Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘matta’

Ett inlägg om en rätt antik TV-serie…


 

Diplom Antikkunnig i VästeråsTorsdagar är nästan veckans bästa dagar för då går ju Antikrundan – vissa delar av året i alla fall. Nu är det en sån del. Jag slog mig självklart ner i bästefåtöljen utan att fråga om lov och kikade på vad folk i Västerås hade med sig.

Jämfört med Uppsala förra veckan var Västerås regnigt. Men fina grejor äger västeråsarna!

De här prylarna tyckte jag var häftigast i kvällens program:

  • Glasvasen som ett barnbarn hade köpt troligen ganska billigt kom dit med en mormor. Vasen visade sig vara värd mellan 30 000 och 40 000 kronor. Jag la mig lite lägre och värderade den till 20 000 kronor.
  • Carl Milles-statyetterna värderade både experterna och jag till 50 000 kronor.
  • Skyltplanscherna var ovanliga och värderades till 20 000 kronor. Min värdering låg lite lägre, på 15 000 kronor.
  • Glasögonen – eller brillorna – i sitt fina fodral värderade vi till mellan       10 000 och 15 000 kronor.
  • Den upphittade broschen var bara ursnygg. Både experten och jag värderade den till 25 000 kronor.
  • Armbandsuret värderade vi till mellan 800 000 och 900 000 kronor. Det var såå läckert!
  • Kapitälet till en kolonn, eller pelare, som vissa säger i Sverige, köptes för 300 kronor på en auktion. Nu värderade Antikrundans expert det till mellan 60 000 och 80 000 kronor. Jag la mig högre, på 125 000 kronor.
  • Den helt underbara mattan med bruna och gröna rutor skulle jag gärna lägga på nåt av mina golv. Jag värderade den till 150 000 kronor, men Expert-Anette tyckte 200 000 kronor.

Nästa gång experterna i Antikrundan och jag i bästefåtöljen värderar saker är vi på Läckö slott.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om natt och dag.


 

Bok o kaffemugg

Jag läste både i natt och i morse. (Notera det snigga bokmärket, en julklapp från IZ!)

Den gångna natten blev en lång natt. Jag var trött och somnade före klockan 23. Nån timme senare väcktes jag av att nån i huset tyckte att midnatt var en bra tid att möblera om och kasta saker i golvet. Resten av natten sov jag i tjugominuterspass, högst. Låg och tänkte på allt möjligt, grubblade över tillvaron och det länge sen förgångna. De vakna timmarna kollade jag Instagram på mobilen eller läste. Märkligt nog var jag inte astrött i morse, men den stora tröttheten kommer väl i kväll – eller i morgon. Lustigt nog var jag inte den enda som låg vaken. Hade jag vetat att jag inte var ensam hade jag kunnat ta lite sällskap. Nån våndades vi alla på var sitt håll. Kanske är det boken jag läser just nu som påverkar mig mer än jag vill erkänna. Kanske är det inte bara det förgångna. Årsdagen av Det Som Hände är passerad med tio dar och jag har överlevt i år också. Det länge sen förgångna skedde så långt tillbaka som under Äldre stenåldern, i Metropolen Byhålan.

Oxen dagens horoskop

En oxe ska ska tänka lite mer på att må bra.

Inte har det varit nån toppendag idag på jobbet heller. Jag körde fast redan i morse. Försökte räta ut frågetecknen, men har fortfarande inte fått nåt besked trots att frågan nu ligger hos en tredje person. Nåja, jag har gjort lite annat. Bland annat har jag tagit ett stort grepp om ett gäng foton som skulle fixas till. Vidare har jag haft ett litet arbetsmöte på kontoret med en av de riktigt duktiga vattukvinnorna. Själv är jag oxe och jag måste säga att dagens horoskop i Metro fick mig att tänka både en och två gånger. På mig själv.

 

Det händer inte så mycket varken om dagarna eller nätterna i mitt liv. Snart är det dags för förändring igen, för mirakel slutade jag ju att tro på 2013. Jag har gått och grunnat på en sak och nu har en liten idé tagit form. Förhoppningsvis får jag med mig en och annan vän på resan. Och det har med litteratur att göra – så mycket kan jag avslöja för tillfället.

Frukt

Typisk frukt-stash på Toffel-kontoret.

Det har regnat hela dagen och det brukar få mig på gott humör och göra mig lugn. Dessvärre funkade det inte idag. Det kändes lite allmänt… träääligt att gå och handla på Tokerian efter jobbet också. Det händer inte så mycket skoj där heller. Eller också händer det roliga på dagtid. Jag köpte min vanliga fil och mjölk och TV-tidning och frysta luncher för en vecka. Luncherna brukar för det mesta mätta mig. Blir jag sugen på eftermiddagen finns det en fruktkorg på jobbet. Varje måndag levereras elva kilo frukt till Café Java, där jag fikar. Det gäller att vara snabb då. Jag gör så som en inte får: tar flera frukter på måndagen och har en liten stash på kontoret.

Igår var jag duktig och gjorde mina räkningar, men jag säkerhetskopierade också filer från min dator till min externa hårddisk. Det tog sin lilla tid, även om det definitivt inte tog 13 timmar som datorn ville påskina. Mycket är ju redan kopierat och såna filer kan en hoppa över.

Säkerhetskopiering

Nä, några 13 timmar tog det inte att säkerhetskopiera filerna i just den här mappen.


I kväll då?
Jag ska bläddra i TV-tidningen och se om jag blir uppspelt, jag ska läsa, jag ska telefonera och om det hinns med, glo på Veckans brott. Middag i afton blir ett par mackor, men inte rostade och inte med ost. Jag grävde nämligen fram lite rester från julen i form av rödbetssallad och mammas kycklingköttbullar. Riktig finmiddag, med andra ord. Vad äter DU i kväll??? Skriv gärna några rader i en kommentar och inspirera mig!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett antikt inlägg.


 

Antikkunnig i UppsalaNär slutet av sommaren 2015 var som varmast köade Fästmön och jag i sex timmar vid Uppsala Konsert & Kongress. Målet var att få komma in i lokalerna och få en del skrifter värderade och tidsbestämda hos nån av Antikrundans experter. När vi äntligen nådde fram fick jag max tre minuter hos en synnerligen röksugen expert. Lite besviken blev jag allt, men samtidigt är jag väldigt glad att jag var med om detta. Vilken dag det var i Uppsala!

Eftersom jag köade hela tiden hann jag inte höra några värderingar eller se så väldigt många saker på nära håll. De flesta var nämligen lite… måna om att inte visa för mycket av sina medhavda föremål när de köade. Därför var det spännande att titta på programmet i kväll.

De här grejorna tyckte jag var häftigast i Uppsala:

  • Jenny Nyström-tavlan värderade jag till 80 000 kronor. Det var en helt korrekt värdering.
  • Glasskulpturen, som funkade som ett fantastiskt prisma, värderades till mellan 40 000 och 60 000 kronor. Jag värderade den lite lågt, till 30 000 kronor.
  • Träsnittet av John Bauer värderade jag till 10 000 kronor. Det gjorde experten också.
  • Bronsbysten av Gustaf Fröding med bula bak i huvudet hade ett värde nånstans mellan 140 000 och 160 000 kronor. Jag värderade den lite högre, till 200 000 kronor.
  • Den obekväma soffan värderade jag väldigt högt, till 15 000 kronor. Snyggve värderade den bara till mellan 4 000 och 5 000 kronor.
  • Den kinesiska, underbara mattan värderade både jag och Anette till           20 000 kronor.
  • Urnorna från Lövstabruk värderade vi till 100 000 kronor.
  • Armbandsuren av märket Omega värderade klockexperten till 80 000 kronor och jag till 70 000 kronor.
  • Slutligen, det fantastiska mässingsägget… Även där var experterna och jag överens om värdet: en halv miljon kronor.

Varifrån Antikrundan visas nästa gång har jag ingen aning om eftersom SvT:s webbplats har blivit så dålig och inte innehåller vettig information. Men… gissningsvis blir det lika spännande som kvällens program!

PS Vi syntes flera gånger i början av programmet…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett kort (?) inlägg.


 

Allting tar slut en dag. Förr eller senare är det liksom bara… över… Jag skulle kunna skriva om så många saker vad gäller både

slut

och

över

men jag brukar få så mycket skit då i sociala medier, till exempel. Jag pallar inte det. Inte har jag det värst – varken då eller nu. Fast lite svårt är det att förstå hur världens vackraste bara… liksom torkade ihop, föll av till en matta av sylvassa spikar under mina sargade fotsulor…

Detta bildspel kräver JavaScript.


Två timmar tog det
från plundring till och med återställning av golvlampa. Sen gissar jag att jag lär skrika då och då några månader framöver för att jag trampar på nåt sticksigt. Granbarr kryper verkligen in överallt.

Jag jobbade halvdag idag och det var tur. Tur var det också att jag fick hämta mig lite mellan jobben hos min frissa. Dessutom fick jag lite ordning på skallen. Till nästa gång. Jag har tagit reda på tvätt och flyttat kläder och kastat gran och sopat och sugit… I morgon – eller möjligen sent i kväll – tar jag resten av julsakerna. Jag har också ett viktigt dokument att författa under morgondagen, samtidigt som jag överväger ett lockande erbjudande jag fick idag. Varför ska det vara så svårt med alla val en ställs inför i livet? Och varför kommer alltid pest och kolera hand i hand precis som godis och gott???

Nu blir det en stund framför lokalblaskan, det är ju sista dan jag har tillgång till den i pappersedition. Sen ska husdjuren matas, jag själv utfodras (resterna från nyårsmiddagen) och så äntligen… bästefåtöljen med nåt litterärt alternativt dokumentärt.

Vad har DU för dig idag, dårå??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta när du har garvat färdigt åt mig nedan:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett firande inlägg.


 

Vilken tur att mamma och jag GÖR en massa saker. Jag menar, varför skulle annars somliga läsa allt jag bloggar om min mammas och mitt firande, även flera gånger? Jag tycker så synd om den som är så fixerad vid mig och mitt, för jag har börjat förstå att det är en människa som är ensammare än ensammast.

Idag fortsätter vi vårt firande med namnsdagsfirande. Nu är Svea mammas förstanamn, men precis som jag använder hon inte sitt förstanamn som tilltalsnamn. För mig är Svea för övrigt min mormor. Fast namnsdagar kan en ju alltid fira. Jag hade ett par paket med nåt gott i redo till mamma när hon klev upp framåt elvatiden.

Namnsdagspaket

Paket med nåt gott i till namnsdagsbarnet.


Det har varit riktigt gråväder hela dan idag också, 
men eftersom mamma åker hem i morgon behövde vi ta oss ut för att handla en kasse mat till henne. Ett par varma tumvantar blev det också, för nu ska kvicksilvret krypa neråt rejält igen, även i Metropolen Byhålan. Det är onekligen bra att ha en hjulburen moder, för en kan hänga tunga matkassar på rollatorn. Jag köpte nämligen också lite mat.

Mamma

Mamma fick ta båda matkassarna.


Naturligtvis började det snöa när vi var ute. 
Jag behöver ta en tur till macken för att tanka och får väl då passa på att ta in lilla snöskyffeln som ligger i bagageutrymmet på Clark Kent*. Det brukar lägga sig bra med snö utanför garageporten nämligen och somliga ska jag snart iväg och jobba igen.

Förutom att slåss mot snön för jag krig mot granbarren. Gröngölingen barrar som tusan och inte en droppe vatten tycks den ha sugit upp. Så snart en andas i dess närhet trillar tusen barr av och landar på vardagsrumsgolv och matta. Jag dammsuger, både med lilla och stora dammsugaren, och jag sopar, men det är förstås ett sisyfosarbete. Därför har jag kollat på nätet om nån säljer gransäcken Barry fortfarande. Tyvärr verkar den varan ha utgått. Jag får nog försöka linda in granen i nån plastsäck när den ska kastas nästa helg.

Barr på sopskyffel

Ett sisyfosarbete att sopa barr.


Namnsdagskaffe har vi just intagit.
Det lär bli tufft sen för mig att låta bli sötsaker efter helgen. Samtidigt vet jag att jag klarade det i höstas utan problem, så det ska väl gå nu också med lite viljestyrka.

Bulle

Gofika med kanelskapelse.


En bonus med goda vänner 
är att en får tillgång till lokalblaskan i pappersform. Fast den läste jag ut på fem minuter, för nåt särskilt nytt och intressant stod det inte i den. Jag läser hellre min bok på gång. Och jag skulle aldrig i livet betala tjugo spänn för ett lösnummer!

UNTuppslag

Inte mycket att läsa i lokalblaskan.


Kvällens middag blir våfflor med sylt och grädde, 
en reprismiddag som mamma har önskat. Sen bänkar vi oss framför TV:n och kollar Morgan Allings dag på Slottet samt filmen Monica Z. Filmen har jag visserligen sett på bio, men den är värd att ses igen.

Vad händer hos DIG idag och i kväll??? Skriv gärna några rader i en kommentar om du inte är en trollpacka eller använder falsk identitet, för sånt skit publiceras inte!


*Clark Kent = min lille bilman

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om veckan, månaden och lite annat.


 

Elias ogon

Världen största ögon. Bilden är nästan sex år gammal…

Nu ska vi inte göra några snabba tolkningar av rubriken. Det den avser är att det går mot såväl slutet på veckan som slutet på månaden. Tänk, snart är det juni och dags för skolavslutning! Förra året kunde jag inte delta i skolavslutningen eftersom jag jobbade. I år tänker jag vara med – om jag får. Och tro inte att det har nåt att göra med den traditionsenliga jordgubbstårtan som Fästmön gör, neheeej da! Jag har försökt vara med vid yngste bonussonens samtliga skolavslutningar och det är en rörande tillställning – om än jobbigt att stå rakt upp och ner så länge för mina onda fötter och i antingen stekande sol eller hällande regn. Nej, skolavslutningen är inget jag missar om jag inte är tvungen att vara på annat ställe. För rätt som det är är lillskrutten stor. Det går fort.

Idag har jag namnsdag. Inte för att jag känner mig som nån Jeannette, precis… Den enda som uppmärksammar det nu för tiden är min lilla mamma. Två namnsdagskort hade hon dessutom skickat – bara för att hon tyckte att hon skrev så fult (”glasögonen åkte av hela tiden”) i det första kortet. Lilla mamma då! På söndag är det Mors dag och mamma får sitta ensam. Men hon har i alla fall en ny och fungerande perkolator – som jag vet ALLT om vid det här laget. Den blev en förtida present, fast det låg också ett inslaget paket att öppna på söndag i påsen som snälla FEM vidarebefordrade åt mig.

Grattiskort från mamma

Två namnsdagskort sprättade jag upp idag från lilla mamma.

 

As o Js skrivbordsstol

Skrivbordsstolen från A och J, tillfixad, är till salu för 1 500 kronor på Helping Hand… Den lämnade FEM och jag in när vi var där i början av maj.

Vänner ja… De är en folkgrupp i sig. Den som har läst mitt lösenskyddade inlägg från igår kan se ett exempel. Jag förde en sms-dialog med vännen A igår eftermiddag medan jag fnulade runt på Helping Hand och hon hade råkat hamna på en sightseeingtur per tåg i Mellansverige tack vare (nej, inte på grund av!) en nedriven kontaktledning eller va 17 det nu berodde på den här gången. Det var nämligen så att jag och FEM lämnade in en skrivbordsstol där den där helgen när FEM var på besök här. Stolen hade jag fått av A och hennes man, men vi fick inte ordning på ryggstödet – trots att vi totalt var en fem personer som försökte… (Hade kunnat bli ett separat blogginlägg!) I övrigt var stolen jättefin och vi fick ett stort TACK när vi lämnade den. Att det blev just Helping Hand hade att göra med att FEM ju köpte en bästefåtölj där till sin sambo och vi behövde få plats för den i hennes bil. Och igår såg jag den blåa stolen som vi hade lämnat. Uppenbarligen hade nån med ingenjörsutbildning varit på den, för ryggstödet såg helt OK ut. Men prislappen… Jag baxnade!!! Och naturligtvis tog jag en bild och skickade över till min turistande vän A. Jag kan bara föreställa mig hennes fågelholksmin när hon tog emot bilden på mobilen…

I övrigt såg jag en del fint och fult på Helping Hand. Smartaste grejen var nog det kombinerade lilla nyckelskåpet/spegeln som säljs för 65 kronor. Naturligtvis inget som följde med hem till mig, jag har både nyckelskåp och spegel i min hall. Men ett litet tips för den som inte har nåt! Idag, fredag, har Helping Hand stängt, men på lördag är det öppet igen.

Detta bildspel kräver JavaScript.


I eftermiddag åker Anna hem till Himlen 
för att vara mamma på heltid i två veckor igen. Jag skjutsar hem henne, förstås. Hela bilen är full av grejor, trots att vi redan varit ute en vända till Himlen med saker. Vi storhandlade i onsdags och körde då även ut och packade in de fem matkassarna. Storhandling är aldrig roligt, men i onsdags var det nog värre än värst. De första 20 minuterna terroriserades vi kunder av ett meddelande på först svenska, sen engelska, som upprepades hela tiden. Det handlade om att ett brandlarm hade gått i byggnaden, men att det skulle undersökas innan kunder och personal behövde agera på nåt visst sätt. Tänk om vi hade varit nästan färdiga – och så hade vi fått lämna vagnen med alla kassarna och springa ut!.. Nej, jag vill inte ens föreställa mig och jag är glad att det uppenbarligen var ett falsklarm eller nåt test.

För egen del ska jag hasa över till Tokerian och köpa mig nån ordentlig mat till i kväll. Det blev varm korv boogie till middag igår. Tanken var att det skulle bli korv med bröd, men det fanns bara ett bröd kvar till de tre ganska så små kycklingkorvarna. Nä, det var inte särskilt mättande för en som hade hållit på med kroppsarbete och jagat skruvar under eftermiddagen.

Detta bildspel kräver JavaScript.


Jag hoppas att du får en fin helg! 
Själv förenar jag mig med familjen under morgondagen. Till dess ska jag skriva och skriva och skriva lite. Och försöka läsa ut min bok på gång! Jag är alldeles i slutet…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett stökande inlägg.


 

Less is more more or less

Så sant, men…

Den här söndagen är regnig och härlig. Både FEM och jag vaknade tidigt. Jag hade inte ro att ligga och läsa så länge, så jag skuttade in i duschen och tvättade håret. Måste ju vara hyfsat fräsch i morgon förmiddag när jag ska in till stan på möte. Jag kan meddela att lusten för det mötet är mera less than more… Men jag vet ju att jag ska göra nåt svettigt, fast roligare efteråt: åka och försöka få hem mina rödbruna Billyhyllor från Återbruket.

Ingen större vilodag idag, alltså. Vi for iväg en tur till Stormarknaden, för jag telefonerade med mamma igår och jag hörde att hon nog vill ha en ny perkolator. Så jag köpte en för en femhundring. Jag tog halva min matkassa för maj månad. Det där med mat brukar ordna sig. Och jag uppskattar mer om mamma inte ältar perkolatorn varje gång vi ringer. Nu får hon den som en tidig Mors dags-present, har jag sagt, levererad av snälla FEM i eftermiddag.

På Stormarknaden kikade vi i ytterligare ett par affärer, bland annat Akademibokhandeln, förstås. Men där är ju böcker så dyrt, så jag nöjde mig med ett Mors dags-kort. Vi var hemma i New Village igen efter nån timme och tog en fika med Ballerinakex av olika sorter till.

Vi lyfte över det lilla rullbordet som FEM hade köpt på Återbruket från min bil till hennes. Trots att hon har en stor bil var den nästan full nu – bästefåtöljen till Finske Pinnen tog upp bra med plats. Så lotsade jag henne med hjälp av Clark Kent* ut ur Uppsala, på rätt väg tillbaka till Metropolen Byhålan. På vägen flög en duva in i Clarks högersida, men den verkade ruska lite på sig, duvan, och flög sen vidare.

Hallen

Hallen är förberedd för två hyllor.

Hemma var det ensamt, men jag grejade först lite med bilen, försökte fälla säten etc. Det vete 17 hur jag ska få hem hyllorna… Bilen är INTE stor… Här hemma förberedde jag genom att ta ner några tavlor och flytta mattan lite i hallen, där de två ”nya” hyllorna ska stå. Och nu har jag bäddat rent i gästsängen, så det är bara för nästa gäst att komma på besök.

I morgon hoppas jag få greja med mina böcker på eftermiddagen och kvällen, men därmed inte sagt att jag inte måste klämma in tid för sedvanlig administration. Vidare ska Clark förberedas för besiktningen på onsdag – han ska tvättas utvändigt och torkas av och dammsugas invändigt. Det får bli tisdagsjobb och eventuellt onsdagsjobb (förmiddag). Eftersom det ska regna båda dagarna har jag ju inte så stor lust att tvätta bilen, men jag måste.

När jag får ordning på böckerna tror jag att det blir riktigt fint och bra. Jag har tänkt ut vilka böcker jag ska ha i hyllorna i hallen. Genom att flytta över böcker blir det luftigare i de sex hyllorna i arbetsrummet. Och plats för ännu fler böcker… Vadå less is more..? Tja, more or less, kanske… Böcker kan jag aldrig få nog av! Det får inte FEM heller och det är härligt att dela ett sånt intresse med en kompis. Men rätt farligt, också, för vi tipsar ju varandra hela tiden om bra böcker…

 

*Clark Kent = min lille bilman

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett lördagligt inlägg.


 

Vin de la maison 2007

Vin de la Maison 2007 smakade rustikt och plommon.

Vad bjuder du på när du får oväntat besök? Ja här fick jag minsann riva fram ytterligare en kycklingfilé och tina upp. En öppnad flaska Villa Puccini räckte knappt till var sitt glas, så jag slog på stort och korkade upp en flaska Vin de la Maison från 2007. Sen var det ingen som ville smaka den. Hmpfff… Jag tog ett glas till Mr Selfridge och det smakade… rustikt och plommon. Inte alls dumt!

Det var inte mycket som hände igår. Därför blev det ett välkommet avbrott i tristessen att få sällskap. Jag lagade mat, vi åt, softade, glodde på TV – och körde vår egen variant av Earth Hour. Jag passade på att slänga en bläng på fönstren i närområdet. De flesta var upptända hela kvällen. Men man ska inte leka med elden. I Helsingborg började en eldartist brinna i samband med firandet av Earth Hour, enligt Aftonbladet.

Anna letar efter nåt med ficklampa

Anna letar efter nåt med ficklampa under min soffa.

Vårt Earth Hour då? Tja det gick i stort sett ut på att Fästmön lekte kontrollant med ficklampa och kollade läget under min soffa. Där hittade hon, förutom damm, en och annan godisbit och en ostbåge. En får ju skämmes när en sade sig ha städat så sent som i torsdags… Att få skratta lite lättar upp. Så till den milda grad att jag hällde kaffe på vardagsrumsbordet, mattan och min arm. Ifall nån undrar brände jag mig inte särskilt mycket.

Alla klockor flyttades fram innan läggdags. Det blev en lagom sovmorgon idag också, för Anna hade fått ledigt. Tyvärr är vädret inte nåt som inbjuder till promenader – vårsolen lyser med sin frånvaro och regnet smattrar mot rutorna. En perfekt dag att sitta inne och läsa, med andra ord. Igår började jag på en liten bok som nån tipsade mig om, Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet). Det är en roman med en fiktiv historia, men författaren Anneli Jordahl har ändå baserat den på brevväxlingen mellan Ellen Key och Urban von Feilitzen. Fast det är bara en uppsättning brev till en av de tu som finns sparad. Intressant är den och personligen tycker jag att den slår Lena Anderssons till skyarna höjda Egenmäktigt förfarande med hästlängder.

Regn på fönstret och mussvans

Det regnar idag. Till och med musarna rymmer.


Men vi ska ut på en tur strax 
till Förorten där vissa litterära och andra ärenden ska utföras. Clark Kent* ska plöja genom vattenmassorna. Belöningen blir förhoppningsvis en kopp gott kaffe i Himlen nånstans.

Slutligen en förfrågan: finnes någon här i närheten som skulle kunna tänka sig att hjälpa mig med en längre utskrift eller två??? Jag betalar efter bästa förmåga. 


*Clark Kent = min lille bilman

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett antikt och åländskt inlägg.


 

Äntligen är det torsdag och Antikrundan! Min vana trogen hällde jag ner mig i  bästefåtöljen framför TV:n, höjde volymen, startade appen och började amatörvärdera. Som vanligt ville jag få fler poäng än sist, men frågan var om jag skulle lyckas.

Joakim fick värdera en lyxkoffert

Joakim fick värdera en lyxkoffert i Mariehamn. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats.)


I kväll var rundan tillbaka
i Mariehamn på Åland. Sist visades fina grejor och den här gången var det inte sämre prylar alls.

De här sakerna tyckte jag var mest intressanta i kvällens program:

  • Armbandet (värderat till 12 000 kronor)
  • Ljusstakarna (värderade till 150 000 kronor)
  • Mattan (värderad till 130 000 kronor)
  • Louis Vuitton-kofferten (värderad till 40 000 kronor)
  • Kortleken för barn (värderad till 2 000 kronor)

Hur det gick med mina värderingar och poängen? I kväll var det svårt att värdera alla fina saker, tycker jag. Jag fick några fullpoängare, men några prylar värderade jag helt fel, andra värderade jag så jag fick tio poäng. Antikkunnig den här veckan – fast med nöd och näppe, skulle jag vilja säga.

Antikkunnig Mariehamn den 5 mars 2015

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett avjulat inlägg.


 

Julgardin

Eh… ja visst ja! Jag har en julgardin att ta ner också… Tänkte inte på den…

 


Jag började igår och gjorde klart idag. Nu är det definitivt så att julen är slut hemma hos mig. Igår åkte tomtar och sånt ner i sin låda. Idag var det dags för stakar, stjärnor och julgranen. Jag måste ta en sak i taget just nu. Hellre lagom mycket på agendan än för mycket.

Kvällsbild ett av köksfönstren med adventsljusstake

Igår kväll var det mörkt och då lyste stakarna så mysigt i köksfönstren.


Igår var jag seg.
Att plocka ner julpynt och gå ut med lådan i förrådet tog hela dan. Idag har jag varit alertare. Det berodde nog på att jag sov väldigt gott i natt medan Egon och snön yrde utanför. Vi hade ju inte så nära besök av Egon här där jag bor, men nog kunde vi – och kan fortfarande! – känna av hans närvaro.

Granen stod så grön och grann i stugan och jag hade egentligen ingen lust att klä av den naken och slänga den i högen kasserade barrträdd utanför vaktis. Men det är ju bara att inse att julen är slut och över för länge sen, mörker, kyla och snö till trots. För lika mycket som jag avskyr snö och halka, lika vackert och juligt är det utomhus. Men nu var det inomhus som gällde. Jag tog i alla fall en sista bild på skönheten.

Julgranen 2014 sista bilden 11 jan 2015

En sista bild tagen idag, den 11 januari 2015, av julgranen år 2014.


Det var verkligen sant 
att granen stod så grön och grann – den barrade nästan inte alls. Först. När jag sen började klä av den glitter, stjärna, kulor, ljus och diverse pryttlar fällde den onekligen en och annan ”nål”. Men hade jag låtit den vara skulle den nog ha stått fin ytterligare några dar.

Barr

Jorå, lite barrade den allt.


I år tog jag bort hallmattan. 
Det var förra årets misstag vid julgransplundringen. Men trots att granen inte barrade alls lika mycket som förra årets föll där ett och annat. Det som tog längst tid var nog att sopa och dammsuga upp barr i lägenheten och i trapphuset…

Eftersom det är rikligt med snö och var oplogat i området kunde jag dra granen efter mig, genom Egon, bort till vaktis. Det underlättade. Men kylan bet i mina feta kinder, trots mitt tjocka lager av underhudsfett.

Ett par telefonsamtal senare (mamma och Fästmön) gjorde jag mitt bästa för att fylla ut den tomma och mörka platsen i vardagsrummet efter gröngölingen. Fast det blev ju inte riktigt lika fint med en golvlampa av modell rislampa, en tom champagnehink och två små lyktor…

Lampa champagnehink lyktor

Riktigt lika fint som med granen är det inte i hörnet nu. Kanske jag ska ställa en flaska champagne i hinken? Jag har faktiskt två i kylen och de har legat där i flera år…


Och nu måste jag ju fråga DIG om DU har gjort slut med julen än! Har du det, säg???


(Jämrans barr, till och med i mitt barr…)

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »