Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘kollektivavtal’

Ett inlägg om en konstig dag.


 

Domkyrkotornen foto från St Eriks källa

Plötsligt var jag nere på stan idag.

Idag är det lill-lördag. Eller onsdag, dårå, som en vanligen benämner dan. För min del blev det bara en konstig dag. Plötsligt fann jag mig vara nervös. Jag tog bilen till ett spännande möte. Det blev en stund över nere på stan före mötet och jag passade på att prata en stund med en före detta chef från Den Bästa Arbetsplatsen. Jag tog det som ett gott tecken, gick in i mötet, levererade mitt bästa och åkte sen tillbaka till jobbet – relativt utmattad.

Men var lugn, jag har jobbat idag också! Det är främst två produkter jag har ägnat min uppmärksamhet, men jag har även tagit kontakt med författarna bakom dessa två. För en tredje och fjärde blev det en spontan kontakt i morse. Jag kan bara säga att personliga möten är bra. De ger så mycket bonus att inget överträffar dem i vissa sammanhang. Sen gillar jag att träffa nya människor också – och framför allt att se personerna bakom verken.

Från sjuklingen och personer i dess närhet kommer rapporter om framsteg. Det lugnar mig. Jag har känt mig lite för lite delaktig, men vill samtidigt varken trampa på tår eller störa. Och så har jag ju varit tvungen att jobba över lite varje dag den här veckan för att kompensera den timme mitt möte idag tog. (Min chef på plats har varit väldigt tillmötesgående.) Kanske hinner jag titta in på sjuksalen under morgondagen, efter jobbet.

Lågt handtag på chefens dörr

För vem eller vad är det lilla handtaget till vänster i bild? Dörren går in till min chef på plats.

På tal om min chef på plats spekulerar vi hej vilt om ett mysko handtag som sitter på dörren till chefens kontor. Handtaget är väldigt litet och sitter mycket långt ner på dörren. Jag har svårt att tänka mig att en rullstolsburen skulle kunna använda det. Så frågan är för vem och för vad… Har DU några förslag får du gärna lämna dem i en kommentar nedan!

Det blir allt mörkare om dagarna – både på morgonarna och kvällarna. Idag var det lite blött också. Jag går sällan ut om vardagskvällarna. Den här veckan har jag laddat en del för dagens möte, men också läst ganska mycket. Jag parallelläser ju två böcker av vitt skilda karaktärer – den ena boken handlar om August Strindbergs första fru, den andra om en sjukdom. Det är spännande och ett annorlunda sätt att läsa. Jag trodde att det skulle bli knepigt, men icke!

Ägg i kastrull

Uppäggande toffelmiddag i kväll.

Jag har överraskat mig själv genom att laga mat när jag kom hem och ska strax inta min lilla middag. Men jag kan inte låta bli att fundera över att SvT vann ett mål kring sociala medier och en anställd. En anställd hade uttryckt personliga åsikter på Facebook i frågor som h*n bevakade som reporter och programledare. SvT gav då den anställde nya arbetsuppgifter varpå den anställdes fack gick till arbetsdomstolen. Domstolen fann att SvT inte hade brutit mot kollektivavtal eller mot nåt annat avtal och gav SvT rätt. Som tur är betalar facket och inte den anställde rättegångskostnaderna på 250 000 kronor. Men frågan är om domslutet är rätt eller fel? Jag har nog dubbla känslor kring det hela. Vad tycker DU??? Skriv några rader i en kommentar och tyck till!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan surfar runt i omvärlden, sedd ur media på nätets ögon.


Det här med att titta i ett fysiskt blad,
en papperstidning, gör jag alltmer sällan. Gör du? Jag får mina nyheter via cyberspace. Många medier har gratis visning av nyheter och artiklar. Och sen finns det ju andra källor för att få veta vad som är på gång – bloggar, till exempel. Men det som skrivs där ska man möjligen ta med en nypa salt eftersom inlägg inte alltid är faktagranskade eller har ett underlag som visar ”allt”, bara skribentens åsikter i olika frågor. Nu blir det emellertid en liten tur här medierymden, häng med om du har lust! Stanna kvar om du hellre vill det.

Kossa närbildKor på villovägar i Knivsta. Det gäller att inte lida av ko-skräck om man bor i Knivsta. Igår eftermiddag kom Rosa och hennes kompisar på villovägar – bland villorna i Knivsta. Kossorna hade helt enkelt rymt från Egebyholm.

