Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘könsbyte’

Ett inlägg om en bok.


 

Prio ettBöcker är ofta prio ett för mig. När jag så vann en bok med just den titeln, Prio ett, i en utlottning hos författaren på Instagram, blev boken självklart prioriterad. Jag slukade del två i serien snabbt. Denna den tredje delen om åklagaren Jana Berzelius och poliserna i Norrköping läste jag… ännu snabbare. Tack, Emelie Schepp!

Det är en läskig huvudberättelse som läsaren kastas in i. En efter en hittas svårt stympade människor i sina hem. Philip Engström har under sitt yrkesliv som ambulanssjukskötare upplevt mängder av svåra saker, men frågan är om inte detta tar priset. Jana Berzelius, på sidan 57 tillfälligt könsbytt till man, blir förundersökningsledare för morden – ja, personerna avlider av sina svåra skador. Som i tidigare böcker i serien har fallet kopplingar till Jans privatliv.

Jan Berzelius

Åklagaren byter tillfälligt kön på sidan 57.


Vad är det som gör att jag läser en bok så snabbt? 
Det är flera saker! Naturligtvis är det för att boken är bra, i det här fallet spännande. Men det handlar också om språket och bokens struktur, disposition. Det är inte helt ovanligt att författare låter flera parallella historier löpa genom hela boken. Det ger en snabbhet åt storyn. Emelie Schepp låter i alla sina böcker läsaren följa sina huvudkaraktärers göranden och låtanden. Möjligen skulle detta kunna vara nåt som avslöjar mördaren – den personen följs inte på samma sätt. Ganska snart får jag mina misstankar om vem som kan vara den skyldige i Prio ett. Vanligen innebär det att boken sjunker i värde för mig. Men inte den här gången. Jag kanske gissar vem och jag vet hur morden har gått till. Riktigt säker är jag förstås inte på mördarens identitet, men det som gör storyn fortsatt lockande är att jag inte har en aning om varför. Motivet, alltså.

Efter en smärre mellanlandning tycker jag Emelie Schepp har nått toppen igen. Åklagarens och polisernas privatliv känns nedtonade, men finns kvar – i mer lagom mängd, enligt min mening. Nåt som stör mig flera gånger är att jag får för mig att handlingen utspelar sig i Stockholm. Det gör den ju inte! Det gör däremot handlingen i alltför många andra nutidsdeckare. Därför är det roligt att Norrköping är miljön i den här serien. Jag känner igen Vrinnevisjukhuset och Södra Promenaden från mina farföräldrars sista år i stan. Extra ”kul” blir besöket i min gamla hemstad Metropolen Byhålan, på ett härbärge nära den gamla Konsum Ringen. Poliserna i stan verkar inte vara de mest alerta, men om jag finge önska vore det att Emelie Schepp tar livet av en och annan Metropolitan – som en nutida Maria Lang, rentav..?

Konsumringen

Här blir det bråk i Prio ett!


Toffelomdömet är tveklöst det högsta. Fortsätt skriva bra deckare, Emelie Schepp, och visa att Jante är död och Metropolitaner kan!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en TV-serie.


 

Onsdagsfavoriten på TV är utan tvekan Lars LerinI kväll mötte han artisten, fotografen och konstnären Nino Ramsby. Nog var det ytterligare ett omaka par människor som strålade samman i Vänligen Lars Lerin. Men jag visste ju att de bland annat haft en utställning tillsammans i somras på Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm. Var det grunden till en ny vänskap?

Lars Lerin

I kväll mötte Lars Lerin en annan konstnär. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats.)


Glittrande ögon och många skratt. 
Så skulle jag vilja sammanfatta kvällens möte. För även om svåra saker som depression och könsbyte dryftades var detta möte det gladaste av Lars Lerins vänskapsmöten hittills. Det kändes verkligen som om det var två vänner som träffades – och ändå var ju de tu inte bekanta tidigare. Nino Ramsby lockade fram saker hos Lars Lerin som tidigare bara antytts, så där som en riktig god vän kan göra.

