Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘glufsa i oss’

Ett inlägg om vår årliga tur till Emmaus i Gryttby.


 

Idag blev det ett återbesök till Emmaus i Gryttby. Fästmön och jag brukar åka dit en gång om året och botanisera bland allt från blomkrukor, husgeråd, möbler och badrumsinredningar till kläder, skor, böcker och diverse småpryttlar.

Det brukar bli en eftermiddagsutflykt, en tur ut från hemmet. Att bara titta på fina och roliga saker kan vara ganska stor stimulans för en som sällan lämnar hemmet. Det blir liksom påfyllning i fantasin, såväl som i det estetiska sinnet och humorn. För med Anna är varje utflykt ett litet äventyr, en spännande och rolig resa i livet.

Flera uthus och en huvudbyggnad är fyllda av prylar från golv till tak. Jag tyckte att det var bättre ordning i år. Sakerna var fint uppställda och det var lätt att titta och hitta. Bara en snörvlande och väldigt närsynt farbror som stod i vägen då och då idag. Fast han hörde ju förstås inte till varken inredning eller saker.

Innan vi lämnade Gryttby tog vi en fika. Och med hem följde för min del… jaa, gissa vad!..

Här är några bilder från årets Gryttby-tripp:

Detta bildspel kräver JavaScript.


På vägen hem till stan 
berättade Anna om när hennes farfar flyttade hemifrån – vid 70 års ålder samt visade huset han flyttade till. När vi hade skrattat färdigt stannade vi till i Gamla Uppsala och tittade på loppisen där. Även där fanns det fina saker! Ägaren kände igen oss och frågade Anna hur det hade gått med golvlampan hon köpte där sist. Ingenting följde med oss därifrån, men vi beundrade fina burkar – och såg en och annan Tutt-Lisa i glas, denna gång blått

Detta bildspel kräver JavaScript.


Och innan vi körde in i garaget 
svängde vi in till Tokerian – det är ju lördag och två söta tanter behövde lördagsgodis för att bli ännu sötare… (Nej, ingen bild!)

När ett kilo räkor har tinat ska jag glufsa i oss det tillsammans med aioli, dill, citron, avokado, kokt ägg, vitt vin med mera. Tyvärr har det mulnat på, så vi kan glömma ballen* till middag och får äta i köket, som vanligt.


*ballen = balkongen

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett walesiskt inlägg. Eller nästan.


 

Nä, jag kan bara engelska och svenska. Kymriska är liiite överkurs. Detta trots att jag hade walesisk flickvän under fem eller sju år på 1980-talet (det är så länge sen att jag inte längre minns hur länge vi var tillsammans…). Men idag har jag gjort ett studiebesök hos en Kymrisk Drake, som lystrar till förnamnet Kev. (Nä, han svarar inte om man säger Kevin.) Det är både roligt och spännande att träffa nya människor!

Solen mellan höghusen

Solen tittade fram bakom huset som bland annat bebos av Dam med hund samt Kymriska Draken.

Det passade så bra, för jag jobbade kort dag idag. Inte firade jag Klämdagens Dag, utan jag försöker på eget bevåg slussa tillbaka mig och ryggen efter snart sju veckors ryggskott till jobbet. Och denna Kymriska Drake bor granne med mitt jobb. Alltså bjöd jag in mig på te och scones till lunch, fräck som jag är.

Det blev en trevlig timme på en inglasad balle*, där ett glas trillat ur – inåt, lyckligtvis – i ett hörn. Högt uppe bland molnen på sjunde våningen fick jag scones, nyuttagna ur ugnen så smöret smälte, samt Earl Grey. Magen kurrade rejält efter fyra timmars arbete.

Tre scones i en plastpåse

Doggy bag med scones.

Trots förenade krafter orkade vi inte glufsa i oss hela baket. Jag fick med en påse hem! Gissa vem som ska värma och äta till frukost i morgon bitti?! Tusen tack för gästfriheten, Kymriska Draken! Om inte förr så ses vi kanske till Pride i sommar..?

Fram-och-tillbaka-väder är det.  Det regnade synnerligen lokalt på hemvägen. Nåt balle-fix** blir det inte hemma idag, trots att jag fick smak för balle-sittning*** idag. Mattan är i alla fall intagen från förrådet och står ihoprullad i ett hörn av gästrummet tills vidare. Nu ska jag skura lite. Tur att det står städ-öl på kylning…


*inglasad balle = inglasad balkong

**balle-fix = balkongiordningställande
***balle-sittning = balkongvistelse 

 


Livet är kort.

Read Full Post »