Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘mordförsök’

Ett inlägg om en TV-serie.


 

Igår vände mitt liv. I kväll visade SvT2 den sista delen av säsongens När livet vänder. Anja Kontor har under en fjärde säsong talat med människor vars liv har varit vänt. Den här programserien har hjälpt mig genom åren att nånstans inuti ha en liten, liten stråle hopp kvar. Tack, Anja! Jag hoppas att SvT är så klokt att de ger dig förtroendet att fortsätta med dina personporträtt – om du själv vill och orkar. Dina program behövs!

Anja Kontor skärmdump från Svts webb

Anja Kontor har under våren för fjärde säsongen mött människor för vilka livet har vänt. (Bilden är en skärmdump från SvTs webbplats.)

 

Berete

Berete blev överfallen och knivhuggen på jobbet.

Denna den sista gången (?) fick vi tittare möta Berete. Inför visningen var jag lite orolig, eftersom det var en mycket otäck händelse som skulle komma till ytan: det handlar om våld på jobbet. Berete jobbade med människor med psykiska funktionshinder. En dag blev hon oprovocerat överfallen av en boende på jobbet. En man med knivar högg ner henne. Ett av knivhuggen tog bara en centimeter från hjärtat. Ett mordförsök. Berete tillbringade över tre veckor på sjukhus, men hon överlevde. Hur klarade hon av att gå vidare och våga leva?

Under programmets gång och när Berete berättar slås jag av den kärlek hon omges av. Det är kärlek från familjen, men också från de boende. Och det är genom kärleken hon överlever. Särskilt rörande är det när hon berättar om sin gamla mamma som kommer för att laga mat och hur mamman tar sig genom hela stan för att inhandla middagsfisken.

Men att läka tar tid. Det tog ett och ett halvt år innan Berete kunde släppa fram sorgen och ilskan. Och en dag insåg hon att hon måste gå vidare och inte stanna kvar i händelsen och bli bitter. Idag är hon till och med redo för kärleken till en annan människa.

Det var ett oerhört fint och givande program som fick avsluta När livet vänder. Jag kan bara hoppas, önska och tro att detta inte är slutet utan att det kommer en fortsättning. För nu har ju mitt liv vänt och jag vill se andras liv vända också.

Missade du kvällens avsnitt? Då kan du titta här på SvT Play (avsnittet kan ses till den 27 maj 2016).

 

Läs mera om När livet vänder:

När livet vänder: Johann

När livet vänder: Sara

När livet vänder: Niklas

När livet vänder: Paulina

När livet vänder: Admir

När livet vänder: Daniel

När livet vänder: Emma


Här kan du läsa om Fredrik och alla de andra människorna som var med i den förra säsongen.


Här kan du läsa min intervju med Anja Kontor i UppsalaNyheter
 
(Den ursprungliga texten uppdaterades i augusti 2014.)

 


Livet är kort.

Annonser

Read Full Post »

Tokigt och slugt där ute

Ett omvärldsspanande inlägg.


 

klubba och lagbokHär sitter jag i min rövarkula och där ute händer det minsann saker. Alldeles nyss läste jag att Helge Fossmo, du vet pastorn i Knutby, har fått sitt livstidsstraff tidsbestämt till 24 år. Helge Fossmo blev dömd 2004 för anstiftan till mord och mordförsök på sin fru och på sin älskarinnas make. Den som utförde dåden var den så kallade Barnflickan, Sara Svensson (hon heter säkert nåt annat nu). Sara Svensson hamnade i rättspsykiatrisk vård i Stöllestan efter att ha pratat med bebisröst på rättegången (jo, jag lyssnade) och är redan fri sen länge. Helge Fossmo blev för övrigt även åtalad för att ha mördat sin första fru 1999, men frikändes. Pastorn har suttit i minst tio år (häktningstiden räknas väl in också). Om han avtjänar två tredjedelar av sitt straff innebär detta att han kan bli villkorligt frigiven 2020. Nog tror jag på syndernas förlåtelse, men i vissa fall tycker jag nog att synderna ska ta lite längre tid att förlåta. Inget av detta kännas bra: en mördare som döms till vård och en som bett mördaren utföra dåden blir frisläppt inom en snar framtid… Det är tokigt, i mina ögon. Och chefsåklagarens. Han har nämligen överklagat.