Jag smittades verkligen av glädjen i det här mötet! Inte kunde jag hålla tillbaka skrattet i min ensamhet, heller, när Lars Lerin sa att det fick vara bra som det är nu med könstillhörigheten, han skulle inte kunna byta kön.

Dä skulle ju bli en Gudrun Schyman av mig, vet du, och dä går ju inte!

sa han, ungefär.

Kvällens program får högsta Toffelomdöme. Nästa gång möter Lars Lerin Christer Sjögren.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Här kan du läsa om när Lars Lerin mötte…

Anni-Frid Lyngstad

Mikael Persbrandt

Leif GW Persson

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg där Tofflan omvärldsspanar.


Jag måste ha en titel
på mina turer i media. Idag kom jag på den! Om än lite trist – Kollat och kommenterat – ger den ändå en vink om vad den här typen av inlägg handlar om: jag har kollat i media och jag kommenterar vissa artiklar.

Grönt löv bland gula

Att inte passa in ledde till dödshjälp.

Dödshjälp efter misslyckat könsbyte. Alltså det går inte att låta bli att beröras av belgarens öde! Han som föddes som tjej, men som dissades för det av sin familj. Under åren 2009 – 2012 genomgick han flera operationer för att byta kön. Det blev aldrig bra. Han passade aldrig in. Till sist bad han om dödshjälp. Och fick det. Hur kan det gå så långt? Det här är rent förfärligt fruktansvärt!


Paul McCartney svarade på 50 år gammalt beundrarbrev.
Snigelpost är väl idag ett vedertaget begrepp, ett öknamn, snarare, på den post vi får i våra brevlådor och postboxar? Men för 50 år sen skickade två tjejer ett brev med en kassett till Paul McCartney. Brevet nådde inte fram. I stället hamnade det på en loppis. Så småningom sammanfördes brevskribenterna – som inte setts på 40 bast – i samband med en Beatles-utställning i Liverpool. Och då fick tjejerna äntligen svar på sitt brev från sir Paul. En underbar historia, tycker jag – förutom att den bekräftar uttrycket snigelpost…

Postkodkryss

Nej tack.

Postkods-vd snubblar på sanningen om lönen. Nej, jag gillar inte Postkodlotteriet och jag har aldrig gjort det. Inte nog med att de dränker en i oönskade försändelser via posten. Min uppfattning har alltid varit och är att lotteriet ger sken av att vara nånting det inte är. Nej, ge dina pengar direkt till välgörenhet om du vill det. Sen kan du ju alltid köpa en trisslott då och då eller spela Quiz battle (det senare är en gratis-app).


Svea Telecom: Falsk ryktesspridning eller äldrelurare?
Enligt en före detta anställd ringer säljarna främst till äldre personer eller NIX-anslutna. Men ljuger och säger att de ringer från till exempel Telia. En person på kundtjänst blev ombedd att klippa bort på ljudfilerna att kunderna säger att de inte vill ansluta sig. Har jag sagt att min mamma drabbades? Så jag vet ju vad jag tycker om Svea Telecom: inte alls.

Köttbulle i kökssoffan

Äkta köttbulle – i kökssoffan.

Köpte köttbullar – fann illaluktande klump. Ja, Oscar, det var troligen stekskrap, inte värre än så. Gnällspik!


Tysklands nya OS-kläder sågas.
Jag tycker att de är rätt… färggranna… Ha ha ha ha haaaa!!!!!!!!!!!!


Melkers kamp blev riksnyhet.
Jaa, f*n… Hur oförskämd får man vara mot våra äldre?.. Heja Melker! Vägra kissa och bajsa i en hink i vardagsrummet!


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om nya lagar och ett och annat förbud.