Depardieu vill bli algerier. För ett tag sen blev den franske skådisen Gérard Depardieu rysk medborgare. Nu vill han ha ett algeriskt medborgarskap också. Vad han håller på med? Han samlar på pass, enligt Dagens Nyheter.

KuddeTrivsel på jobbet ger bättre sömn. Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, har på regeringens uppdrag undersökt den internationella forskningen om arbetsmiljöns betydelse för sömnstörningar. Resultaten visar att medarbetare som känner sig rättvist behandlade, har möjlighet att påverka och kontrollera sina arbetsuppgifter samt har ett medmänskligt stöd på jobbet sover bättre än de som har alltför höga krav på sig. Och den som jobbar skift drabbas oftare av sömnstörningar. Eh… och det nya i detta var..?

webtrollMåltidens sociala funktion främjar demokratin. En måltid är ett möte och ett tillfälle när vi kan överföra våra tankar och värderingar. Det skriver statsvetarna Leif Lewin och Evelina Stadin i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Sverige är landet som har flest ensamhushåll. Trots det äter 82 procent middag med familjen minst en gång i veckan. Gemensamma måltider påverkar demokratin, menar Leif Lewin och Evelina Stadin. För vi äter inte bara för att bli mätta utan också knyta vänskapsband. Måltiden blir en mötesplats. Så tänk därför på alla som inte har nån att äta med, kanske står utan jobb eller familj. Dessa kan nämligen vara… näthatare som äter hamburgare framför sina datorer, enligt skribenterna. Ensamätarna är kort sagt ett problem. Oj då! Jag som åt min fil ensam framför datorn i morse… Men jag äter lunch och/eller middag i sällskap med andra flera gånger i veckan, jag lovar!!! 

Trafikstrejk rycker närmare. Kommunal säger nej till bud om kollektivavtal. Det kan drabba bussresenärerna i Stockholm, men även tågpendlarna Stockholm – Uppsala. Blir det ingen lösning utbryter strejk vid natten till den 20 juni.

Juridisk miss kan kosta en halv miljon extra. Vad var det jag sa igår..?

Klänning o gympadojorÄr i en tid där det som räknas är utseende. Jimmy Fredriksson skriver om klädkoder – allt från bankernas kavaj och slips till sjuksköterskan Mattias som jobbar i klänning. Man ler lite… Och ändå vidhåller jag att shorts inte är OK på jobbet om man inte är typ brevbärare.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg vari Tofflan funderar över ett sosseförslag som åtminstone vid första påseende låter ganska bra.


Den här veckan presenterar sossarna sin vårbudget.
Nånting som partiet länge har velat avskaffa är det så kallade fas 3. I stället tänker man föreslå en sorts välfärdsjobb, extratjänster i välfärden. Jag vet inte om det låter bättre än fas 3, men låt oss kolla vad det innebär!

Som fas 3 handlar det om människor som har varit arbetslösa en lång tid, mer än två år. Dessa jobb ska enbart skapas inom offentlig och ideell sektor, alltså typ kommuner, landsting, föreningsverksamhet och liknande. Jobben i sig ska handla om arbetsuppgifter som inte redan utförs, för man vill ju inte peta nån ordinarie personal. Dessutom behöver man ingen utbildning.

Extratjänsterna i välfärden blir inga heltidsjobb, utan tanken är att man ska jobba deltid och ägna resten av sin tid åt att studera eller söka jobb. Men… och här kommer äntligen den stora skillnaden mot fas 3: man ska få kollektivavtalsenlig lön.

Guldpengar
Om man arbetar är det att föredra att få lön enligt kollektivavtal framför chokladpengar med guldfolie på.


Vad det hela kan tänkas kosta
vill sossarnas ekonomiska talesperson återkomma till. Men hon tror inte att det kan bli några högre extrakostnader eftersom samhället redan idag försörjer dessa människor. (Försörjer… jaha… Där kom den människosynen, ja… Försörjer… Vem vill inte försörja sig själv? De flesta normalt funtade vill väl inte ligga samhället till last, eller?) Arbetsgivare som ordnar fas 3-jobb får idag 5 000 kronor. Totalt ingår 34 000 personer i fas 3 idag.

Magdalena Andersson, den ekonomiska talespersonen, tar till kraftuttryck:

Hittar man inte vägar tillbaka till arbetsmarknaden så riskerar det att bli en tickande utgiftsbomb, att samhället över lång tid behöver försörja de här personerna. Att utföra extratjänster i välfärden bör innebära att de här människorna hamnar närmare arbetsmarknaden, särskilt om man kan kombi­nera det med utbildning.

En tickande utgiftsbomb… Jag undrar hur man känner sig när man har varit långtidsarbetslös och sossarnas ekonomiska talesperson inte bara ser det som man blir försörjd av samhället, man är en utgiftsbomb också…

Hur som helst, helt uppåt väggarna låter inte det här, även om jag kanske hade valt att uttrycka mig på lite annat sätt om jag hade varit sossarnas talesperson. Det jag är ute efter är att hitta meningsfulla aktiviteter för dem som är arbetslösa. Jag bloggade en gång om en kvinna som ville bli swahililärare. Hon hade i och för sig inte varit långtidsarbetslös, utan långtidssjukskriven. Det jobb hon ägnade sig åt om dagarna var att sitta och virka i en affär.

Så… det jag tycker är bra i förslaget är meningsfulla arbetsuppgifter och lön enligt kollektivavtal! Det behövs visst till exempel extra händer i vården – men kanske inte till tunga lyft, kära Magdalena Andersson, för det kräver kurser i lyftteknik om man inte ska skada sig – välkommen till verkligheten!

Det jag tycker är mindre bra är att det enbart är offentlig och ideell verksamhet som ska kunna härbärgera dessa människor. Är det nån verksamhet som i åratals har utnyttjat grå arbetskraft så är det offentlig sektor!!! Vidare gillar jag inte att människor klassas som utgiftsbomber eller synen att de, oavsett om det heter fas 3 eller extratjänster i välfärden, anses bli försörjda av samhället. Jag vill tro att människor faktiskt vill kunna försörja sig själva.

Vad tror du om detta???


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett av mina favoritmuseer i Stockholm är Fotografiska. Fästmön gillar också foton, så detta museum besöker vi alltid när vi är i stan om vi har möjlighet. Därför blev jag rätt bestört när jag tittade på Kulturnyheterna på SvT, ett program som jag vet att mamma brukar se och gilla och som är riktigt bra, om såg en granskning som man hade gjort. Enligt granskningen hade Fotografiska brutit flera avtal med fotografer om utställningar, både svenska fotografer och utländska.

Utanför Fotografiska

Ett äpple, eller nåt, utanför Fotografiska. Titta så skarp bilden är, fotad med min Nokia N95.


Det var fotograferna Ewa Stackelberg och Micke Berg
som kände sig lurade. Ewa Stackelbergs planerade utställning blev plötsligt stoppad via mejl av museets nya utställningsansvariga. Micke Berg hade också fått löfte om utställning. Han fick till och med restriktioner och ombads att inte ställa ut nån annanstans fram till utställningen på Fotografiska. Men plötsligt fanns det inte plats för Micke Bergs bilder varken 2013, 2014 eller 2015.

Amerikanska Mary Ellen Mark var nästa fotograf som blev lovad en utställning och som sen dissades.

Museet skyller i samtliga fall ifrån sig och säger att det inte finns några avtal. Men även muntliga avtal är bindande, nåt som utställningsansvarig uppenbarligen inte fattade, noterade jag i den intervju jag såg med henne. Hon kan inte se att det funnits överenskommelser, bara att där förekommit diskussioner. Fotografiskas vd håller fast vid att man inte brutit några avtal. Fast sen inser han att det inte stämmer och erkänner att museet har gjort fel.

11 Ulrika Knape på Fotografiska

Här hoppar Ulrika Knape på Fotografiska.


Flera anställda vid museet
har berätta om konstiga anställningsvillkor. Bland annat ska det saknas kollektivavtal och att sånt som OB-ersättning inte existerar. Några anställda har till och med uttryckt att museet inte är seriöst.

Jag hoppas verkligen att man går till botten med det här. Jag har sett så många fina utställningar på Fotografiska, men om man fortsätter att behandla fotografer – och personal vid museet – på det här dåliga sättet vill jag inte gå dit igen alls.

To be continued, alltså…


Livet är kort.

Read Full Post »