BakelittelefonPå mitt förra jobb satt jag i kontorslandskap, kan man säga. Eller vi var sex personer i ett och samma rum, det var trångt, dålig luft och fullt av farliga sladdar på golvet. Att prata ostört i telefonen var omöjligt. Man försökte klättra ut till trapphuset för att prata, men där var mottagningen så dålig att samtalen ofta bröts. Fast jag jobbade i en gammal kexfabrik. Psykiatrins Hus i Uppsala är ett nybygge som ofta har kritiserats. Den här gången kommer kritiken från facket och gäller hotad sekretess eftersom läkarna sitter i kontorslandskap. Facket har anmält det hela till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Det som gäller för sekretess är att bara de som jobbar med en viss patient ska ha tillgång till information om sagda patient. Som det är nu ska därför sån information hanteras i så kallade tysta rum. Fast såna finns det inte så gott om och dessutom är rummen ofta inte utrustade med datorer heller, enligt facket. Ledningen säger sig ha utfört ett antal åtgärder för att det ska bli bättre och välkomnar IVO:s inspektion och utredning. Det är tokigt med kontorslandskap, men slugt med en inspektion och utredning i det här fallet, tycker jag.

RolleiflexkameraNär vi nu ändå är på jobbet… Jag läste om en undersökning som Sveriges Radio har gjort om chefer som filmar för att hålla koll på personalen. Allt fler ansöker om kameraövervakning på arbetsplatser. Kamerorna ska användas för att förhindra brott, men SR:s undersökning visar alltså att cheferna spinkar på sina anställda i stället. Det är ju inte så roligt om man går på toa, till exempel, och chefen kollar på via streamad film. Men har man inget att dölja, så… Äh, kameraövervakning ska användas för att bekämpa brott, anser jag, inte för att kontrollera vad den egna personalen har för sig. Tokigt, alltså.

Kraschad datorskärmI det offentliga lokala rummet beslutade våra kommunpolitiker att IT för Uppsala kommun ska upphandlas. Men efter valet blev det en ny politisk majoritet. Och enligt den tillträdande ordföranden i kommunstyrelsen ska man riva upp beslutet om IT-upphandlingen. Idag använder de flesta av oss datorer även i tjänsten. Det är många problem som kan uppstå. De ska lösas nära, är min uppfattning. Ibland kan det nämligen vara svårt att ens beskriva sitt problem för en IT-person utan att visa. Det var ett slugt beslut att riva upp ett tokigt beslut, enligt mig.

skrikande barnI Metropolen Byhålan reagerar polisen snabbt ibland. Igår kväll larmades polisen till ett flerfamiljshus där ett gråtande barn hörts skrika på hjälp. Vid framkomsten kunde farbror Blå emellertid konstatera att det var en mamma som klippte håret på en liten son som uppenbarligen hellre ville vara långhårig. Visserligen synd om klippningen gjordes mot pojkens vilja, men man får väl ändå säga att mamma har sista ordet så länge barnet är runt fem år. Att polisen snabbt ryckte ut på larmet var lika slugt!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Jaha. Det märks att det är semester. Jag kopplar visst bort mina åtaganden även vad gäller bloggen. Men nu kommer den, veckans lista över höjder (Topp) respektive sänkor (Tipp), en hel dag försent! 😳

Topp


Tipp


*färdigskrattat = TV-serier med inspelade skratt – för mig känns de färdigskrattade när producenten har talat om när man ska skratta

Read Full Post »

Sommarens andra och sista del av Morden i Midsomer hade undertiteln Murder of innocence. Och just som det glimtar till och blir spännande sänder SvT inga fler avsnitt. Bajskorvar!

Barnaby och Jones jagade mördare i kväll för sista gången i sommar.


Den här gången handlar det om
en dömd mördare som återvänder efter att ha avtjänat sitt straff till hembyn. Han ska sälja sitt hus. Men byborna är inte särskilt välkomnande – han mördade ju en ung kille i sin ungdom. När han hamnade i fängelse svor han att hämnas och gjorde en dödslista. Och så mördas en person på listan…

Äntligen blir det spännande. Jag har ingen aning om vem mördaren är, för att det inte kan vara den före detta fängelsekunden blir tydligt när denne själv utsätts för mordförsök.

Den här Midsomer-filmen är riktigt läskig och spännande! Högt betyg!

Read Full Post »

Fulla av förväntan bänkade mamma och jag oss framför SvT1 klockan 21 i afton. Det var premiär för Kronjuvelerna, som går i tre avsnitt. Om jag nu orkar se dem.

Två av huvudrollerna i Kronjuvelerna.


Den unga Fragrancia anhålls för mordförsök
på en direktörsson. Under förhören får tittarna hennes livshistoria, men också direktörssonens. För sedan födseln är deras öden förenade. När så en skridskoåkare kommer in i deras liv förändras allting.

Jaa… vad ska jag säga? Jag tycker att det här är ett barnprogram och det var jag inte beredd på. TV-serien vimlar av kända skådespelare, ändå känns det… inte bra. Fast det är säkert bra, bara det att det inte passar mig. Mitt i allt det mystiska och mitt i det märkliga persongalleriet av udda karaktärer är detta en väldigt Ella Lemhagisk serie, som inte känns alltför långt bort från annat hon gjort, till exempel Tsatsiki

Nej, jag är besviken, men samtidigt medveten om att andra säkert tycker att det här är bra. Jag tycker inte det. Trots det ska jag se de två följande delarna, för jag vill så gärna gilla Kronjuvelerna. Till dess, lågt betyg.

