Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘agera vuxet’

Det var inte bara jag som var aptrött i helgen. Efter middagen igår var det en viss Fästmö som slocknade på soffan – bara för att helt kort vakna till lite och svepa filten om sig. Vi läste – i var sin bok, jajamens – när jag plötsligt hörde konstiga ljud från soffan. Anna hade jobbat två heldagar lördag och söndag och var totalt slut. Vilken tur att vi är likadana! Tänk om en av oss vore superpigg och den andra jätteseg???

Fast i den här boken ser vi ju ganska pigga ut.


Idag på morgonen skulle Anna
åka och hämta Elias hos pappa, för Elias har påsklov den här veckan, men det har inte pappa. Däremot är mamma ledig till onsdag kväll. Själv laddar jag för såväl långresa som påskledighet. På onsdag efter jobbet åker jag ner till mamma. Jag vänder inte hemåt förrän på måndag, annandagen. Det ska bli skönt med lite ledigt och även skönt att få åka bort några dar, men det känns inte så kul att inte få vara med Anna. Tyvärr är det så att man måste agera vuxet och dela på sig kring storhelger på grund av barn och gamla mammor. Tro nu inte att jag inte är glad att både Annas barn och min gamla mamma finns för glad över detta är jag! Men ibland vore det mysigt att bara få vara vi två. Dock är en helg i slutet av månaden reserverad för detta, när vi äntligen får resta bort tillsammans, älsklingen och jag. Nu hoppas vi bara att hälsan håller och att jag inte kör ihjäl mig under påsken när alla andra är ute och kör långfärd också. Jaa, man blir harigare med åldern, jag lovar!

Det blir en kort arbetsvecka, tre dar. Jag ska ägna mig åt några sista intervjuer samt att skriva eftersom min kommunikationsplan ska redovisas veckan efter påsk. Jag får besök på onsdag förmiddag av en före detta kollega från avdelningen. Det är alltid kul att få visa hur fina lokaler vi har och hur inspirerande det är att jobba här! Efter påsk tänker jag mig så sakteliga också glida över i arbete vid ytterligare en institution. Jag ska höra med administrativa chefen lite närmare om nån sorts introduktion och kanske ett samtal med den prefekten. Det känns som om jag inte riktigt har fått förutsättningarna för nya stället och jag har en känsla av att man inte tycker att kommunikationsfrågor är lika viktiga som man tycker på den här institutionen där jag befinner mig nu. Men, men, det vet jag inget om och jag ska inte ta ut nåt i förskott! Spännande ska det i alla fall bli att få träffa nya människor och få nya arbetsuppgifter!

På lunchen idag tänkte jag åka och inhandla nåt påskgodis till mamma. Jag skulle ha köpt nåt till Anna, men det blev inte av eftersom jag ju nästan aldrig är i stan. I stället köpte jag en pocketbok åt henne i lördags. Barnen lär få godis av såväl mamma som pappa och även morfar och kanske mormor, så jag har inte lämnat nåt till dem heller. Sparar i stället slantarna för en Barbafamiljemiddag i början av maj när vi ska fira min födelsedag i efterskott.

Några av de vackra äggen som mamma har. En del av dem är ryska och kommer via farmor.


Mamma och jag ska fira min födelsedag i påsk,
trots att det ännu dröjer ett tag tills jag blir halvsekel. Uj, det känns så mycket och gammalt… Men när jag ser/snackar med folk som ”Lisbeth” och FEM, som nyligen har blivit 50, inser jag att det händer inget revolutionerande med en bara för att man har passerat det strecket. Eftersom mamma har lite svårt att ta sig ut ska jag få köpa mina egna födelsedagspresenter och det är ju inte så dumt! Jag har varit tråkig och önskat mig två praktiska saker – ett strykjärn och gympadojor. Men jag önskade mig också ett minne från dan, nåt litet smycke från mammas gömmor, och jag tror att hon har nåt sånt på gång. Själva firandet tänker vi inte göra nåt stort av. Troligen firar vi på långfredagen, som är just lååång och tråååkig, med att äta på en av stans kinakrogar. Förutom där blir det påskmat hemma hos mamma de andra dagarna utom skärtorsdagen när det blir hämtmat. Jag ska till systemet efter jobbet idag och inhandla en flaska starkt och klart samt några mörka påsköl. Känns lite trist att inte ha min pappa att skåla med, men det slinker nog ner ändå.

Read Full Post »

Igår var det en intressant artikel i Dagens Nyheter om hur vi förhåller oss efter förhållandet, det vill säga relationerna till våra ex. Folklivsforskaren och författaren Nicolas Jacquemot  menar att det har blivit allt vanligare att vi försöker ha en fungerande relation till den vi tidigare har haft som partner. Om detta skriver han bland annat i sin bok Du och ditt ex.

Han säger bland annat:

[…] Många har ju kvar sitt ex i bekantskapskretsen eller i grannskapet och riskerar att stöta ihop. Det gör att man måste hitta ett sätt att förhålla sig till varandra vare sig man vill eller inte. […]

För det före detta par som har barn tillsammans är det ju självklart att man behöver kunna umgås. Eller ha en bra relation så att inte ”tredje part”, barnet/barnen drabbas. Nicolas Jaqcuemot har genom studier observerat att detta har smittat av sig även på före detta par som inte har barn ihop. Det handlar om nya mönster för vänskap, menar han och drar paralleller till det faktum att vänskap över könen också har blivit allt vanligare.

Partnern är väl den man har – eller borde ha – ett  starkt förhållande med eftersom h*n torde vara den som känner en bäst och närmast. Men är det verkligen då så självklart att man efter en separation fortsätter att vara vänner? Det kan ju vara nånting som en ny partner inte alltid blir så förtjust över.

Det viktigaste torde vara att man efter en separation går vidare och skaffar sig ett nytt liv. Och detta kan ju försvåras om man fortsätter att umgås. Enligt Nicolas Jaqcuemot får man ibland försvara ett fortsatt umgänge och ibland försvara ett avståndstagande.

[…] Men det är minst lika suspekt att inte kunna umgås med sitt ex alls. För att inte tala om hur underligt det framstår om man en lång tid efter separationen fortfarande hatar sitt ex. […]

Att snoka på exets blogg eller Facebooksidor eller ruva på hämnd är nåt Nicolas Jaqcuemot rekommenderar att man slutar upp med.

[…] För sin egen skull bör man försöka komma över de värsta tankarna och hitta ett läge där man inte blir alltför uppretad eller känner hat. […]

Samtidigt är det bra att få ur sig sin ilska. Kan man inte göra det öga mot öga kan man ju alltid mejla eller skriva ett brev, föreslår Nicolas Jaqcuemot. Men kanske räcker det med att skriva utan att posta – det viktigaste är ju att få ur sig sin ilska.

För i de flesta fall är det ju så att vi vid en separation drabbas av starka och ibland irrationella känslor. Och enligt Nicolas Jaqcuemot är nyckeln till ett sunt förhållande till sitt ex att man accepterar detta. Sen behöver man förstås inte agera det…

Personligen tror jag att man nog inte kan vara eller bör bli vän med sitt ex. Men självklart ska man ha en relation som fungerar, där man ändå kan stanna och prata några ord när man möts. Och har man barn är det ju självklart att man måste kunna samarbeta – oavsett sårade känslor och annat. När det gäller mig själv har jag bland annat jobbat – och jobbar fortfarande – på att ha en bra relation med Fästmöns ex. Eller vi jobbar på det tillsammans. Det är viktigt, framför allt eftersom det finns barn inblandade, att vi agerar vuxet. Och hade inte Annas ex varit just hennes ex hade jag säkert haft en djup vänskap med honom! Nu kan vi ju inte riktigt ha det – jag är ju trots allt tillsammans med hans före detta fru.

Ytterligare en person jag har börjat jobba på att kunna möta är ett av mina egna ex. Det var inte jag som tog första steget, så jag ska inte ta åt mig den äran. Bara genom att stanna och växla några förlösande ord ett par gånger har vi kommit en lång bit på väg! Jag tror inte vägen leder till vänskap, men till möjligheten att våga stanna och att kunna kommunicera om det allmänna. Relationen är sen länge avslutad och vems skulden var spelar mindre roll. Vi är helt andra människor idag med de nya erfarenheter vi har fått sen way back when we were an item…

Tyvärr har det visat sig att just den jag avsåg med detta har fortsatt hålla fast vid lögner och för säkerhets skull har skapat några till. Och såna människor vill jag inte ha med att göra. Så i just det här fallet vill jag inte ha nån som helst kontakt.

Men vad tycker du? Vill du umgås med ditt ex? Vad har ni för relation idag?

Read Full Post »