Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 7 december, 2011

Varning för skitsnack!

I Taiwan skulle man bo, helst i huvudstaden.  Där har myndigheterna nämligen kommit på en lysande idé för att hålla hundbajset borta från gatorna: ett lotteri där varje påse bajs kan ge en vinst på en guldtacka till ett värde av 15 papp. Inte illa pinkat… eh,  nej skitit, va?!


Bajset kan bli guld!

                                                                                                                                                            Hittills har lotteriet gjort stor succé. Över 14 000 bajspåsar har lämnats in. Fast var man efter förrättad dragning gör av bajset förtäljer inte historien.

Kanske nåt för Piss-skit-lotteriet att ta efter? Jag skulle gladeligen skänka det lotteriet till och med mina egna bajspåsar – jag får ju var och varannan vecka en massa skit från dem i min postbox…

Read Full Post »

Nej, inget är som förr – inte ens radions sommarpratare! För nu byter de säsong och blir – vinterpratare.

P1 körde sin jullovsversion av Sommar… nej, Vinterpratarna redan 2008 första gången. Konceptet är det samma som Sommarpratarna. Det är en kändis som snackar om sig själv och spelar musik.

Åtta personer blir det som ska Vinterprata i P1. Och dessa är…

  1. Leif GW Persson
  2. Mia Skäringer
  3. Fredrik Lindström
  4. Hans Rosenfeldt
  5. Lena Andersson
  6. Olof Wretling
  7. Tomas Sjödin
  8. Bodil Malmsten

Ingen som är nån riktig favorit för min del, ärligt talat. Sorry! Men det är faktiskt lyssnarna som har röstat fram de åtta som en gång har sommarpratat.

Vinterpratarna börjar babbla på juldagen.

Read Full Post »

Lyckades komma iväg från jobbet strax efter klockan 16 idag. Svängde in och tankade på vägen, för det är ju inte så bra att köra med endast lite soppa på botten av tanken när det är minusgrader. Men om morgonen var kall och snöig, så är kvällen mörk, plusgradig och regnig…

Hemvägen blev lite halvfarlig, det var utryckning på gamla E4:an och jag och medtrafikanterna passerades av inte mindre än fyra brandbilar med blåljus, blink och sirener. Sånt där är läskigt, tycker jag!

Jag är Så Trött. I kväll tänker jag bara tvätta och städa badrummet och duschrummet/toan lite. Sen får det vara. Sen vill jag bara vara. En maskin med jeans och handdukar jobbar nu på i badrummet. Tänkte den skulle få köra klart först innan jag städar där inne. Det bildas liksom ett lager damm över allt när man tvättar och då är det ingen idé att städa först.

Under tiden har jag skalat en clementin. Och nu ska du rita ett stort, fett kors i taket! Varför? Jo, för att jag verkligen avskyr att skala citrusfrukter! Känslan av att få fruktsaften under naglarna ger mig rysningar som påminner om kraftig feberfrossa. Fasansfullt, helt enkelt!


Den här glada clementingubben är inte skalad av mig. Då skulle varken han eller jag se så här glada ut. Jag lånade bilden från sajten Hållbar hälsa.

                                                                                                                                                           Jag slog ner min feta röv fem minuter i TV-fåtöljen och läste reklam. Attans vad en viss affär/näthandel är just nu, bara för att jag råkade handla där häromdan. Tröttsamt. Jag har gjort min julklappsbeställning, kan de inte bara vara kåta, glada och tacksamma för den och hålla sig undan? Skicka grejorna i stället för att skicka reklam till postboxen och inboxen, det skulle ta två till tre dar och nu är det fjärde dan…

Betydligt roligare var det att få mejl från en herre som vill låna en av mina bilder till en bok om Göta Kanal! Klart han får! Fast originalbilden var inte så bra, så det vete 17 om han kan använda den. Hur som helst, smickrande i alla fall! Naturligtvis har jag tiggt ett recensionsexemplar ifall det är så att han kan använda min bild.

Nu verkar maskinen ha stannat i badrummet. Dags att göra lite nytta igen. Hänga tvätt, skrubba badkar och handfat och tjottaheiti. Säger nån förresten tjottaheiti nu för tiden? Jag lämnar dig med en stilla undran…

Read Full Post »

Ni som läser här då och då vet att min kollega Lisbeth inte bara är pappersfetischist, hon är också en rolig och uppfinningsrik dam. Vid eftermiddagsfikat lärde hon oss ett nytt uttryck…

Tamburförlamning

Kände inte du heller till det? Det är vad det låter, ungefär. Alltså, man står kvar i tamburen i typ 40 minuter och kommer aldrig iväg.

Read Full Post »

Det snöade i morse. Mycket. Stora flingor. Som att köra bil i mjölk. Sen blev dagen ganska grå, trist, brunsmutsiga spår på kontorsgolvet.


En del vatten, en del is… Och så gråbrunt. 

                                                                                                                                                                 Jag var på morgonmöte, det var ett tag sen. Insåg inte hur snabbt tiden går och hur jag saknar folk! Det är väl därför jag drar mig undan, lite. Jag vill inte sakna för mycket. Sen. När det är färdigt här.

Resten av morgonen jobbade jag intensivt med åtta sidor till externwebben om ett av våra samverkansprojekt. Sidorna ska nu granskas före publicering och både projektledaren och jag väntar spänt på att få klicka tummen upp (= publicera). Ett tacksamt jobb, man ser resultat. Och en nöjd, glad och också tacksam projektledare på köpet! Inte illa pinkat av en gammal pisstoffla, eller?

Lunch blev kycklingspett med den ljuvliga jordnötssåsen  på thaistället. Jag tänker alltid på vännen Rippe när jag går dit och hoppas att det snart blir tillfälle för mig att få bjuda igen. På lunch, alltså.

I eftermiddag ska jag putsa på tre blanketter som är pilliga och som envisas med att inte bli bra. Och så blir det genomläsning av verksamhetsplan och preliminär anslagsfördelning för nästa år. Detta för att göra en faktaruta samt förbereda mig inför en intervju jag ska göra nästa vecka. En intervju som bara måste sitta – tiden räcker inte till för strul och när det är jul!

Jag mår så där idag. Illamåendet har bitit sig fast och huvudvärken sitter som ett hårt åtdraget pannband. Jag är trött efter alltför lite sömn, i natt igen. Jag grubblar om nätterna i min säng. Fästmön var hemma från jobbet idag på grund av magbesvär och sömnbrist hon också. Hoppas hon får vila. I morgon är hon ledig, så då har hon ytterligare en dag för tillfrisknande.

Read Full Post »

En barnskötare som en gång har rövat bort ett barn får plats på en förskola – på ett sjukhus för psykiskt sjuka. Detta, och inte Öland, är miljön för Johan Theorins  senaste bok, Sankta Psyko.


Kusligt, men inte riktigt i samma klass som föregångarna.

                                                                                                                                                            Jan Hauger är en enstöring som blev svårt mobbad under tonåren. En traumatisk upplevelse var särskilt det tillfället när han blev inlåst i en påslagen bastu under en helg. Efter ett självmordsförsök hamnar han på sjukhus där han träffar den mystiska Rami som han hjälper att fly. Många år senare får han nys om att Rami sitter på Sankta Patricia sjukhus i Valla, eller Sankta Psyko, som det kallas i folkmun. Jan söker arbete på sjukhusets förskola och får det. Syftet är åter att hjälpa Rami fly. Naturligtvis blir det inte riktigt som han har tänkt sig.

Liksom i Johan Theorins tidigare böcker är stämningen läskig. Den här gången dock utan några övernaturliga inslag, utan mer renodlat en psykologisk thriller. Faktum är att jag saknar både Öland och Gerlof, den gamle mannen som är med och löser gåtor. För även om Johan Theorin lyckas skapa nånting kusligt på detta sjukhus, är den här boken inte alls i med hans tidigare. Tyvärr.

Jag ger boken medelbetyg – och då är jag snäll.

Read Full Post »