Det är halvårsskifte.
Och av nån anledning kommer det alltid ett antal nya lagar då. Dagens Nyheter har listat de sju, enligt tidningen, viktigaste lagarna. Jag vet inte om jag håller med, men…

  • Kriminalisering av kränkande fotografering är en både bra och viktig lag, tycker jag. Lagen innebär att det blir förbjudet att fotografera personer om de inte är medvetna om fotograferingen – så länge de befinner sig i sin privata miljö, till exempel i sin bostad. Men fotografer som jobbar med nyhetsförmedling är i princip undantagna. I princip? Vad menas? Paparazzi får fortsätta som tidigare, eller? De nyhetsförmedlar väl – åtminstone tycker de själva det…
  • Ny kameraövervakningslag. Det har tidigare krävts tillstånd vid övervakning av platser dit allmänheten har tillträde, som gator och torg. Detta finns kvar, men det ska bli lättare att kameraövervaka i affärer, i T-banan, i parkeringshus etc utan tillstånd.
  • Grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning. Nytt är att även skadegörelse och överträdelse av kontaktförbud omfattas av den nya lagen. Lagen omfattade tidigare brott mot liv och hälsa, brott mot frihet och sexualbrott. Det blir också högre straff – minst nio månaders fängelse mot sex månader tidigare.
  • Skärpt sexualbrottslag. Den nya lagen innebär att ”hjälplöst tillstånd” ersätts av ”särskilt utsatt situation”. Detta för med sig att fler fall av sexuella utnyttjanden ses som våldtäkt. Grovt övergrepp mot barn av sexuellt slag utvidgas och omfattar flera handlingar. Straffet höjs till minst ett års fängelse.
  • Beväpnad bevakning på svenska fartyg. Svenska redare ska kunna använda beväpnad bevakning ombord på svenska fartyg utanför europeiska ekonomiska samarbetsområden.
  • Slopat krav på sterilisering vid könsbyte. Det var väl verkligen dags för den här lagen!
  • Utbildning för papperslösa barn. Barn som vistas i Sverige utan tillstånd ska ha så gott som samma rätt till utbildning i grundskola och på gymnasium som barn som är bor här.  Men detta medför inte skolplikt.

De var de sju viktigaste nya lagarna, menar Dagens Nyheter. Jag vet inte om jag håller med. Jag skulle till exempel ha sett de nya åtgärderna inom arbetslöshetsförsäkringen och kanske nåt om den nya miljööverprövningsförordningen. Och kanske också nåt om de nya åtgärderna som har till syfte att stävja fusk kring stöd och service till vissa funktionshindrade och assistansersättning. Men jag kan ju läsa mer om dessa på egen hand i regeringens dokument.

Ordförandeklubba
Klubbat!


Västerviks kommun
har satt sig på lagkartan också, vilket är värt att nämnas. Där vill man förbjuda ambulerande försäljare sedan jobbiga rosförsäljare, enträgna visselpipsmånglare och hotfulla panflöjtsspelare blivit irriterande inslag i staden. Kommunstyrelsen har fattat beslut, men det är länsstyrelsen i Kalmar som har det avgörande ordet.

Som sagt, en del lagar är bra och viktiga, andra känns mindre viktiga och några borde ha trätt i kraft för länge sen.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ärligt talat funderar jag på att byta frisyr. Men till vad? Det står lite mellan lugg och panna (det vill säga ingen lugg), så jag tog kändisvärlden till hjälp. (De flesta av bilderna nedan är lånade från kvällspressen.)

Lugg


Lars Adaktusson har sidbena och snedlugg. Fördelen med en sån frilla är att det går att slänga med luggen.


Lena Sommestad har nån sorts rundklippt lugg.


Åsa Romson i kraftig pannlugg.


Tintins lugg står upp.

                                                                                                                                                                Panna


Anders Bagge har inte mycket till lugg, men panna. Och skägg.


Anders Nunstedt har panna och luggen verkar obefintlig.


Thomas Mattsson – har han panna eller lugg? Bilden är beskuren i tidningen så man vet inte.


Stig Larsson, han som var först med att heta Stig Larsson – döljer han sin lugg genom att visa pannan???

                                                                                                                                                                  När det blir… lite för mycket hår brukar Fästmön och jag säga att man ska ta fram silvertejpen. (Ja, du kanske fattar hur den ska användas!..) Men det är mest för prominenta ögonbryn. Såna som till exempel den här mannen skulle kunna göra nåt åt. Om han ville.


