Frostigt

Ett kyligt inlägg.

---

 

Ful får en va men inte dum. Här värmer jag näsan med hjälp av min tischa.

Kylan tycks hålla i sig. Vi har vackra morgnar, med stor och klar sol mot blå himmel, men kylan… Den har jag svårt för… I morse noterade jag säsongens första minusgrader på kökstermometern. I natt sov jag för första gången på länge med stängt vädringsfönster i sovrummet. Jag frös nåt förskräckligt. Det känns som om jag har en infektion som hänger och såsar. Min kropp är emellertid stark och envis och bekämpar den. Det enda kroppen inte riktigt fixar är min istapp till näsa. På jobbet får jag ibland gå in i lunchrummet och tina min kran. Hemma använder jag plädar, t-shirtar eller vad som finns att tillgå.

 

 

 

Det var frost i gräset i morse.

Det var i vart fall skönt att slippa stressa i morse. Det är underbart att ha parkeringsfrågan löst, om än tillfälligt. Jag åkte till och med efter halv åtta och var ändå framme fem minuter innan jag kommer in med passerkortet, det vill säga fem i åtta. Då kunde jag sitta kvar i värmen i bilen tills passerkortet funkade. Inte nog med att jag slipper oroa mig för att få parkeringsplats, jag slipper oroa mig för böter också. De där 800 kronorna sved nog mer än jag vill medge. De hade varit ett fint tillskott till de cirka 5 000 kronor som service och nya vinterdäck till bilen kostar den 26:e. En full lön får jag inte förrän i slutet av november. Men då jädrar lär jag känna mig rikare än på länge!

Idag på jobbet har jag kämpat på med tre beskrivningar. De ska in i en mall och mallen och jag kommer inte riktigt överens. Därför tar det lite tid. I övrigt är själva granskningarna inte så tunga, även om jag fick bakläxa och behöver granska hårdare. Jag lär mig massor. Somligt lär stanna kvar en stund, annat inte. Men det är fortfarande roligt och det är med lätt hjärta jag skuttar ur sängen om morgnarna – förutom när fötterna eller benen krampar. Då är jag tung och trött och svär som en borstbindare. I natt var det dags igen. Irriterande sömnstörning!

I eftermiddags hade jag sällskap hem med grannen. Eller det vill säga, vi kompiskörde. En dag när jag kom ut från jobbet stannade nämligen en bil nära mig och föraren ropade. Liten värld är det, för det visade sig vara en granne! Tyvärr har vi inte alltid samma arbetstider annars hade vi kunnat samåka. Idag följde jag efter grannen och upptäckte då den snabbaste vägen hem, om än den längsta. Vägarbeten, vägarbeten, vägarbeten…

Nån på jobbet hade uppenbarligen tagit en promenad i skogen…

Dagarna rullar på. Jag orkar inte mycket mer än att jobba för tillfället, men gissar att det snart blir bättre ju varmare i kläderna jag blir. (Hoppas näsan tinar också.) Jag skulle ha velat leta svamp före frosten. Extra påmind blev jag av att nån hade ställt fram en massa svamp som en fick köpa i fikarummet. Kvällarna ägnar jag åt att skriva och läsa privat. Jag öppnade Liv till varje pris igår kväll, den sista delen i Kristina Sandbergs Maj-trilogi. Nu när jag har kommit in i hennes sätt att skriva läser jag ganska snabbt. Ibland blir det nåt TV-program också. I kväll ska jag se Modus. Modus och Bron är de bästa TV-serierna som går just nu. Medan det är lite frostigt utanför… Och jag får tända såväl lampor som levande ljus. Jag älskar hösten.

Följer DU några TV-serier och vilka då i såna fall??? Skriv gärna några rader och berätta i en kommentar så blir jag glad!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Tofflan undrade: Hur många adventsljusstakar med levande ljus använder du?

Ett redovisande inlägg.

---

 

Nu har vi firat alla fyra adventsdagarna i år och tänt ljus. Men Tofflan är ju nyfiken av sig och undrade hur många adventsljusstakar med levande ljus du använder.

Så här fördelade sig de 19 inkomna svaren:

47 procent (nio personer) svarade: En enda. Det räcker. 

32 procent (sex personer) svarade: Ingen.

21 procent (fyra personer) svarade: Två – en i köket och en vardagsrummet. 

Ingen svarade: Tre eller fler. Det är ju så vackert!

Stort TACK till dig som tog dig tid i julstressen att klicka ett svar! Jag hoppas att du kollar in den nya frågan, som vanligt här intill i högerspalten, under rubriken Tofflan undrar…

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Massor av tjejer i sovrummet

Ett Lucia-inlägg.

---

 

I min ursprungliga familj var det tradition att se på SvT:s Luciamorgon innan vi traskade iväg till skola eller jobb. Det är en tradition jag har hållit på när jag har kunnat. Utom 2012 när det dessutom sändes från Uppsala. För just som det sändes rullades jag ner till operation. Men som synes överlevde jag det också.

I morse vaknade jag av att jag nästan inte kunde andas. Tyvärr, tycker somliga, överlevde jag det också. Det finns ju medikamenter som vidgar luftrören. Men jag vaknade just i tid för Luciamorgon, så TV:n sattes på med ett bestämt finger.

Luciamorgon på SvT 2014.

In i mitt sovrum strömmade massor av tjejer från Oscar Fredriks kyrka i Göteborg. Bara tjejer i Luciatåget. Inte en tomte, pepparkaksgubbe eller stjärngosse så långt mina sömngrusiga ögon kunde se. Levande ljus, tjejer med långt hår, men vad hade tärnorna på sina huvuden? Lingonkransar? Ytterdörrsutsmyckningar? Ja, ja, allt var inte så traditionellt liksom…

Luciatåg, de enda tåg i Sverige som kommer fram!

var det nån som vitsade till det på Twitter nyss. Det kanske stämmer. Men vackra är dessa tåg. Jag slumrade mig igenom de klassiska Luciasångarna, otal varianter på Staffans-sången, fast varför sjöng Sonja Aldén Ave Maria på engelska? Hmpfff… Sonja var programvärd och övriga medverkande var Helena Paparizou och, en kille faktiskt, Anders Ekborg. Anders gjorde O helga natt så jag fick ståpäls under duntäcket. Dessutom har han FANTASTISKA ögonbryn! Kolla in dem nästa gång du ser honom!

Verktyg och ingredienser till dagens grogg.

När de sista tonerna hade klingat ut tryckte det bestämda fingret över till TV4, där det är Nyhetsmorgon. Sen somnade jag gott tills en gapig kille på skrek på svengelska om nån Luciagryta med saffran och lite spice i. Då klev jag upp, startade datorn, satte på perkolatorn, skrev det här och plockade fram ingredienser och verktyg för dagens grogg. Jag tänker nämligen mest ligga i sängen idag och kurera mig, Det är vitt på marken utanför, stormen har bedarrat och det sägs vara snorhalt. Här inne sitter snoret nån annanstans än där jag går, om du fattar vad jag menar…

Nu ska jag ta med mig en mugg rykande, nyperkolerat kaffe in till sovrummet. Det är där jag ämnar husera idag, det vackra vädret (jorå, solen tittar fram!) till trots.

Ha en fin Luciadag!

 

 

 

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Lite nytta och nöje

Ett inlägg där vi har blandat nytta med nöje.

Det var väldigt skönt att kunna hitta tre jobb att söka, skriva ansökningar samt skicka iväg redan tidigt idag. Tyvärr fick jag mejl efter ett par timmar om att en av tjänsterna redan var tillsatt. Men nu har jag över 20 ansökningar inne som är aktuella, det vill säga ansökningstiden har inte gått ut.

Passade på att skicka efter linser via nätet, för jag fick ett väldigt bra erbjudande från LensWay om 25 procent rabatt och fraktfritt. Detta innebär minst 150 kronor lägre kostnad än när jag köper till vanligt pris från min vanliga leverantör!

Sen for vi då ut till Himlen för lite arbete. Där skulle det rensas. En del prylar skulle slängas, andra saker skulle ges bort och några saker skulle hem till mig. Det blev ganska tomt hemma hos Fästmön…

Lite tomt hos Anna. Men vi lämnade sopborste och skyffel kvar ifall Kronprinsen vill städa.

Det var tur och bra att Kronprinsen var hemma så att tanterna fick lite hjälp med såväl tunga saker som DVD-filmer som hade fastnat… Clark Kent* blev alldeles knökfull med grejor. Eller byyyst, som vi har börjat säga här…

Fullproppad bil. Eller byyyst, som det också heter.

Några prylar skulle lämnas in till Återbruket. Och när vi ändå var där passade vi förstås på att titta. Men vi hade ingen lust att betala parkeringsavgift. Jag såg en skitstor nalle som verkade ha fått nån sorts talförbud…

Skitstor nalle med talförbud?

Böcker var förstås det mest intressanta, men idag gjorde vi inga fynd. Det var inte riktigt på vår nivå.

Om man leker den leken med sin lillebror förstår jag att denne får utbrott.

Utanför Återbruket fanns en rolig ko-utställning.

Tema: Ko.

Klockan hade passerat lunchtid, men kaffetarmen var alert. Så vi for till Gamla Uppsala och Odinsborg för att ta en fika.

På Odinsborg kan man dricka mjöd, men vi ville ha kaffe.

En LITEN fika blev det bara för Kickorna.

Den hette Käck på min tid.

Anna var helt utmattad efter all rensning och allt damm som kom åt överallt i hennes hals och så…

Anna var helt utmattad. Kolla, förresten, vilken jäkla platt mage hon har fått!!!

Kyrkan stod kvar där den alltid har stått.

Gamla Uppsala kyrka stod kvar.

Innan vi styrde hemåt mot New Village tittade vi in till Antikmannen i Mjödstugan. Där såg jag bland annat en fin saxofonbrosch som fick mig att tänka på en lirande kompis…

Saxofonbroschen fick mig att tänka på en lirande kompis.

Inne i ett av uthusen såg vi fantastiska kristallkronor. Och så denna takkrona, endast för levande ljus…

Enorm takkrona för levande ljus.

Jag fotade kronan på uppdrag av Anna vars Ajfån inte ville uppföra sig som fölk fån. Men jag tycker förstås också att den är urhäftig. Vi vågade inte kolla prislappen. Eller fråga om priset, rättare sagt. För när det inte finns nån prislapp brukar saker och ting ju kosta en del…

*Clark Kent = min lille bilman

Livet är kort.

Read Full Post »

En rätt magisk fredagskväll

Fråga nummer ett är om jag fick… korgen..?

Korgar, korgar, korgar…

Ja, för det är ju inte så lätt när man ser ut som f*n och bland det första man ser när man kommer ner på stan är sin spegelbild i ett fönster.

En riktig påskkärring. Eller kanske en äkta häxa?

Men jag hade, kvällen till ära, mina finaste, orange vantar på mig när vi travade S:t Olofsgatsbacken upp, upp, upp för att supera på Il Forno.

Mina finaste! 

Där var det trångt som alltid, men vi hade ju bord bokat för två. Jag var frusen och det var ganska skönt att sitta intill pizzaugnen och bland levande ljus.

Ett ljushuvud bland de levande ljusen.

Vi visste inte om vi ville ha trerätters, men vi tuggade i oss förrätt och varmrätt till att börja med. Maten hade blivit sämre än sist, tyckte vi, men vinet var mycket gott, ett nebbiolo från 2005.

Vigna Botti Langhe. Rött och gott!

Det är vid såna här tillfällen vi verkligen pratar med varandra och det gjorde att blev en bra paus efter huvudrätten. Detta lämna plats för lite dessert. Och desserten var måltidens absoluta höjdpunkt, tyckte jag!

Chokladmousse med en vit kula och en brun kula.

Anna valde en kaffedrink till desserten, Evangelico (kaffe, Frangelico och Baileys), medan servitören uppmärksamt noterade att jag hellre ville ha kaffe och Frangelico bredvid. (Synd bara att det var is i likören.)

Frangelico on the side.

Tja, i matväg var desserten och Frangelicon det bästa. Som vanligt var servicen på topp. Jag fattar inte att dessa unga män och kvinnor orkar vara så trevliga och snabba när stället är knökfullt! Suveränt och helt värt en hundring i dricks! Kom inte sen och kalla mig snål, nån. Sen kanske kocken ska… få lite ledigt…

Nerför backen igen stannade vi för att fotografera lite. Som vanligt kom det här kapellet med på bild.

Domkyrkan en fredagskväll i februari.

I lyktskenet avtecknade sig trädgrenarna som knotiga fingrar. Tyckte jag, dårå, som har lite livlig fantasi.

I lyktans sken…

För den som är både hungrig och intresserad av hattar hittade vi ett utsökt exemplar i ett skyltfönster. Nån som har sett… gräsligare???

Korv med bröd – i hattversion.

Nej, mat ska man inte ha på huvet, mat ska stoppas i munnen. Mätta var vi och vi hann precis med bussen hem. Men först hann jag knäppa en bild till och den dedicerar jag till mammakusinen B!

Arnehjärtan till lilla huvudet.

Idag har vi inlett dagen med att Anna har berättat om hur hon har fastnat i saker och ting. Eftersom vissa BARN läser den här bloggen vågar jag inte berätta mer detaljerat – jag vill ju inte inspirera till att nån försöker. Men den ena incidenten involverade ett huvud och ett trappräcke, den andra ett finger och ett frysfack.

Frukosten är avklarad och nu väntar ett stadsbesök. Vi har tänkt oss att titta på Ekebykeramik, lite loppis/antikt och kanske nåt mer. I afton lagar jag maten (träning ger färdighet även i till synes hopplösa fall) och sen bänkar vi oss för att se Melodifestivalens fjärde deltävling. Naturligtvis bloggar jag inte om den, utan jag rekommenderar dig som är intresserad att i stället läsa vad Jerry knåpar ihop om eländet tävlingen.

Livet är kort.

Read Full Post »

Knäppa nyheter

Det var ett tag sen jag letade knäppa nyheter, men idag behövde jag inte leta, bara surfa ut på nätet!

• Först läser jag om en überorolig person som hade sett eldslågor inne hos en granne, i dennes TV, och larmade brandkåren. Bara det att eldslågorna var en DVD som den bortreste grannen hade lämnat påslagen… Det är lite skillnad, det, än de grannar som jag noterar allt som oftast lämnar tända ljus obevakade. Men det kanske är nån förhoppning om att ett av småbarnen ska bränna sig eller riva ner ljusen så nånting tar eld..? Vad vet jag, vad vet jag!.. Hur som helst, jag fick själv en sån DVD av Fästmön, den låg i en Absolute Christmas-CD som jag fick av henne för ett par år sen i julklapp!
• Mor och son övningskörde i Gävle i fredags. Bara det att bilen framfördes i 70 kilometer i timman – på en 30 kilometer i timman-sträcka… Den handledande mamman blev tack och lov av med körkortet. Snack om olämplig lärare som inte ser till att eleven följer hastighetsbegränsningarna…
• Polisen skickade vapen till en fånge på Kumla. Ja, du läser rätt! Jag såg nyheten redan igår, men fattade nog inte riktigt vad där stod. Polisen i Kalmar hade tidigare tagit vapnet i beslag. När beslaget hävdes tyckte de att vapnet skulle återbördas till ägaren – som sitter på Kumla för… mordförsök och vapenbrott. Hur tänkte polisen då? Eller tänkte polisen inte alls???
• Men snälla nån! Kan Expressen skriva om nånting annat än åtalet mot chefredaktören? Eller det är ju mest han själv som skriver om det, varje dag. Tänk om alla åtalade för brott hade samma möjlighet, att få skriva om det hela och ge sin version typ varje dag i en våra kvällstidningar? Nä, det är skillnad på skit och pannkaka, som sagt…
• En kriminalvårdare sjukskrev sig för att gå på hårdrockskonsert. Vårdaren fick inte ledigt från häktet i Karlstad för att gå på Iron Maiden. Då sjukskrev hon sig.  Straffet blir fem dagars löneavdrag. Ja, ja, skolkning var inte tillåtet ens i småskolan, liksom… Och den som inte har fattat att man jobbar för en arbetsgivare bör kanske ställa sin tjänst till arbetsmarknadens förfogande… Vi är många här ute som vill jobb…
• Rullstolsmannnen, han som lurat till sig 14 miljoner genom att hävda att han hade en funktionsnedsättning som krävde assistans, anser fortfarande att han är oskyldig. Trots att han bevisligen kunnat utföra arbete i sin trädgård har han hävdat att hans funktionsnedsättning var så svår att han till och med behövde hjälp med att borsta tänderna. Fy faaan, säger jag! Det är såna här puckon som sabbar för dem som verkligen behöver hjälp!!!

 

Read Full Post »

Bland stakar och annan julskit

Nej, jag ser inte fram emot julen. Men jag har ansträngt mig och plockat in stakar och en stjärna och en ljusboll som ska sättas upp till första advent i morgon. Allting funkar. Två stakar för levande ljus har jag och den ena har fått terracottafärgade ljus, för vita orkar jag inte gå och köpa.

I morgon är det dags! Men den här staken har terracottafärgade ljus i år.

                                                                                                                                                                  Jag vill inte alls fira jul i år. Fira… Vad finns det att fira? Att jag hamnar i ovisshet och i en osäker och isolerad tillvaro efter nyår igen? Det här helevetet tar aldrig slut. Förra året köpte jag en flaska champagne till Fästmön och mig att dela på nyårsafton. Det fanns inget att fira då heller, så flaskan ligger kvar i kylen. Den kan jag kanske kränga dyrt sen när den blivit en riktigt exklusiv årgångsskumpa. För inte har jag lust att fira att jag från den1 januari inte har nån som helst inkomst – ingen lön, ingen a-kassa, inget aktivitetsstöd. Ja du ser ju själv vartåt det barkar.

Skål tamej fan, Jacob! Snart ses vi!

                                                                                                                                                               Men jag förväntas fira jul. Jag biter ihop medan jag trycker ner stearinljusen adventsstakarna. Jag låtsas att jag tycker det är spännande och roligt att skena i affärer efter julklappar. Jag har ingen lust. Ändå ringer jag mamma och frågade vad hon önskar sig och hon frågade mig. Och det blir det gamla vanliga, böcker, choklad och en kalender, typ. När det enda jag önskar mig är ett jobb och med det ett värdigt liv.

Nej du, utan ljusning på fronten – adventsstakar, bollar och stjärnor till trots – planerar jag slutet. Jag är ju en planerare av rang, glöm inte det! Nu tänker jag inte berätta vad exakt jag planerar, men en del personer torde darra på manschetterna och planera ett liv i exil.

Tro mig, jag hade annars tänkt att ha en stor fest för alla som har hållit tummarna ett otal gånger. En stor fest i samband med födelsedagen i vår, den som börjar med 5 och slutar med 0. Kära vänner, tyvärr blir det inget sånt. Det blir ridå. Med ett sjuhelvetes brak, jag lovar! Och jag vet att du kommer att skratta, för Tofflan är trots allt en elak, men rätt rolig f*n!..

I kväll ska jag emellertid inte totaldissa julen utan gå och käka julbord med Anna. Gratis. Tack för det, Bloggtävlingen.se!

Read Full Post »

Husmor slår till igen – och tipsar!

När vi ändå är så här husliga som vi är, Tofflan och jag… Ehum… När JAG ändå är så här huslig som JAG är, vill jag passa på att tipsa om andra köksföremål än köksfläkten som emellanåt behöver rengöras.

I köket finns en mängd utensilier och apparater. När vi jag nu har varit så duktig och rengjort den stinkande, flottiga fläkten gav jag mig på… Tadaaaaaa…..

BRÖDROSTEN!

Detta SMULINFERNO! Fy så äckligt! Ett tips från husmor Tofflan är därför att dra ur kontakten, skaka brödrosten över en bricka, dammsug inuti rosten. Och töm brickan, förstås. Om din brödrost har några år på nacken och du aldrig har gjort detta, räkna med att det tar några timmar.

Men åååå, så stolt Nurse Rached blir över mig nu! Brandfaran i rosten är förhoppningsvis över!!

Och när jag ändå håller på… Gör inte med ljusen som några jag känner till (om de inte har dolda planer, förstås…) Jag tycker inte att levande ljus bör lämnas obevakade när det finns småbarn i hemmet.

Read Full Post »