Vägen till Ann-Christine

Ett inlägg om en dokumentärfilm.

---

 

Prästen Åke var 57 år och levde ett vanligt liv som gift och far till tre, numera vuxna, döttrar. Men Åke levde också ett liv i lögner. För fem år sen exakt på dagen idag blev han Ann-Christine. Nu gick inte den förvandlingen helt enkelt och lätt på en dag, naturligtvis. I kväll satt jag som klistrad framför SvT2 som visade dokumentärfilmen Vägen till Ann-Christine.

Åke blev Ann-Christine. (Fotot är lånat från SvT:s webb.)

Det är faktiskt sant att jag satt som klistrad framför TV:n. Det här är en sån rörande historia om en sån modig person som har tagit tag i sitt liv och förändrat det så. Dessutom med risk att förlora både sin familj och sitt jobb. För en präst kan väl inte leva ostraffat öppet som transperson, eller? Jo, det går! Visst blev det förluster, men också vinster. Ann-Christine har bevisat att det är möjligt. Dessutom har hon varit en förebild för andra i samma situation. I den här dokumentärfilmen får vi nämligen inte bara höra Ann-Christine och Åke berätta utan även en annan person som också levt ett långt liv med känslan av att vara fel. En person som efter att fått vetskap om Ann-Christine nu sökt hjälp att komma tillrätta med sitt eget liv.

I filmens början får vi tittare träffa Åke. I nästa scen är det Ann-Christine som berättar. Vidare får vi höra vad såväl församlingsmedlemmar som biskopen tänker och tycker om det hela samt också en av Ann-Christines döttrar. En dotter, för vars lille son Ann-Christine ändå är morfar.

Om du bara läser den här texten jag skriver nu låter det säker mest förvirrande. Men att se och höra Ann-Christine berätta gör allt kristallklart och inte ett dugg konstigt! Ann-Christine är nämligen inte den där mediebilden av en transa. Hon är så naturlig och enkel och klok i sin kvinnlighet. Det är en väldigt fin och sevärd ny film av Helena Isaksson Baeck.

Toffelomdömet blir det högsta.

 

Med detta sagt och sett är det verkligen inte så att vi har kommit långt här i Sverige med vår öppna på allas rätt att finnas till och synas. Eller för att citera Ann-Christine i filmen:

[…] Man ser inga transpersoner läsa nyheter i Rapport. […]

Missade du Vägen till Ann-Christine kan du se den här på SvT Play eller under morgondagen (måndagen den 3 augusti), när den går i repris i SvT2 klockan 16.05.

Du kan också läsa Ester Roxbergs bok Min pappa Ann-Christine.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Feghet eller mod?

Ett inlägg om mod. Mest.

---

 

År 2011 blev Fästmön och jag fotbollsflator. Den som känner mig tror att jag fabulerar nu eftersom den som känner mig vet att jag inte gillar sport. (Därför var det så extra dumt av ett lokalt fotbollslags Twitteradministratör att försöka FÖRfölja mig via Twitter.) Så ja, det var högst tillfälligt vi blev fotbollsflator och endast några timmar en lördag. (Efteråt blev jag jättesjuk och var nära att få åka till akuten, men DET är en annan historia.)

Det var Pride och paraddag. Paraden skulle utgå från Tanto, det var helt bakvänt, eftersom Pride tidigare firades där. Vi letade efter ett lämpligt gäng att sälla oss till i tåget. Det måste ha synts på oss. Ändå var det ingen som erbjöd oss plats – förrän AIK-gänget gjorde det. Vi välkomnades varmt in i AIK-gänget, som bestod av såväl killar och tjejer. Jag gillar som sagt inte sport, jag är inte intresserad av att tävla. Men vi kände oss välkomna av denna fotbollsklubb under några timmar.

Prideparaden 2011 och AIK-gänget – och två tillfälliga fotbollsflator i solbrillor. Fotograf: okänd.

 

Därför är det med sorg i hjärtat jag läser att AIK drar sig ur Pridefestivalen efter fem år. Men jag gissar att hot och skadegörelse riktat mot klubbens Pride-grupp kan ligga bakom detta. Det finns gränser för hur stark man orkar vara. Huvudstyrelsen har beslutet att klubben inte ska delta, men sju ledamöter i styrelsen röstade nej för ett fortsatt deltagande och bara två ja. Kanslichefen förnekar att beslutet har med nåt hot att göra. Vad har det då med att göra, undrar jag..? Feghet eller mod???