Prominenta ögonbryn kan motverkas med silvertejp. Men luggen…

                                                                                                                                                           Den här mannen har också ögonbryn men dessutom panna:


Ögonbryn och panna.                    

                                                                                                                                                               Nää, jag fick inga idéer efter att ha kollat in folk i farten, jag blev bara mer förvirrad.  Jag får väl fortsätta med nån av mina egna morgonvarianter…


Arnefrisyr. Arne som i Kurt Olssons medhjälpare.


Kurt Olssonfrisyr.


Snedlugg,brillor och könsbyte blir nog bäst!

Read Full Post »

Äsch, det är bara att skippa X också och hoppa vidare till W.

W

Det finns många W-författare i mina hyllor… Hur ska jag kunna välja ut två? Karin Wahlberg är en av mina favoriter, men henne skriver jag så ofta om ändå här på bloggen…

Jag väljer Sanna Wallin och hennes bok När jag letar efter Max. Boken handlar om Sannas morbror som var en av de första i Sverige som bytte kön. Men könsbytet var inte man pratade om – tyvärr… Så Sanna skrev en bok i stället när Max hade dött. Den är jättebra! Läs den!

Dennis Wheatleys bok Helvetets port står i min bokhylla sen länge. Jag läste den första boken av honom som ung tonåring i England. Det här var riktigt rysliga böcker om satansim och annat ruggigt. Jag är inte säker på att jag skulle gilla dem lika mycket idag…

Read Full Post »

Ungefär som rubriken känner jag att Dagens Nyheter vinklar sin artikel om Immanuel Brändemo. Men när jag läser känner jag att den går lite djupare än så. Och framför allt slås jag av Immanuel Brändmos mod. Modet att berätta om sig själv såsom han gör. (Ja jag skriver han, för att inte somliga ska tycka att jag krånglar.)

Jag följer Immanuel Brändemos blogg, så jag är inte helt oventande om vem han är som person. Men en blogg är en blogg och även om den är djupt personlig ger den bara väl valda delar av bloggägaren.

I artikel i DN berättar Immanuel Brändemo lite om sitt liv som flicka. Eftersom han har både adhd och Asperger och dessutom har bytt kön är det en märklig historia. Men egentligen inte. För Immanuel Brändemo beskriver så himla bra och tydligt!

Om könsbytet säger han bland annat:

Jag vet inte vad det är att vara man. Det viktiga för mig är att få en kropp som jag kan leva med […]

Sen är det liksom inte mer med det. Det är omvärlden som har flest och störst problem om vilket kön han är. Enligt artikeln är det Aspbergerdiagnosen som gör att han har svårt att förstå könsroller. Som liten flicka ritade han skägg på sig själv när han tecknade sig som vuxen. Det tyckte gissningsvis omvärlden var konstigt, men inte teckaren själv.

Skoltiden var förstås en riktigt svår tid. Den som är annorlunda är ett tacksamt – och ofta lovligt byte – för såväl andra elever som lärare. Men efter den könskorrigerande behandlingen mår Immaunel Brändemo faktiskt bättre, trots att den naturligtvis inte ändrade hans svårigheter att förstå könsroller. Han säger bland annat:

Förr led jag av social fobi, men efter behandlingen, när jag känner mig bekväm i min kropp, har det blivit mycket bättre.

Men behandlingen i sig ändrade inte heller hans förmåga att leva upp till omgivningens förväntningar om att vara en riktig man. Det är just därför han inte vill bli tvingad att anta ett kön. Han önskar att han inte behöver tillhöra nåt av de två kön vi så att säga har att välja mellan idag.

Låt då Immanuel Brändemo få välja det tredje könet. Vad gör det för skillnad för dig och mig, liksom?! Det som känns bäst borde vara rätt.

För övrigt, läs artikeln! Länk till den finns i första meningen på det här blogginlägget! Läs också artikeln om Vio!

Read Full Post »

Older Posts »