Inga guldstjärnor, bara papp

Kvällen har bara gått. Jag har visserligen varit och handlat och jag har kokat korv och ätit. Men sen har kvällen bara gått. En stund gick åt till att säkerhetskopiera filer. Snart tar USB-minnet slut!

Axeln värker som tusan. Det värker ända ner i underarmen. Varje tangentnedslag gör ont, faktiskt. Men skit samma. Jag beklagar mig inte. Så länge jag skriver vinner jag kampen över de negativa tankarna. Inte vill jag ha några guldstjärnor för att jag sitter här och hamrar ändå och roar en sån som dig med mina ord. Nej, här är ingenting av guld, bara papp.

Bara en pappstjärna.

                                                                                                                                                           Jag har försökt uppamma krafter att kolla lediga jobb, men jag har gett upp. Alla de jobb jag har sökt som jag har tyckt att det stod mitt namn på passerar revy för min inre blick. Nu återstår bara jobb där jag inte är kvalificerad nog eller jobb som jag inte vill ha. Jag har tre ansökningar inne på lediga jobb. Det ena vill jag inte ha för det innebär resor – och då måste det vara jädrigt bra betalt om jag ska kunna bil-pendla! Det andra är jag inte kvalificerad nog för. Det tredje är ett vikariat hos en arbetsgivare där jag har sökt hundra jobb, men aldrig kommit på intervju trots att jag är kvalificerad. Så nej. Motivationen är låg.

Det känns så meningslöst att fortsätta den här kampen. Jag befinner mig i helvetet och det är uppenbart att det är där jag hör hemma. Bara korta stunder, i Den Mest Älskades närvaro, känner jag mig levande.

Annars är det här inget liv. Jag vill inte mer. Jag vill inte. Jag vill inte leva längre. Jag har gjort så många fel, men jag tycker att jag har tagit mitt straff nu. Det tycker visst inte Makterna.

Jag vet inte hur jag ska kunna sova i natt. Jag vet inte hur jag ska komma ur sängen i morgon bitti. Men jag gör det. Jag gör det för att jag köper mig tid genom att jobba två och en halv vecka till. Då kan jag också betala mina räkningar en månad till. En månad.

Read Full Post »

Bärbar bästis – eller bara fån???

Förr i tiden stängde jag alltid av min mobil på nätterna. Nu för tiden ska jag vara så jädra tillgänglig till höger och vänster, vilket gör att mobilen alltid är påslagen. Jag menar, det kan ju vara nån som ringer och har ett mirakelerbjudande… (Troligt, Tjabo!)

Jag läser i Dagens Nyheter om den senaste Ajfånen. Den som har kvinnan Siri i sig. Siri är en funktion som inte bara påminner om inbokade möten utan också frågar hur vi mår…

Ingen Ajfån men en megafon.

                                                                                                                                                                I Spanien pågår just nu forskning där man vill utveckla mobilernas teknologi så att de känner av vilket känslotillstånd användaren är i genom att känna av röstläget. Och sedan 2007 pågår forskning  i Stockholm kring känslostyrd mobilteknik. De framtida mobilerna sägs kunna känna av hur vi mår genom att läsa av puls, svett och kroppsspråk.

Ärligt talat tycker jag att det här låter lite läskigt. Jag brukar kolla in folk med Ajfåner. De liksom avskärmar sig från omvärlden med sin bästis. De gör allt med fånen – kommunicerar, leker… Nää, jag vet inte jag.

Jag funderar på att börja stänga av mobilen då och då. Jag funderar på att stänga av vanliga telefonen också. Jorå, den är trådlös och har avstängningsknapp. Jag vill inte bli ett fån. Jag vill inte ha en bärbar bästis. Och framför allt: jag har inte råd.

Så fortsätt och lek ni med era Ajfåner. Jag pysslar med min tejpade. Den tar i alla fall bra bilder.

Read Full Post »

Söndag i december

Varning för skitsnack!!!

Det blev en liten utflykt till julmarknaden i Gamlis. Hälsade på några bekanta från mina tidigare liv, en lite märklig känsla. Det var fyra plusgrader och inget regn, så dunjackan fick ligga kvar i bilen medan vi traskade runt bland såskoppar* och dörrstoppar** och en jädra dragspelande tomtef*n som förföljde mig med Jingle bells och Midnatt råder… Jag lyckades detta till trots inhandla en julklapp till min mor och så fyra godisremmar. Jag har redan tryckt i mig en av remmarna, det behövde jag efter en jobbig tur inne på Tokerian nyss…

Elias, längst till vänster, och Anna, längst till höger kollade in remmarna. Linn letade på annat håll.

Elias och Linn åt var sin hamburgare och så köptes det väl lite godis, trots att det inte var lördag. Elias snälla mamma inhandlade också en chokladkalender till grabben.

Jag skjutsade ut familjen till Himlen igen, med ett stopp vid ICA Solen för att äta gratis pepparkakshjärtan (hjälpte inte, jag har inte blivit snäll ändå) och för att Anna skulle handla söndagsmiddag. Så åkte vi till Himlen och medan Storasyster och Lillebror skuttade in satt Anna och jag och pratade allvar en stund i bilen. Jag älskar henne så och det finns ingen som stöttar mig som hon – inte bara i tanke utan också i handling. Nu har hon gett mig en plan B och hon förstår så väl hur jag tänker och känner, för hon tänker och känner likadant. Varför träffade jag inte denna min själsliga tvilling förrän sent i livet? Och i detta gräsliga skede av livet, dessutom. Helvetet, som jag aldrig kommer ur. Nej, jag vill inte leva längre – och jag sa orden för första gången idag. Det är ord som jag kämpar för att stå emot.

Jag åkte hem till mig och var väl hemma vid halv tre, tretiden. Fick rusa in på toa eftersom jag hade ätit lite för många gratis-pepparkakor. Naturligtvis tog toapappret slut. Jag reste mig för att sträcka mig efter en ny rulle – och tappar då skiten ovanpå… jaa… för att prata klarspråk: skiten. Alltså det låg liiite papper emellan, men… Detta gjorde att jag liksom blev tvungen blåsa över till Tokerian lite senare. Använt toapapper är ju inte så roligt att återanvända, så att säga… Hur som helst fick jag röven ren och som straff satte jag mig vid datorn och beställde lite hårda paket till familjen. Konsulterade Anna en snabbis per telefon också och fick ett bra uppslag. Tror det blev fyra klappar beställda, allt som allt.

På Tokerian träffar man ju mest galningar och knäppisar, som Hon med Pannan, men idag träffade jag på I, I och K. Fy te rackarns så snygg K har blivit! Livsfarlig för flixen! Den där familjen är alltid och har alltid varit så trevlig. Ingen av dem har på nåt sätt visat sig märkvärdig mot mig, även om vissa spyflugor har påstått att en av dess kvinnliga medlemmar har visat attityd. Tycker jag är bra, det. Spyflugor utan klass, smak och stil bör förpassas till… flugpappret.

Jag har ringt mamma, som också skulle ge sig ut på en promenad i blåsten. Hon är duktig som gör det, vädret till trots. Visserligen bara till soprummet, men ändå. Hennes flitiga promenerande med rollatorn har gjort att blodtrycket har sänkts och nu kan hon nästan vara utan den medicinen, sa doktorn i måndags. Däremot ska hon öka sitt cortison och det tar lite tid innan hon vänjer sig vid det, så hon känner sig lite seg först.

Det ska bli söndagmiddag strax även i den här stugan. Jag har plockat fram tre frusna kalkonwienerkorvar samt bröd till ur frysen. Bara det prassliga pappret som fattas. Får väl prassla med lördagens och söndagens lokalblaska i stället, för dessa ska jag läsa ikapp. Fast det går väl försvinnande fort, med tanke på hur tunn tidningen är nu för tiden.

                                                                                                                                                       *såskoppar = folk som gååår lååångsamt
**dörrstoppar = folk som stannar upp och ställer sig och pratar – mitt i vägen för min framfart

Read Full Post »

Tofflan undrar: Hur ofta åker du buss?

Den här veckan har Tofflan fått hjälp med sin fråga av Elias, nio år och bussfreak. Häromdan kom de nya busstidtabellerna som börjar gälla i Uppsala den 11 december. Därför undrar Tofflan hur ofta du åker buss.

Frågan hittar du som vanligt här intill i högerspalten. Och som vanligt tackar jag för att du tar dig tid och klickar!

Nytt, eller i alla fall ganska nytt, är att du kan kommentera det här inlägget.

Read Full Post »

Andra advent

Igår var det mörkt och regnigt hela kvällen. Rena natta, alltså…

Rena natta – och en blöt sån…

                                                                                                                                                          I morse tände vi det andra adventsljuset och solen tittade in genom köksfönstret. Till och med Fästmöns macka blev glad.

En glad macka.

                                                                                                                                                         Vi far en tur till julmarknaden i Gamlis. Bara för att inte få total D-vitaminbrist.

Read Full Post »

Tofflan undrade: Vad kan du vara utan i jul?

Den gångna veckan undrade Tofflan vad du kan vara utan i jul. Uppenbarligen var detta en fråga som engagerade många, för hela 196 klick har registrerats. Så här fördelade sig svaren:

17,35 procent (34 personer) svarade: Förkylning.  

13,27 procent (26 personer) svarade: Julöl.  

10,71 procent (21 personer) svarade: Julevangeliet.  

8,16 procent (16 personer) svarade: Kalle Anka.  

8,16 procent (16 personer) svarade: Hyacinter.  

7,65 procent (15 personer) svarade: Julklappar.  

6,63 procent (13 personer) svarade: Släkten.  

6,12 procent (tolv personer) svarade: Julmat.  

6,12 procent (tolv personer) svarade: Julmusik. 

5,1 procent (tio personer) svarade: Julgodis.  

4,59 procent (nio personer) svarade: Julpynt.  

2,55 procent (fem personer) svarade: Ledighet.

2,55 procent (fem personer) svarade: Nåt som du, ditt Toffelpucko som inte vill fira jul, inte har med på listan.  

1,02 procent (två personer) svarade: Inget. Julen är helig för mig. 

Stort TACK till dig som klickade! Det är bara att inse att de flesta är ytliga och kan inte vara utan julklappar, men julevangeliet totaldissas, så gott som trots att Kristi födelse är det som är skälet till julfirandet. Det tyckte jag var lite dåligt, faktiskt! Och sen har folk ingen smak heller, julöl är ju skitgott till den feta julmaten! Tur att jag själv är så klok och altruistisk och har så god smak!.. Hemma hos mig läser vi alltid julevangeliet, på latin.

Read Full Post »