Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘träffa nya människor’

Ett inlägg om en konstig dag.


 

Domkyrkotornen foto från St Eriks källa

Plötsligt var jag nere på stan idag.

Idag är det lill-lördag. Eller onsdag, dårå, som en vanligen benämner dan. För min del blev det bara en konstig dag. Plötsligt fann jag mig vara nervös. Jag tog bilen till ett spännande möte. Det blev en stund över nere på stan före mötet och jag passade på att prata en stund med en före detta chef från Den Bästa Arbetsplatsen. Jag tog det som ett gott tecken, gick in i mötet, levererade mitt bästa och åkte sen tillbaka till jobbet – relativt utmattad.

Men var lugn, jag har jobbat idag också! Det är främst två produkter jag har ägnat min uppmärksamhet, men jag har även tagit kontakt med författarna bakom dessa två. För en tredje och fjärde blev det en spontan kontakt i morse. Jag kan bara säga att personliga möten är bra. De ger så mycket bonus att inget överträffar dem i vissa sammanhang. Sen gillar jag att träffa nya människor också – och framför allt att se personerna bakom verken.

Från sjuklingen och personer i dess närhet kommer rapporter om framsteg. Det lugnar mig. Jag har känt mig lite för lite delaktig, men vill samtidigt varken trampa på tår eller störa. Och så har jag ju varit tvungen att jobba över lite varje dag den här veckan för att kompensera den timme mitt möte idag tog. (Min chef på plats har varit väldigt tillmötesgående.) Kanske hinner jag titta in på sjuksalen under morgondagen, efter jobbet.

Lågt handtag på chefens dörr

För vem eller vad är det lilla handtaget till vänster i bild? Dörren går in till min chef på plats.

På tal om min chef på plats spekulerar vi hej vilt om ett mysko handtag som sitter på dörren till chefens kontor. Handtaget är väldigt litet och sitter mycket långt ner på dörren. Jag har svårt att tänka mig att en rullstolsburen skulle kunna använda det. Så frågan är för vem och för vad… Har DU några förslag får du gärna lämna dem i en kommentar nedan!

Det blir allt mörkare om dagarna – både på morgonarna och kvällarna. Idag var det lite blött också. Jag går sällan ut om vardagskvällarna. Den här veckan har jag laddat en del för dagens möte, men också läst ganska mycket. Jag parallelläser ju två böcker av vitt skilda karaktärer – den ena boken handlar om August Strindbergs första fru, den andra om en sjukdom. Det är spännande och ett annorlunda sätt att läsa. Jag trodde att det skulle bli knepigt, men icke!

Ägg i kastrull

Uppäggande toffelmiddag i kväll.

Jag har överraskat mig själv genom att laga mat när jag kom hem och ska strax inta min lilla middag. Men jag kan inte låta bli att fundera över att SvT vann ett mål kring sociala medier och en anställd. En anställd hade uttryckt personliga åsikter på Facebook i frågor som h*n bevakade som reporter och programledare. SvT gav då den anställde nya arbetsuppgifter varpå den anställdes fack gick till arbetsdomstolen. Domstolen fann att SvT inte hade brutit mot kollektivavtal eller mot nåt annat avtal och gav SvT rätt. Som tur är betalar facket och inte den anställde rättegångskostnaderna på 250 000 kronor. Men frågan är om domslutet är rätt eller fel? Jag har nog dubbla känslor kring det hela. Vad tycker DU??? Skriv några rader i en kommentar och tyck till!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett tränande inlägg.


 

Den här helgen ägnar jag mig åt socialträning. Ja, det här med att umgås med människor – och djur – och att vistas utanför hemmet. Det känns som om jag är nyvaken, uppväckt ur nån sorts märklig dvala. Och jag är så trött, så trött. Hur ska det bli när jag träffar människor hela dagarna? Faktum är att jag känner spänd förväntan. I grund och botten gillar jag att träffa nya människor. Det är när jag känner mig som en loser jag inte gillar att möta andra. Eller som en fiskpinne bland Vätternrödingar. För tillfället känner jag mig… som en winner, en röding.

En fiskpinne

Den här fiskpinnen känner sig lite som en Vätternröding just nu.

 

Räkor

Räkfrossa!

Igår eftermiddag for jag alltså ut till Himlen där min helg inleddes med lördagsfika på Fästmöns balle* tillsammans med lägenhetsinnehavaren och barnafadern. Tänk att det var så soligt och fint att vi kunde sitta där en stund. Så blev det förstås lite kattgos, men sen bar det av ut i verkligheten på promenad. Jag överlevde.

På kvällen hade vi räkfrossa, men konstigt nog orkade vi inte äta upp ett helt kilo. Mamma Katt fick de sista räkorna. Inte heller hon åt upp dem. Kanske är det en katta som inte gillar räkor så mycket… Lite TV blev det innan vi stöp i säng. Trött, trött, trött hela tiden, som sagt.

Idag är det finväder igen. Anna tar en nypa luft på ballen medan jag kollar mejl, skriver det här och datoriserar lite diverse. Jag inser att jag till min att-göra-lista behöver lägga

  • rensa mobilen så att jag kan uppdatera till iOS9
  • uppdatera systemet på datorn till Windows 10.

Men det gör vi… sen… Idag ska jag fortsätta min socialträning och vi ska ut och promenera. En vet aldrig vem en kan möta på vägen. Och att få lite sol på sin bleka nos är aldrig fel.

Ha en skön söndag! Här är några nya kattbilder:

Detta bildspel kräver JavaScript.


*balle = balkong

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Read Full Post »

Ett walesiskt inlägg. Eller nästan.


 

Nä, jag kan bara engelska och svenska. Kymriska är liiite överkurs. Detta trots att jag hade walesisk flickvän under fem eller sju år på 1980-talet (det är så länge sen att jag inte längre minns hur länge vi var tillsammans…). Men idag har jag gjort ett studiebesök hos en Kymrisk Drake, som lystrar till förnamnet Kev. (Nä, han svarar inte om man säger Kevin.) Det är både roligt och spännande att träffa nya människor!

Solen mellan höghusen

Solen tittade fram bakom huset som bland annat bebos av Dam med hund samt Kymriska Draken.

Det passade så bra, för jag jobbade kort dag idag. Inte firade jag Klämdagens Dag, utan jag försöker på eget bevåg slussa tillbaka mig och ryggen efter snart sju veckors ryggskott till jobbet. Och denna Kymriska Drake bor granne med mitt jobb. Alltså bjöd jag in mig på te och scones till lunch, fräck som jag är.

Det blev en trevlig timme på en inglasad balle*, där ett glas trillat ur – inåt, lyckligtvis – i ett hörn. Högt uppe bland molnen på sjunde våningen fick jag scones, nyuttagna ur ugnen så smöret smälte, samt Earl Grey. Magen kurrade rejält efter fyra timmars arbete.

Tre scones i en plastpåse

Doggy bag med scones.

Trots förenade krafter orkade vi inte glufsa i oss hela baket. Jag fick med en påse hem! Gissa vem som ska värma och äta till frukost i morgon bitti?! Tusen tack för gästfriheten, Kymriska Draken! Om inte förr så ses vi kanske till Pride i sommar..?

Fram-och-tillbaka-väder är det.  Det regnade synnerligen lokalt på hemvägen. Nåt balle-fix** blir det inte hemma idag, trots att jag fick smak för balle-sittning*** idag. Mattan är i alla fall intagen från förrådet och står ihoprullad i ett hörn av gästrummet tills vidare. Nu ska jag skura lite. Tur att det står städ-öl på kylning…


*inglasad balle = inglasad balkong

**balle-fix = balkongiordningställande
***balle-sittning = balkongvistelse 

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg där Tofflan skriver om mötet med två trevliga tjejer.


Från bloggbekant till vän.
Så skulle man kunna sammanfatta eftermiddagens träff med Inger och hennes dotter Fia. De båda tjejerna hade varit på besök i länet och passade på att träffa Tofflan på väg hem till söder om söder. Mötesplats: Gamla Uppsala. Temperatur: Typ 40.

Jag älskar att träffa nya människor! Och skälet är mycket enkelt – de allra flesta nya bekantskaper är så himla trevliga! Inger och jag hade inte träffats tidigare, men vi har läst varandras bloggar ett tag. Dessutom har vi en gemensam vän i den förträffliga Norska kullan.

När jag inte är på topphumör, har jag, som så många andra, en tendens att isolera mig. Då får jag för mig att det är svårt att träffa människor – både människor jag känner och människor jag inte känner. Straffar mig själv genom att stanna hemma, inne, och inte träffa nån. Nu måste jag en gång för alla lära mig att det är FEL sätt. Jag mår inte bättre av ensamhet!

Inger rattade bilen medan Fia var kartläsare och de hittade galant till Gamlis. Vi inledde med en lunch på Odinsborg. Tre olika rätter till ett bord. Hur svårt kan det vara att leverera dem samtidigt? Mycket, uppenbarligen. Till sist fick vi maten och min kräftpasta var god.

Efter en stunds vila på maten äntrade vi en av högarna. Utsikten var som vanligt breathtaking. Fia ville springa upp på ytterligare en hög. Det fick hon göra ensam. Vi äldre nöjde oss med ett toppbesök.

Ett besök inne i Gamla Uppsala kyrka blev det. Där fann vi underbar svalka och Fia hjälpte mig att köpa ett ljus som jag tände för pappa. Det fanns mycket att titta på där, bland annat en fin Bibelsamling. De vackra malmkronorna i taket fångar alltid min uppmärksamhet. Prällen dök upp också och nånting hos mig måtte ha fångat henne för hon tittade MYCKET på mig. Var jag bekant, kanske? Jag tog mig ett Bibelord och orden har jag sparat inuti för framtida bruk eftersom det handlade om Herrens starkhet, passande nog. Fast… heter det inte styrka??? (Kommunikatören och språkpolisen kan inte låta bli att undra.)

Vi traskade ner en tur till Disagården innan vi tog bilarna till parkeringen utanför Tokerian. Innan vi skildes åt fick jag dagens andra paket, också det underbart orange, av Inger och Fia. Tjejerna traskade sen in på Arge Kaj och välunderrättade källor meddelade senare att de även besökte Tokerian – OCH till fullo förstod dess… ök-/smeknamn…

Jag åkte sen och hämtade Fästmön när hon slutade jobbet. En shoppingrunda på ICA Solen blev det innan vi ramlade ut med kassar och packning i Himlen. På vägen tillbaka till stan stannade jag igen i Gamlis och inhandlade lite fredagsgott. En måste ju ha nåt najsigt att smaska på när de omkringboende har fest. Igen. Hur mycket får föräldrar festa med små barn, egentligen? Vilken tur att jag kan vara utan att umgås med en del.

Här kan du titta på några bilder från min dag:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Livet är kort.

Read Full Post »

Oj oj oj! Nu har jag varit på en egen liten tur på nya arbetsstället för att boka in ett antal möten. Detta har fått till följd att nästan hela nästa vecka är uppbokad med möten. Jag ska också delta i en introduktion för nyanställda en förmiddag. Och hinna besiktiga bilen en eftermiddag. Veckan därpå är det ännu fler möten samt ett studiebesök av en institution från annan ort som ska knytas till huset. Det ska bli spännande att träffa alla dessa nya människor och få veta mer vad de jobbar med och hur de behöver mig, men min hjärna känns lite överbelastad och stökig i denna stund, ungefär som H:s skrivbord…

H:s skrivbord = min hjärna


När jag går runt och bokar in möten
har jag förstås alltid mobilkameran i högsta hugg. Jag fick veta av en tjej, S, att personalen brukar

pimpa 

sina rum. Och det gör ju rummen mycket personliga och trevliga.

En thailändsk drake sitter överst i S:s rum.


Pimpningen skiljer sig lite,
i det att somligt är inhandlat utomlands, annat tillverkat på närmare håll. Den här älgen tycker jag är ursöt!

Ursöt älg.


På institutionen finns också flera labb
och där vill jag inte fota för mycket. Men denna bild på inkomna prover som måste tas omhand inom 24 timmar kan jag inte låta bli att visa dig.

Alla dessa labbprover – och några till bakom min rygg – måste tas omhand inom 24 timmar från leverans.


Mitt eget kontor har jag inte pimpat så mycket alls än.
På fredag, troligen, ska väggarna mellan mitt rum och kollegornas få extra ljudisolering så man slipper höra vad alla säger hela tiden. Då får jag också nya gardiner som ska skydda bättre mot solljuset. Tänkte därför eventuellt ge mig ut på en shoppingtur då och inhandla några fina växter till fönsterbrädan. Här är så tomt…

Min filofax är nu fullklottrad och jag måste försöka läsa mina kråkfötter och skriva in alla möten dels i mobilen, dels i datorns kalender. Det vore inte helt fel med en tjänstemobil där det gick att synka kalendrarna mot varandra. Men vi får se hur det blir med det.

Den enda pimpning jag har gjort, kan man säga, är min fotmatta med knoppror. Jag har fått låna en för att prova ett tag och sent igår kom en alldeles ny och fräsch matta som institutionen har köpt. Det är otroligt skönt att stå på mattan, som består av två gummirutor på cirka 20 x 20 centimeter, fulla av knoppror. Det blir liksom fotmassage medan man står och jobbar.

Matta med knoppror för mina fötter. Sandalerna lämnar jag helst vid sidan av.


Vid lunchen idag med den kloka L
pratade vi en hel del ekonomi och bekymmer. Som vissa saker har utvecklat sig känns det minst sagt oroligt. Jag får försöka slå bort detta tills vidare och fokusera på nuet.

I morgon är det röd dag och då är jag ledig. På förmiddagen ska Fästmön och jag ut på en liten tur och på eftermiddagen ska jag städa. Jag får ju fint besök på fredag till söndag av vännen FEM. Inte vill jag att FEM ska mötas av hemmets dammråttearmé precis…

Nu ska jag trösta mig lite med en gigantisk mugg cappuccino. Både Anna och jag har en fäbless för att gå in i dörrhandtag (!) och när jag gick ner till den andra institutionen efter lunch tappade jag den tunga dörren in dit – och dörrhandtaget begravde sig djupt i min högra underarm. Det gjorde och gör skitont och i morgon blir det intressant att se armens färg och form och om jag kan röra den… Aj, aj, AJ!

Read Full Post »

Det var inte bara jag som var aptrött i helgen. Efter middagen igår var det en viss Fästmö som slocknade på soffan – bara för att helt kort vakna till lite och svepa filten om sig. Vi läste – i var sin bok, jajamens – när jag plötsligt hörde konstiga ljud från soffan. Anna hade jobbat två heldagar lördag och söndag och var totalt slut. Vilken tur att vi är likadana! Tänk om en av oss vore superpigg och den andra jätteseg???

Fast i den här boken ser vi ju ganska pigga ut.


Idag på morgonen skulle Anna
åka och hämta Elias hos pappa, för Elias har påsklov den här veckan, men det har inte pappa. Däremot är mamma ledig till onsdag kväll. Själv laddar jag för såväl långresa som påskledighet. På onsdag efter jobbet åker jag ner till mamma. Jag vänder inte hemåt förrän på måndag, annandagen. Det ska bli skönt med lite ledigt och även skönt att få åka bort några dar, men det känns inte så kul att inte få vara med Anna. Tyvärr är det så att man måste agera vuxet och dela på sig kring storhelger på grund av barn och gamla mammor. Tro nu inte att jag inte är glad att både Annas barn och min gamla mamma finns för glad över detta är jag! Men ibland vore det mysigt att bara få vara vi två. Dock är en helg i slutet av månaden reserverad för detta, när vi äntligen får resta bort tillsammans, älsklingen och jag. Nu hoppas vi bara att hälsan håller och att jag inte kör ihjäl mig under påsken när alla andra är ute och kör långfärd också. Jaa, man blir harigare med åldern, jag lovar!

Det blir en kort arbetsvecka, tre dar. Jag ska ägna mig åt några sista intervjuer samt att skriva eftersom min kommunikationsplan ska redovisas veckan efter påsk. Jag får besök på onsdag förmiddag av en före detta kollega från avdelningen. Det är alltid kul att få visa hur fina lokaler vi har och hur inspirerande det är att jobba här! Efter påsk tänker jag mig så sakteliga också glida över i arbete vid ytterligare en institution. Jag ska höra med administrativa chefen lite närmare om nån sorts introduktion och kanske ett samtal med den prefekten. Det känns som om jag inte riktigt har fått förutsättningarna för nya stället och jag har en känsla av att man inte tycker att kommunikationsfrågor är lika viktiga som man tycker på den här institutionen där jag befinner mig nu. Men, men, det vet jag inget om och jag ska inte ta ut nåt i förskott! Spännande ska det i alla fall bli att få träffa nya människor och få nya arbetsuppgifter!

På lunchen idag tänkte jag åka och inhandla nåt påskgodis till mamma. Jag skulle ha köpt nåt till Anna, men det blev inte av eftersom jag ju nästan aldrig är i stan. I stället köpte jag en pocketbok åt henne i lördags. Barnen lär få godis av såväl mamma som pappa och även morfar och kanske mormor, så jag har inte lämnat nåt till dem heller. Sparar i stället slantarna för en Barbafamiljemiddag i början av maj när vi ska fira min födelsedag i efterskott.

Några av de vackra äggen som mamma har. En del av dem är ryska och kommer via farmor.


Mamma och jag ska fira min födelsedag i påsk,
trots att det ännu dröjer ett tag tills jag blir halvsekel. Uj, det känns så mycket och gammalt… Men när jag ser/snackar med folk som ”Lisbeth” och FEM, som nyligen har blivit 50, inser jag att det händer inget revolutionerande med en bara för att man har passerat det strecket. Eftersom mamma har lite svårt att ta sig ut ska jag få köpa mina egna födelsedagspresenter och det är ju inte så dumt! Jag har varit tråkig och önskat mig två praktiska saker – ett strykjärn och gympadojor. Men jag önskade mig också ett minne från dan, nåt litet smycke från mammas gömmor, och jag tror att hon har nåt sånt på gång. Själva firandet tänker vi inte göra nåt stort av. Troligen firar vi på långfredagen, som är just lååång och tråååkig, med att äta på en av stans kinakrogar. Förutom där blir det påskmat hemma hos mamma de andra dagarna utom skärtorsdagen när det blir hämtmat. Jag ska till systemet efter jobbet idag och inhandla en flaska starkt och klart samt några mörka påsköl. Känns lite trist att inte ha min pappa att skåla med, men det slinker nog ner ändå.

Read Full Post »

Older Posts »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 491 andra följare