Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘livskamrat’

Förvånad upptäckte jag när jag slet upp presentpappret (tack, mamma!) att Eva Gabrielssons bok om livet med Stieg Larsson, Millennium, Stieg & jag, endast är på cirka 150 sidor. Men trots omfånget är det en tung bok, full av sorg. Däremot inte bitterhet, som så många vill hävda. Nån sån ser jag inte till.


En tung liten bok.

                                                                                                                                                             I den här boken berättar Eva Gabrielsson kortfattat om sitt och Stieg Larssons liv och drömmar. Men också om sorgen efter hans hastiga död och naturligtvis också om arvstvisten som fått stor uppmärksamhet. Utan att ta ställning för nån sida läser jag i den här boken att oenigheten mellan Eva Gabrielsson och Stieg Larssons pappa och bror tycks ha kommit ganska plötsligt. Vad var det som utlöste och orsakade den? Därom kan vi läsare bara spekulera. Intressant är att Eva Gabrielsson genom åren har vidhållit att det enda hon ”vill ha” är rättigheterna till böckerna samt den lägenhet hon och sambon Stieg Larsson bott i. Inte några reda pengar. Tyvärr har tvisten medfört att en halvskriven fjärde del troligen inte ges ut.

Jag tycker om den här boken därför att Eva Gabrielsson har ett väldigt direkt språk. Hon skriver rakt på sak – även när hon beskriver den svåra förlusten av sin livskamrat och det svåra sorgearbetet. Det är i dessa beskrivningar jag hittar bokens styrka och det jag läser med störst behållning. Sen tycker jag naturligtvis att det är intressant att få läsa om Eva Gabrielssons version av arvstvisten. Naturligtvis skulle jag också vilja läsa faderns och broderns version innan jag bildar mig en uppfattning. Det jag saknar och önskar är att boken hade handlat lite mer om är parets gemensamma liv.

Högt betyg!

Read Full Post »

Vi är annorlunda – och ändå så lika!

Orden är Annika Östbergs och de säger mer än allting annat om deltagarna i Sommarpratarna.

I kväll var det säsongstart på SvT 1 av serien Sommarpratarna. Totalt blir det sex program. De medverkande i programmen har alla nån gång varit sommarpratare i radions P1. I det här första programmet var de fem sommarpratarna Annika Östberg, som tillbringat 28 år i amerikansk fängelse, före detta proffsboxaren och programledaren Paolo Roberto, arkitekten Eva Gabrielsson som var författaren Stieg Larssons sambo, programledaren Magdalena Graaf och pastorn Tomas Sjödin.


Den här kvintetten var först ut att sommarprata i höst i TV.

                                                                                                                                                            Samtalet kring lunchbordet handlade om våld och sorg efter att ha förlorat ett barn eller en livskamrat. Och om förlåtelse. Att förlåta inte bara nån annan utan även sig själv. Tårar föll. Och pastorn, som förlorat två barn i en fruktansvärd sjukdom, beskrev sin relation till Gud som förändrad:

Jag ser Gud som ett golv numera, inte som nåt eller nån där uppe. Ett golv som tar emot mig när jag faller.

Det var verkligen fem otroligt spännande livsöden vi tittare fick se under en knapp timma. Jag tror säkert fler än jag gjorde ett antal omvärderingar av några av deltagarna… Missade du programmet, se det på SvT Play!

Read Full Post »

Att förlora sin livskamrat, hastigt och oväntat, efter 32 år. Sitt livs KAMRAT. Och sen bara kunna stå bredvid och se på hur arvet efter honom förvaltas på ett sätt som kanske inte var tänkt från början. Eva Gabrielssons sommarprat gick rakt in i hjärtat och inte bara EN tår föll…


Hennes sommarprat gick rakt in i hjärtat. Bilden är lånad från Sveriges Radio.

                                                                                                                                                         Orden i rubriken på det här inlägget är förstås Eva Gabrielssons. De föll när hon berättat om tiden efter Stieg Larssons död. Tiden när hon hamnar i ett tillstånd där hon beskriver sig som ett djur, när hon inte klarar av att summera räkningarna eller läsa, men dansen räddar henne. Och vännerna. De äkta, riktiga vännerna. De som fanns tidigare, när Stieg Larsson levde, och de som finns kvar efter hans död. Skaran är decimerad, nåt jag personligen känner igen alltför väl. Men också Eva Gabrielssons ord i rubriken, att det ändå är människor som är det viktiga, inte ting eller pengar.

Mycket av programmet handlar förstås om Stieg Larsson. Konstigt vore det väl annars när man delat liv i över 30 år. Men trots nålsticken och vassheten kring arvet och den tvisten som följde efter Stieg Larssons död, får vi lyssnare också varma inblickar i två skrivande människors liv. Underbart att höra på!

Jag kan inte döma och jag kan inte säga vem som har rätt eller fel i arvstvisten. Men jag kan tycka att det är tråkigt att en partner inte får ärva fullt ut efter att man levat tillsammans så länge. Sådan är emellertid sambolagen i Sverige sådan. Och vi homosexuella, som tidigare möjligen kunde få någon liten hjälp av den tidigare, innan de nyare partnerskaps- och äktenskapslagarna, vet tyvärr alltför väl hur det kan gå efter när en av två partners avlider och den så kallade ”riktiga” familjen dyker upp som gubben i lådan…

Missade du Eva Gabrielssons sommarprogram? Det går att lyssna på via din dator. Du kan antingen lyssna direkt eller ladda ner och lyssna senare. Suveränt, Sveriges Radio!

Read Full Post »