Varm i hjärtat blir jag i stället för sorgsen när jag läser om trettonårige Alex i Metro. Han visste redan på dagis att han inte var tjej. För en månad sen berättade Alex, som föddes som Victoriya, detta för sin familj och sina kompisar. Alex beskriver sin barndom som att han spelade en karaktär. En gång på lågstadiet pratade han med en lärare om det. Men läraren svarade att det var ett påhitt och töntigt! 

Som trettonåring har han nu bestämt sig för att bli Alex. Vänner och klasskompisar har tagit det bra, men självklart får Alex många frågor. Mamma Elena stöttar Alex och hjälper honom med förändringen. Alex ska träffa en specialist om några veckor och sen är planen att göra en könskorrigering när han har blivit myndig. Han säger i Metro:

[…] Man ska inte vara rädd för att berätta, man måste berätta för vem som helst som man litar på. Många vet inte så mycket om det här med transpersoner och hur det är att vara en sådan. Men om fler lär sig mer så blir vi lättare att acceptera. 

DETTA är mod. En trettonåring. För andra, äldre och mindre modiga är det försent.

 

---

 

Och by the way, liiite gillar jag att tävla. Igår kväll låg jag på åttonde plats (i skrivande stund på sjunde!!!) på Bloggtportalens lista över de totalt cirka 1 500 privata bloggarna i Uppsala. TACK till dig som läser, det är ditt mod att titta in här som gav mig den fina placeringen!

Igår kväll låg jag åtta på Bloggportalens lista över privata bloggar i Uppsala.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Trött och tårar

Så trött att jag mår illa. Tårarna skaver bakom ögonlocken. I natt har jag letat efter min bil, haft en värdelös mobil, förvånats över en transperson och baxnat vid beskedet att Fästmön är gravid.

Ingen bra dag, idag. Jag vet inte hur jag ska orka mig igenom den – trots att det mesta ovanstående var delar av en dröm mellan klockan fem och sex i morse. Marilyn Manson  på bilstereon i morse skriker ut det som gör ont inuti. Det som gör ont. Ont.

Read Full Post »

Världens äldsta transperson?

En 5 000 år gammal man har hittats – begravd som kvinna i en grotta i Tjeckien. Detta får arkeologerna att tro att man hittat världens äldsta transperson.

Mannen hade begravts med ansiktet mot öster. Runt honom fanns hushållsföremål. Det är de två skälen till att man anser mannen vara begravd som kvinna. Och begravningar var viktiga saker på den tiden. Detta gör att arkeologerna gissar att den begravde var transperson. Eller möjligen homosexuell…

Read Full Post »

Pride i media – del fyra

Liksom tidigare inlägg kring Pride i media publiceras inga kränkande kommentarer och påståenden utan belägg kring HBTQ-frågor vid detta inlägg! (Igår slapp en kommentar igenom, men den bemöttes skarpt.) Noteras bör också att detta inte är nån medieanalys eller att jag på nåt sätt gör anspråk på att leverera en komplett mediebild!

Idag när jag slog upp lokalblaskan slogs jag av dess totala Pride-flirt med läsarna! Jag hittade helt enkelt massor av artiklar av olika slag som berör Pride och HBTQ-frågor! Och visst blev jag glad. Samtidigt, luttrad som jag är, önskar jag att Upsala Nya Tidning kunde ha lika bra bevakning av HBTQ-frågor under årets övriga 51 veckor och inte bara under Prideveckan…

Redan på ledarsidan börjar flirten. Dagens ledare har rubriken Mer HBT-pekpinnar i EU (ja, lokalblaskan glömde Q, men ändå…) och behandlar bland annat arbetet med HBT-rättigheter i Europa. Inte kände jag till att Sverige ligger i topp i ILGAs regnbågsindex på grund av alla viktiga reformer som klubbats i riksdagen! Härligt! Men ändå… Som synes här och var, framför allt bland kommentarerna vid vissa artiklar på tidningarnas hemsidor,  finns MASSOR kvar att göra… Åter till UNT. Redan på följande sida finns en välskriven debattartikel av två folkpartister (ja, ja, tidningen ÄR liberal!). Artikeln lyfter fram vissa ofta bortglömda fakta och jag citerar ett av de bästa styckena:

[…]För en del HBT-personer är det en vecka för att samla ork till resten av året. Ork att i en mindre stad vara annolunda och möta fördomar och till och med våld. Pride är politik. […]

Vidare finns inne i tidningen en TT-artikel om Prides invigning på onsdagskvällen. Precis under den artikel finns en kort TT-artikel om kyrkomötet i vilken bland annat nämns en motion som kräver att kyrkan utbildar de anställda i HBT-frågor så att de blir bättre på att bemöta familjer där föräldrarna har samma kön. Och som grädde på moset har UNT mot slutet i dagens första del en TT-artikel med rubriken Katolsk bög utmanar Italiens premiärminister. Är det inte HBTQ-flirtigt, så säg?!

Hos Dagens Nyheter kan man bland annat läsa att kristdemokraterna får kritik av RFSL för sin frånvaro på Pride. RFSL misstänker att det handlar om att partiet är splittrat i HBTQ-frågor. Vidare finns en TT-artikel om invigningen, samma som hos UNT, fast artiklarna är olika redigera. Det känns lite… trist. Lite lättsammare är den artikel som lyfter fram Andreas Lundstedts Sommarprogram i P1 igår i vilket han friade till sin kille. DN har ett Stockholm Pride-tema, men än så länge finns ingen klickbar länk. Däremot finns en lista över Pride-artiklar på alla sidor med Pride-artiklar – och ofta hittar man dessa artiklar via startsidan. Idag toppar DN sin Pride-vinjett med en artikel om Jan-Olov Madeleine.

Andreas Lundstedt talar mer seriöst än igår på Pride 2009.

                                                                                                                                                                    Svenska Dagbladets Pride 2010-länk fungerar fortfarande inte utan man kommer till inrikessidan. Hittade emellertid en intressant artikel där ett parti som är utestängt från Prides partiledardebatt idag protesterar mot detta. Personligen har jag svårt att förstå RFSL:s beslut att stänga ute ett parti, detta trots att jag inte alls sympatiserar med partiets åsikter. Däremot tycker jag att det är bättre att försöka bemöta argument sakligt än att tysta dem. Men då gäller det att debatten är just… saklig.

Hittade en söt, men kort artikel från slutet av juni i Byhålebladet 1 om dansbandskväll i Pride Park. Tidningen har också en intervju med Andreas Lundstedst blivande man. Niklas Hogner, som han heter, är ju från Östergötland!  Byhålebladet 2 tycker att vissa toalettaktiviteter är viktigare än Pride… Konstig prioritering, tycker jag. Vidare noterar jag i Byhålebladet 1 att man också lyfter fram sånt som raggarslagsmål, det toppar startsidan idag…

Aftonbladet har en TV-film om Miss Transsexual Sweden. Agneta från… Östergötland fick flest röster av Aftonbladets läsare i en omröstning på hemsidan, men det var Alexandra som tog hem titeln. Här kan du också se Magdalena Ribbings svar till homofoberna. Aftonbladet har också en krönika av Schlagerbögen på sin hemsida samt en artikel om kändisar på Pride. Och så detta: LIVE-TV 19.00-22.00: Se Prides stora schlagerkväll – direkt på aftonbladet.se Jag menar kan det bli bättre för oss som inte kan vara där????????

Expressen lyfter fram Andreas Lundstedts frieri på sin hemsida. På hemsidan finns också en artikel om invigningen, en artikel om de hårda kraven vid könsbyte, en rätt fånig artikel om Petra Mede på festivalen samt några kortare artiklar. Bland TV-filmerna finns en film om invigningen,  en film om dansband, en rätt trist film om artisten Marit Bergmans framträdande med mera. Fokus på flärd, glamour och fest hos Expressen, alltså.

Tänk att få dansa till mina gamla idoler… En av mina äldsta Uppsala-vänner syns i översta raden…

                                                                                                                                                    Sveriges Radio puffar för Pride i bland annat sin Brunchrapport och P4 Västmanland hade ett inslag idag om Mälardalens högskola.

FriaTidningens Tema Pride har intet nytt att rapportera.

Sveriges Televisions ABC hade idag på förmiddagen ett inslag om invigningen.

Dagens Pride-media- vinnare är Upsala Nya Tidning för sina många Pride- och HBTQ-artiklar (men glöm inte Q:et nästa gång!) samt Aftonbladet.se som visar schlagerkvällen i Pride Park LIVE i kväll!!!!

Läs även andra bloggares åsikter om Pride, Stockholm Pride och Pride 2010.

Read Full Post »