Read Full Post »

Det var ett tag sen jag letade knäppa nyheter, men idag behövde jag inte leta, bara surfa ut på nätet!

  • Först läser jag om en überorolig person som hade sett eldslågor inne hos en granne, i dennes TV, och larmade brandkåren. Bara det att eldslågorna var en DVD som den bortreste grannen hade lämnat påslagen… Det är lite skillnad, det, än de grannar som jag noterar allt som oftast lämnar tända ljus obevakade. Men det kanske är nån förhoppning om att ett av småbarnen ska bränna sig eller riva ner ljusen så nånting tar eld..? Vad vet jag, vad vet jag!.. Hur som helst, jag fick själv en sån DVD av Fästmön, den låg i en Absolute Christmas-CD som jag fick av henne för ett par år sen i julklapp!
  • Mor och son övningskörde i Gävle i fredags. Bara det att bilen framfördes i 70 kilometer i timman – på en 30 kilometer i timman-sträcka… Den handledande mamman blev tack och lov av med körkortet. Snack om olämplig lärare som inte ser till att eleven följer hastighetsbegränsningarna…
  • Polisen skickade vapen till en fånge på Kumla. Ja, du läser rätt! Jag såg nyheten redan igår, men fattade nog inte riktigt vad där stod. Polisen i Kalmar hade tidigare tagit vapnet i beslag. När beslaget hävdes tyckte de att vapnet skulle återbördas till ägaren – som sitter på Kumla för… mordförsök och vapenbrott. Hur tänkte polisen då? Eller tänkte polisen inte alls???
  • Men snälla nån! Kan Expressen skriva om nånting annat än åtalet mot chefredaktören? Eller det är ju mest han själv som skriver om det, varje dag. Tänk om alla åtalade för brott hade samma möjlighet, att få skriva om det hela och ge sin version typ varje dag i en våra kvällstidningar? Nä, det är skillnad på skit och pannkaka, som sagt…
  • En kriminalvårdare sjukskrev sig för att gå på hårdrockskonsert. Vårdaren fick inte ledigt från häktet i Karlstad för att gå på Iron Maiden. Då sjukskrev hon sig.  Straffet blir fem dagars löneavdrag. Ja, ja, skolkning var inte tillåtet ens i småskolan, liksom… Och den som inte har fattat att man jobbar för en arbetsgivare bör kanske ställa sin tjänst till arbetsmarknadens förfogande… Vi är många här ute som vill jobb…
  • Rullstolsmannnen, han som lurat till sig 14 miljoner genom att hävda att han hade en funktionsnedsättning som krävde assistans, anser fortfarande att han är oskyldig. Trots att han bevisligen kunnat utföra arbete i sin trädgård har han hävdat att hans funktionsnedsättning var så svår att han till och med behövde hjälp med att borsta tänderna. Fy faaan, säger jag! Det är såna här puckon som sabbar för dem som verkligen behöver hjälp!!!

 

Read Full Post »

Idag stod det klart att den så kallade Barnflickan i Knutbydramat har vårdats färdigt vid sjukhuset i Stöllestan.  Kvinnan dömdes 2004 till sluten rättspsykiatrisk vård efter ett mord och ett mordförsök i Knutby.

Nu anses Barnflickan vara frisk. Men ganska fri har hon varit ända sen våren 2010 när hon fick eget boende. Vidare har hon studerat vid folkhögskola i Stöllestan ett tag.

Man kanske hellre ska fria än döma, men i det här fallet är det så solklart att kvinnan ifråga har mördat. Hon är dömd till vård för det. Om hon nu är friskförklarad, vore det då inte rimligt om hon fick sitt straff? Vård på sjukhus i knappt fyra år är ju liksom inte straff för mord och mordförsök, anser jag. Beslutet går inte att överklaga.

Var finns rättvisan och rimligheten i detta? Jämför med Annika Östberg, som ”endast” hjälpte till vid mord, men som fick sitta typ 30 år i fängelse, merparten i USA. Annika Östberg dömdes visserligen enligt kalifornisk lag och Sara Svensson enligt svensk lag. De mördade personerna kan inte väckas till liv igen. Men i Annika Östbergs fall vägde de anhörigas åsikter mycket tungt. Gång på gång fick hon avslag på sina nådeansökningar. Sara Svensson, däremot, pratade med bebisröst på rättegången och blev dömd till sluten psykiatrisk vård. En vård som gick från sluten till öppen 2010 och som nu innebär att hon släpps helt fri. Jag undrar vad mordoffrets anhöriga tycker om detta. Själv tycker jag…

It sucks!

Read Full Post »

Older Posts »