jag och min syster
  • Closing the ring
  • Me and Orson Welles
  • The future
  • Touchback
  • Crazy in love
  • How to be
  • Shattered glass
  • The walker
  • Fjärilen i glaskupan
  • From time to time
  • Dorian Gray
  • Upside of anger
  • Tristan & Isolde
  • Hotel Rwanda

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett flaggande inlägg.


 

Regnbågsflagga på en balkong på Söder

Regnbågsflagga på Söder, fotad under paraden i somras.

Den 19 oktober skriver vi idag. Det är en märklig dag, en fin dag – i alla fall i mina ögon. Först och främst är det idag exakt 35 år sen såna som jag slutade vara sjuka. Alltså, sjukdomsstämpeln på homosexualitet togs bort. Det var många som kämpade före 1979 för denna ändring. En av de politiker och läkare som kraftfullt drev frågan var Barbro Westerholm, idag 81 år och still going strong. Om världen var full av Barbroar Westerholmare skulle den helt klart se annorlunda ut. Jag har mycket att tacka henne för, för sen sjukdomsstämpeln togs bort kunde HBTQ-aktivisterna driva frågor om våra rättigheter på ett tuffare sätt. Denna kamp la grunden till många av de lagar som finns idag. Vi har kommit väldigt långt nu, i alla fall i mitt land, Sverige. Men det finns fortfarande mycket att göra. Därför bör kampen inte stanna av. Fast kanske att vi nån gång bör stanna upp och skänka en tacksamhetens tanke till Barbro och de andra tidiga kämparna! Vi får aldrig glömma bort vad de har gjort. Det är också ett av flera skäl till att jag tycker att det är så viktigt att försöka gå i paraden under Pride-veckan varje sommar. Då ska du veta att jag OCKSÅ gick i demonstrationstågen under Frigörelseveckan i Stockholm, demonstrationståg som på sätt och vis var föregångare till dagens parad.

Pappa

Pappa som jag minns honom. (Foto: Henrik Gedda)

Den 19 oktober var även den dagen min pappa föddes i Helsingfors. Pappas födelsedag. Idag skulle han ha varit en gammal man, han skulle ha fyllt 87. Det är konstigt att tänka, för även om han visserligen var äldre när han gick bort, är han på sätt och vis den evige buspappan. Pappan, som tog genvägar när vi var ute på stärkande promenader. Pappan, som gick i vinterstövlar på sommaren för att det var så bekvämt för fötterna att bara stickas ner i. Jag saknar pappa mycket fortfarande, trots att åren har gått. Samtidigt är jag glad att han slapp vara med om det jag fick uppleva två och ett halvt år efter hans död. Förnedringen, skammen och oron. Ändå tror jag att han nånstans vet och betraktar och håller sin starka pappahand över mig.

Det borde flaggas idag, den 19 oktober.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om ett nytt intresse.


 

Det är inte bara att skriva jag gillar. Jag gillar att läsa. Och att fota. Och att äta gott, dricka Amaronevin… Skratta. Dessutom gillar jag att testa nya saker. Jag har länge varit intresserad av att hitta ett ställe där jag kan visa några av mina bilder, ungefär. Men kanske också spara länkar till andras grejor. Och kanske texter. Instagram har fladdrat förbi i tanken. Idag bestämde jag mig: det blev… Pinterest.

Ulrika på Pinterest

Ulrika på Pinterest. En skärmdump.


Det finns en del hjälp
att få på Pinterest för den som är nybörjare.  Men det är ju ingen sport. Så jag försöker lite på egen hand.

Jag har börjat med att skapa ett antal album med mest mina egna grejor, foton och bilder alltså. Albumen är upplagda nästan som mina mappar i mitt fotoarkiv. Men i mitt arkiv är det ju ingen som kan se bilderna, eller hur? Dessutom har jag lagt upp lågupplösta bilder så att man inte ska ha så mycket för att man försöker sno nåt som är snyggt, men som jag har enda rättigheterna till som fotograf. Och… det bästa av allt… Varje bild länkar till inlägg på bloggen där bilden förekommer. På så vis kanske jag ökar trafiken till bloggen också, om jag nu skulle vilja det.

Det går också att ”pinna” från andra förstås. Det fina är att man ju då kan ”pinna” ställen på webben i samma veva, inte bara bilder. Alltså både andras texter och bilder.

Än så länge är jag som sagt bara nybörjare och tycker att det här är lite kul. Förhoppningsvis blir det användbart också – på ett eller annat sätt – i framtiden.

Finns du på Pinterest??? 

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg med en sammanfattning av en mini-TV-serie.


Tre delar
blev det av Fröken Frimans krig. Tre mycket lyckade delar, eftersom de inte bara var roliga och rappa utan också hade ett stänk av allvar. Jag skrev om första delen, inte om andra och nu om hela serien. Och detta enbart för att gratulera SvT till en bra produktion.

Fröken Friman

Fröken Friman i mitten och hennes gäng. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats.)


Här har man lyckats samla
några av Sveriges bästa kvinnliga skådespelare. Skådespelare från olika genrer, såväl komedi som drama. Och det blir bara så lyckat! Inte bara i själva dramat kompletterar kvinnorna varandra utan också på scenen. Även de allvarliga blir roliga – och de roliga allvarliga.

Sissela Kyle är lysande i huvudrollen som den driftiga fröken Friman. Kvinnan, som kräver att kvinnor ska ha samma rättigheter som män. Maria Kulle är kanonbra som den barska hushållerskan som avancerar till butikschef och som visar sig älska en häst… Och så Ulla Skoog, i fantastiskt orange hårburr, som konkurrenthustrun mitt emot.  För att nämna några. Jag skulle kunna nämna alla, men timmen är sen och jag önskar att alla som inte såg serien gjorde det. Det här är riktigt bra svensk TV-produktion, nämligen.

Högsta Toffelbetyg, förstås!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Jag läste en märklig historia i Dagens Nyheter på lunchen. Den handlade om en kristen kille, Timothy Kurek, som wallraffade som bög.

Timothy hade lärt sig hata homosexuella. Men så hörde han om en lesbisk vän som hade blivit utkastad hemifrån på grund av sin sexuella läggning. Han började ifrågasätta sina egna åsikter allt mer och bestämde sig för att låtsas vara homosexuell under ett år. Det han var med om under detta år har han nu skrivit ner och gett ut i bokform, under titeln The Cross in the Closet.

En bok av Timothy Kurek som wallraffat som bög under ett år. (Bilden är inte klickbar här, men om du klickar på länken på titeln ovan kommer du till amazon.com. Där kan du bläddra i boken!)


Timothy blev tvungen att komma ut
för såväl vänner som familj. Många vänner försvann. Värst av allt var emellertid den gången mamman skrev i sin dagbok att hon hellre hade önskat att sonen hade cancer än var homosexuell… Men det blev bättre. Mamman började så småningom förespråka homosexuellas rättigheter och Timothy fann sig ganska väl tillrätta i gaysamhället.

Fast han var ju inte bög, Timothy. Och efter ett år var det dags att komma ut som straight igen. Hans kommentar till året som bög är:

Att vara bög i ett år räddade min tro.

En märklig historia, men väldigt intressant, tycker jag. Mest intressant för att den visar att man faktiskt kan ändra åsikt i väldigt viktiga frågor.


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »