Solfjäderstad!

Solfjäderstad! är titeln på min andra fotobok. I boken finns bilder som jag har tagit i Metropolen Byhålan främst under det gångna året. Du får en vandring genom stan som kanske inte är riktigt den vandring som en vanlig turist gör…

Solfjäderstad! är min andra fotobok.

Boken har hårda pärmar och bilderna är tryckta på ett kraftigt papper. Till bilderna finns det bildtexter. Jag är ensam fotograf och textskribent.

Solfjäderstad! får du köpa till självkostnadspris plus porto – jag gör alltså ingen förtjänst på den. Jag har inga exemplar i lager, men ett högre antal som beställs samtidigt ger troligen ett lägre pris. Leveranstid beror lite på beställd upplaga, så det får jag återkomma till dig om!

Du som är intresserad av Solfjäderstad! kan mejla mig på tofflan(snabel-a)home.se

Read Full Post »

Nu vill jag sjunga dig milda sånger

Två kvinnor blir grannar. Av nån märklig anledning blir de vänner – trots en åldersskillnad på 50 år. Och genom deras vänskap får vi läsare deras livsberättelser. Jag har just läst Linda Olssons bok Nu vill jag sjunga dig milda sånger som jag har lånat av mamma – som i sin tur har fått den av sin kusin Barbro.

En bok om en märklig vänskap.

Veronica har hastigt flyttat från New Zeeland till ett hus i Dalarna. Den enda kontakten blir med byns ”häxa” som bor i huset mitt emot. Den märkliga Astrid, 80 år gammal. En förunderlig vänskap inleds. Och ur denna vänskap serveras läsaren såväl Veronicas historia som Astrids. Två livsöden.

Bitvis tycker jag boken haltar lite. Det blir lite hattigt också med pendlingen mellan då och nu och de båda kvinnornas historier. Men det håller! Och jag gillar citaten ur den svenska diktfloran!

Linda Olsson har skrivit boken på engelska och sen fått den översatt till sitt modersmål svenska. Häftigt! 

Det blir inte högsta betyg, men ett högt!

 

Read Full Post »

Gott slut på 2011 – och Ett Gott Nytt 2012!

Det här året har inte precis varit mitt bästa. Jag hade ett delmål som jag lyckades uppfylla. Jag fick förhoppningar… som sen grusades. Snart har mitt helvete pågått i tre år. Tre jävla år förstörda. Egentligen är det längre tid eftersom det föregicks av trakasserier och kränkningar dagligen.

Jag vill tro att 2012 blir ett bättre år. Eller snarare, det kan knappt bli mycket sämre. Men det kan det! Det allra värsta som kan hända är att jag förlorar min familj och mitt hem – det är mina största rädslor.

Lite grann är jag nog som en sån där leksaksgubbe med rund botten, en sån som man petar omkull gång efter annan men som aldrig riktigt faller. Men jag ser mig faktiskt också lite som en amaryllis – fast inte lika snygg, dårå.

Amaryllisen jag fick av Fästmön dan före julafton.

Jag fick en amaryllis av Anna dan före dopparedan. Det är ett enkelt, men vackert arrangemang där blomman är satt i mossa i en glasvas. Ibland känns det som om jag är den där knölen i glasvasen. Knölen som vill upp, upp…

Igår fick jag årets andra amaryllis, av mammas kusin Barbro. Hon har drivit upp den själv. Eller dem. För det är två.   Barbro har drivit upp dessa amaryllisar själv. 

Jag försöker att vara lik en amaryllis. Att växa och växa för att sen blomma. Naturligtvis blir jag aldrig lika vacker som blomman som sen exploderar. Men nån gång, nån gång vill jag tro att det är min tur att… lyckas?

Det är inte så att jag tror på mirakler längre. Jag tror på tur och kontakter och idoga försök. Vissa dar vet jag att jag inte orkar, vissa dar vill jag bara lägga mig ner och ge upp, helst dö. Men jag har insett att det finns människor runt omkring mig som bryr sig, som tycker om mig som jag är – med fel och brister – och som jag duger för. Och de lyftter mig! Var och en på sitt sätt. Ett varmt TACK till alla er!

Slutlingen önskar jag alla läsare ett gott slut på det gamla året och ett riktigt gott nytt år! Och du som ska smälla av raketer i kväll – var försiktig, för fan!!! Akuten är ingen roll plats att vara på en nyårsafton! /Morsan Tofflan

Read Full Post »

En promenad på årets sista dag

Jag skulle gå till Tokerian och handla lite kompletterande till nyårssupén och det gjorde jag. Men sen blev det en promenad på egen hand, årets sista dag.

Solen lyste och det var cirka sex grader kallt. En liten vind bet i kinderna och gjorde så att det sved i halsen.

På gula området hittade jag en fotbollssupporter…

Här har en AIK:are sin bil!

Nån snö har vi inte fått, men temperaturen har krupit neråt och det ligger ett frosttäcke över det mesta utomhus.

Gräset var frostigt.

När jag gick i gräset knastrade det lite av frosten under mina sulor. Annars är gräset fortfarande slående grönt…

Fruset, men torrt och ingen snö.

Solen stod ganska lågt, så ljuset var besvärligt att fota i. Dessutom blev solbrillorna immiga och fingrarna iskalla. Bara en sist bild, på såna där vita bär som är så roliga att smälla!

Frusna, vita smällbär.

En promenad på egen hand, för att vila öronen en stund. Jag mötte nästan bara tjockisar som jag själv och en och annan ”speta” som kom cyklande, illröd i fejan, med reapåsar från smalis-klädaffärer i Stormarknaden.

Nej, det var skönt att komma hem och dra på sig mjukisbrallan! Den stannar på även över nyårssupén med mamma som består av kräftor, räkor, limeaioli, vitlöksbaguette, kex och goda ostar. Fick bland annat tag på en liten bit Stilton idag, mums!

Men det känns väldigt, väldigt trist att inte fira nyår med Fästmön!… Saknar!!!

Read Full Post »

Knäppa nyheter

Det var ett tag sen jag letade knäppa nyheter, men idag behövde jag inte leta, bara surfa ut på nätet!

• Först läser jag om en überorolig person som hade sett eldslågor inne hos en granne, i dennes TV, och larmade brandkåren. Bara det att eldslågorna var en DVD som den bortreste grannen hade lämnat påslagen… Det är lite skillnad, det, än de grannar som jag noterar allt som oftast lämnar tända ljus obevakade. Men det kanske är nån förhoppning om att ett av småbarnen ska bränna sig eller riva ner ljusen så nånting tar eld..? Vad vet jag, vad vet jag!.. Hur som helst, jag fick själv en sån DVD av Fästmön, den låg i en Absolute Christmas-CD som jag fick av henne för ett par år sen i julklapp!
• Mor och son övningskörde i Gävle i fredags. Bara det att bilen framfördes i 70 kilometer i timman – på en 30 kilometer i timman-sträcka… Den handledande mamman blev tack och lov av med körkortet. Snack om olämplig lärare som inte ser till att eleven följer hastighetsbegränsningarna…
• Polisen skickade vapen till en fånge på Kumla. Ja, du läser rätt! Jag såg nyheten redan igår, men fattade nog inte riktigt vad där stod. Polisen i Kalmar hade tidigare tagit vapnet i beslag. När beslaget hävdes tyckte de att vapnet skulle återbördas till ägaren – som sitter på Kumla för… mordförsök och vapenbrott. Hur tänkte polisen då? Eller tänkte polisen inte alls???
• Men snälla nån! Kan Expressen skriva om nånting annat än åtalet mot chefredaktören? Eller det är ju mest han själv som skriver om det, varje dag. Tänk om alla åtalade för brott hade samma möjlighet, att få skriva om det hela och ge sin version typ varje dag i en våra kvällstidningar? Nä, det är skillnad på skit och pannkaka, som sagt…
• En kriminalvårdare sjukskrev sig för att gå på hårdrockskonsert. Vårdaren fick inte ledigt från häktet i Karlstad för att gå på Iron Maiden. Då sjukskrev hon sig.  Straffet blir fem dagars löneavdrag. Ja, ja, skolkning var inte tillåtet ens i småskolan, liksom… Och den som inte har fattat att man jobbar för en arbetsgivare bör kanske ställa sin tjänst till arbetsmarknadens förfogande… Vi är många här ute som vill jobb…
• Rullstolsmannnen, han som lurat till sig 14 miljoner genom att hävda att han hade en funktionsnedsättning som krävde assistans, anser fortfarande att han är oskyldig. Trots att han bevisligen kunnat utföra arbete i sin trädgård har han hävdat att hans funktionsnedsättning var så svår att han till och med behövde hjälp med att borsta tänderna. Fy faaan, säger jag! Det är såna här puckon som sabbar för dem som verkligen behöver hjälp!!!

 

Read Full Post »

Mitt 2011 i backspegeln

Årets sista dag. Som många bloggare och andra skribenter tittar jag förstås i min backspegel på det gångna året…

I backspegeln…

• Januari. Jag var både glad och ledsen. Glad för att antalet bloggläsare passerade 200 000 i slutet av månaden. Och mer glad för att Rippe började berätta sin story för mig. Ledsen på grund av alla nej på sökta tjänster som tycktes trilla in en masse.
• Februari. Det var vinter förra vintern, på riktigt! Slaktar-Pojken fyllde 20 år! Det var 25 år sen Olof Palme mördades och vi som var lite vuxna då glömmer nog aldrig den dan – oavsett politisk hemvist! Jag fick en massa gratisprover från Korres som jag testade och njöt av! Härligt! Och så träffade jag Hortellskan och fick låna ett jättepussel!
• Mars. Det konstaterades att svinvaccinet gav narkolepsi och jag var skitarg för att landstingen bara uppmande till masshysteri massvaccinering utan att informera om eventuella biverkningar och risker. Jag körde en massa bildgåtor på bloggen och fick på så vis flera nya bekantskaper!
• April. Den Mest Älskade Fästmön och jag har våra födelsedagar den här månaden. Flabborna, det vill säga vi två, var på stan en lördag bara så där (Anna hade semester) och vi var så otroligt lyckliga just den där dan! I början på månaden fick vi veta vilka personer som hamnar på våra nya sedlar i Sverige. En hög Röda Kors-chef döms för att ha tagit från de fattiga för att ge till de rika… i sin egen familj.
• Maj. Elias lärde sig cykla! Jag fick en talgoxefamilj som hyrde in sig på min balkong. Vi förberedde inför Storasysters student, men hann ändå flabba åt herr Deskmedul på Tokerian… Och jag blev en bokbytarkuf…
• Juni. Linn tog studenten och jag blev bloggprisad av Maria Engelwinge.
• Juli. Mamma fyllde år och det gjorde även Elias. Jag hämtade hit mamma och hon var här några veckor på sommaren. Jag lyckades fixa nånting att göra till hösten.
• Augusti. Anna och jag fick några dars semester i samband med Pride. Vi träffade fru Hatt med man samt Nillan med sin Anna och Nillan marinerade oss. I samma veva blev vi AIK:are och jag fick troligen ett gallstensanfall på lördagskvällen efter paraden. Min extramamma Gunilla Lindberg gick bort. Anna och jag hade vår första bio-dejt och såg Kyss mig.
• September. Jag fick äntligen nåt vettigt att göra om dagarna! Gunilla begravdes min första arbetsdag och jag var modig nog att delta på begravningen i sällskap med mig själv, medan före detta kollegor och före detta vänner gick i samlad trupp. Ja, det gjorde jävligt ont att vara utanför!
• Oktober. Frida fyllde 17 år. Jag köpte två par jeans – det var inte igår jag köpte kläder, liksom… Anledningen var att jag vann 2 000 kronor på Lotto tillsammans med mamma. Min handledare slutade i mitten på månaden och jag blev lovad ett vikariat. Äntligen skulle jag få en inkomst – fast det kom ju ingen lön förrän i november.
• November. Jag fick ett tvåmånader långt vikariat på världens bästa arbetsplats. Men Tjänsten får jag inte. Vikariatet förlängs dock till och med januari 2012. Jag gick på middag hos Magnus och Eva-Lena.
• December. Linn fyllde 19 år. Mamma kom hit en vecka före jul och stannar till den 9 januari. Strax före nyår hade vi en liten mini-släktträff. Jag fick en jättejulkorg av några kollegor på grannfakulteten före jul.

Jag har säkert glömt maaassor av viktiga händelser, men detta var några smakprov. Hur har ditt 2011 varit???

Read Full Post »

Biblioteken försvinner!

Vi svenskar lånar allt färre böcker. Och det innebär att våra bibliotek försvinner. Statistik från KB visar att vart femte bibliotek har försvunnit de senaste 15 åren.

En bild från mitt hemmabibliotek.

 

Bibliotekslagen säger att varje kommun ska ha ett folkbibliotek. Men det är filialerna som försvinner. Och skälet är som sagt att vi lånar för lite. Om trenden fortsätter lär vart tredje bibliotek försvinna till år 2020.

Det enda som ökar är intresset för att låna e-böcker. Men e-böcker är dyra för biblioteken. De måste nämligen betala 20 pix till förlaget varje gång de lånar ut en e-bok. Detta förstår jag inte riktigt. Nån sorts STIM-peng fast för böcker???

Som exempel ges en viss fotbollsspelares bok (en bok som jag personligen är ointresserad av att läsa). Pappersupplagan har lånats ut 250 gånger i Stockholm, medan e-boken har lånats ut ungefär 1 600 gånger…

Personligen går jag aldrig på biblioteket och lånar böcker. Jag sökte jobb där i våras, men min examen med litteraturvetenskap som huvudämne i kombination med mina erfarenheter som kommunikatör räckte inte (det var ett informatörsvikariat kombinerat med en biblioteksassistenttjänst).  Då fick jag ju liksom ännu mindre lust att gå dit och låna, långsint som jag är. Och ärligt talat är jag en sån som helst vill äga en bok, där har jag svårt att göra avkall. Är det nåt jag skulle unna mig även när tiderna blir riktigt hårda, så är det varken mat eller kläder utan böcker. Och de ska vara av papper. Jag vill känna och dofta!

Hur gör du??? Lånar du böcker på biblioteket???

Read Full Post »

Skräpmat kan krympa hjärnan

Det är faktiskt sant att man blir smart av fisk och grönsaker – det är inget som alla föräldrar har hittat på. Amerikanska forskare har nämligen undersökt saken och kommit fram till vilken mat som är bra för hjärnan och vilken mat som faktiskt krymper organet…

Friterat är inte så bra för varken hjärtat eller hjärnan…

 

Skräpmat, till exempel friterad mat, är ju farlig för kroppen. Det är ingen nyhet. Men att den just skulle vara farlig för hjärnan har nog aldrig riktigt bekräftats. Amerikanska forskare har studerat ungefär hundra personer som är äldre än 87 år. Forskarna har kommit fram till att utbildning och hjärngympa inte räcker för att behålla en alert hjärna – kosten är också viktig! Som vanligt är det transfetterna som är farliga. De deltagare i studien som hade högst värde av hälsosamma fetter som omega 3 och höga nivåer av vitamin B, C, D och E var också de som hade bäst minne och tankeförmåga.

Sååå… jag kanske inte bara ska skylla på dåliga röda blodkroppar och andra små brister utan fundera liiite mer på vad jag äter… Fundera… Om jag nu klarar det…

Read Full Post »

Tofflan tackar Rippe!

Rippe är en sån där go person som jag önskar att jag hade lärt känna bättre på den tiden vi var närapå-kollegor! För Rippe är bland de mest snälla och omtänksamma! Rippe inte bara snackar, utan agerar – och tvekar inte att göra det när tiderna är tuffa.

Idag plonkade det till i mejlboxen och in ramlade en försenad julklapp/en tidig nyårsgåva från Rippe – ett presentkort på Bokus. Kan en vän vara goare???

Tusen, tusen tack, Rippe!!!

Rippe är en sann vän!!!

Read Full Post »

Mini-släktträff med kusiner och sysslingar

Dagen idag var vikt åt en mini-släktträff. Det är inte många släktingar jag gillar att träffa, men idag var det några av favoriterna! Först ut var mammakusinen Barbro med yngsta dotter Helena som kom tuffandes från söder om söder. Det var så roligt att Helena följde med – vi har inte setts på cirka 35 -40 år…

Barbro medförde alldeles för mycket smaskigt kaffebröd, allting hembakat, förstås. Tyvärr fick somliga lov att behärska sig vid fikabordet – vi skulle ju bort på lunch klockan 13…

Efter en stadig kaffetår, dårå, berättade Barbro om sin släktforskning på sin pappas sida. Barbros pappa och min morfar var bröder, så det är ju också min släkt. Hon har verkligen forskat och kommit långt och hittat en hel del lik levande i garderoben, bland annat en halvfaster i Småland.

Strax före 13 packade vi ut oss, mamma och den senares rollator som mest var besvärlig idag. Rollatorn, alltså, inte mamma. Efter anvisningar for vi till en parkering varifrån vi gick respektive rollade hem till Magnus och Eva-Lena. Åter fick jag sitta i deras supermysiga kök!!!

Damerna mitt emot mig, från vänster Eva-Lena, mamma, Barbro och Helena.

 

Magnus och Eva-Lena har ett fantastiskt härligt hem. Dessutom serveras där alltid så god mat! Risken är att jag snart börjar

råka komma förbi

vid middagsdags…

Värden grejar med sin kamera, ovanligt nog…

 

En suverän vegetarisk lunch med massor av spännande samtal om släkten gjorde att vi gärna hade blivit sittande. Men en av dagens utflykter gick till Magnus mamma som vilar på Gamla kyrkogården.

Vi tände marschall och lämnade tulpaner och videkvistar, tyvärr blev bilderna kassa eftersom det hade börjat skymma.

 

Så vände vi tillbaka till det mysiga hemmet och fick oss ånyo lite till livs, föregått av några spännande bilder från Magnus gömmor.

Värden med pannan i djupa veck. Bilden något Photshoppad vad gäller ”det konvexa”. Notera utmärkelsen på kylskåpsdörren bakom!

 

Fyra mätta tanter i varierande åldrar rullade sen mot sina två bilar. Mamma och jag skildes från Barbro och Helena på Tokerians parkering – med planer på återträff den 18 februari nästa år när Magnus pjäs har urpremiär på Uppsala Stadsteater! Det blir otroligt spännande!!!

Brandenburger Tor à la Jesper får symbolisera släktdörren som öppnats!

 

Och ja, Agneta! Jag kom ihåg att hälsa från dig till Eva-Lena! 😛

Read Full Post »