Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Sollefteå’

Veckans höjdpunkt när det gäller rena nöjesprogram på TV är för mig Antikrundan på torsdagar. Rundan har åkt upp till Sollefteå igen, åter ett ställe man har besökt en gång tidigare den här säsongen.

Loppistavla
Tavlan köptes på loppis för fem spänn, men på Antikrundan värderades den till en helt annan summa. (Bilden är lånad från SvT:s hemsida.)


Kvällens mest intressanta grejor
var dessa, enligt mig:

  • En kvinna kom med en Uppsala-Ekeby-vas signerad Mari Simmulson. Inte är de särskilt vackra, tycker jag, men det finns värde i dessa saker. Vasen värderades till mellan 1 000 och 1 500 kronor.
  • Ett våp… Nej ett skåp… NEJ! En kvinna hade hittat till rundan med ett fint jämtskåp. Skåpet värderades till mellan 40 000 och 50 000 kronor.
  • Åter en kvinna dök upp med två stolar. Stolarna var yngre än man först kunde tro, från 1850-talet. Stolarna värderades till 8 000 – 10 000 kronor för paret.
  • En kvinna kom med ett schweiziskt armbandsur från 1960-talet med väckningsfunktion. Klockan värderades till ungefär 17 500 kronor. Klockan köptes för 200 kronor…
  • En man kom med en tavla inköpt på loppis för fem kronor. Tavlan visade sig vara en Primus Mortimer Pettersson och värderades till 6 000 –      8 000 kronor.
  • En kvinna kom med en gustaviansk tea urn, samovar. Värdet sattes till 25 000 kronor.
  • En man från ett museum kom med ett gäng leksaker. En bil värderades till mellan 5 000 och 7 000 kronor. En motorcykel värderades till ungefär samma som bilen eftersom den var ovanlig till färgen, röd. En docka, en tysk föregångare till Barbie, värderades till upp mot 15 000 kronor.
  • En kvinna medförde ett pulpetskrin. Skrinet var målat av kyrkomålaren Anders Berglin ungefär på 1770-talet. Skrinet värderades till 50 000 – 60 000 kronor.
  • En kvinna kom med arvegods från sin mormor i form av prylar från Svenskt Tenn. En fiskterrin var gjord 1932 och värderades till 6 000 och 10 000 kronor.

Säsongsavslutningen nästa vecka blir ett nytt besök i Eslöv.


Livet är kort.

Read Full Post »

Torsdag och äntligen får man bänka sig i bäste fåtöljen för att glo på Antikrundan. Rundan har återvänt till Södertälje, som man besökt en gång tidigare den här säsongen.Snyggve
Snyggve Richard Thunér pratade om industriromantik i kvällens runda. (Bilden är lånad från SvT:s hemsida.)


Bland prylarna
i kvällens program gillade jag till exempel…

  • En man kom med en mystisk pryl från Höganäs. Joakim, mr Rosa för dagen, tror att prylen kommer från ett laboratorium. Prylen värderades till mellan 500 och 1 000 kronor.
  • En kvinna kom med ett läckert smycke. Smycket bestod av orientaliska pärlor, platina, briljanter och jade. Smycket värderades till 50 000 kronor.
  • En kvinna kom med ett skåp med stjärngossar på. Skåpet, i jugendstil, är tillverkat i början av 1900-talet. Värdet sattes till mellan 8 000 och   10 000 kronor.
  • En man hade tagit med sig en stor rokobyrå, ett arvegods från föräldrarna. Skåpet hade en uppsats, vilket är vanligare bland barockmöbler. Byrån, i valnöt, är tillverkad cirka 1750. Byråns värde uppskattades till mellan 40 000 och 50 000 kronor.
  • En man i röd väst kom med en märklig sak i elfenben. Saken var ett solur från slutet av 1500-talet. Soluret värderas till mellan 5 000 och       8 000  kronor.
  • En man i väldigt randig tröja kom med en konstsamling bestående av tavlor av en färgad man. Samlingen var svår att värdera, men en av tavlorna värderades till 100 000 kronor.
  • En kvinna kom med ett armband inhandlat i Ryssland. Materialet är pinsback, en sorts mässingslegering. Stenarna är gjorda av glas. Värdet sattes till runt 10 000 kronor.
  • En kvinna kom med en spegel som egentligen tillhörde hennes ex eller en vän. Toalettspegeln, i märklig form, är gjord i mahogny. Glaset är bytt. Spegeln värderades till mellan 25 000 och 30 000 kronor.

Nästa gång visas Antikrundan från Sollefteå igen!


Livet är kort.

Read Full Post »

Torsdag innebär ibland inte enbart min hiss- och disslista utan också Antikrundan. I säsongens femte program svängde Rundan uppåt igen, till Sollefteå.

skeppsljusstake

Knut Knutson inspekterar en skeppsljustake. (Bilden är lånad från SvT:s hemsida.)


Bland kvällens föremål
 fastnade jag bland annat dessa:

  • En häftig lampa kom tillsammans med en kvinna. Lampan bestod av urnor. Snyggve värderade lampan till 8 000 kronor.
  • En blå glasburk kom med en pigg tjej. Burken var en potpurriburk, gjord vid Norrlands första glasbruk. Burken värderades till mellan 4 000 och 5 000 kronor. Den var inköpt för 600 kronor.
  • En gigantisk målning besökte Rundan med en kvinna som hade haft en färghandel. Erland Cullberg hade målat tavlan som var ett porträtt av kvinnan. Kvinnan hade betalat 15 papp för tavlan. Nu värderades den till cirka 40 papp.
  • En vacker vas var en förlovningspresent till kvinnan den anlände till Rundan med. Vasen var koreansk. Värderingen blev 10 000 till 15 000 kronor.
  • Så kom en Ångermanlandsbrud – kanske – med en Ångermanlandskvinna. I alla fall ett golvur. Uret värderades till mellan 15 000 och 20 000 kronor.
  • Ett grönt skrin med smycken kom med en kvinna i hatt. Ett set värderades till 25 000 kronor, medan annat var mindre värt.
  • Två lustiga stolar kom med en kvinna. Hon hade tagit hand om dem när de skulle kastas. Värdet på dem beräknades till 4 000 – 5 000 kronor styck.
  • En skeppsljusstake – se bilden ovan – kom med en man. Staken var i smide och både rostig och fågelbajsig. 150 000 – 200 000 kronor blev värderingen.
  • En bjässeskulptur av ett hästhuvud hade sällskap med en man. Den var verkligen häftig! Skulpturen hade kostat 4 000 kronor och värderades nu till 20 000 – 25 000 kronor.
  • Ett klappträ medförde en kvinna. Klappträet var väldigt fint och troligen en friargåva från Hälsingland. En samlare skulle tänkas betala mellan 10 000 och 12 000 kronor för föremålet.
  • Ett märkligt och annorlunda skrin besökte Rundan med en kvinna. Skrinet var gjort i ett enda stycke. Skrinet värderades till mellan 6 000 och 10 000 kronor.
  • En rymdvarelse kom med en man i rosarandig tröja. Leksaken värderas till nånstans mellan 8 000 och 12 000 kronor.

Sammanfattningsvis kan man säga att det finns många tanter i Ångermanland. En av dem var moster Beda.

Nästa vecka går Antikrundan från Eslöv.

Livet är kort.

Read Full Post »

Nu har rundan svängt neråt landet igen. Det fjärde programmet den här säsongen av Antikrundan gick från Södertälje. Fästmön och jag bänkade oss, redo att glo på alla läckra prylar.

antikrundan Björn Borgs garageportar

Björn Borgs berömda garagedörrar dök upp i kvällens Antikrundan. (Bilden är lånad från SvT:s hemsida.)


Bland kvällens föremål
noterade jag bland annat dessa:

  • En kvinna kom med ett par skumma tennljusstakar där tillverkarens namn var bortraderat. De värderades till mellan 3 000 och 4 000 kronor.
  • En kvinna med tjockt halsband kom med en ring och en historia om en rysk prins. Men ringen visade sig vara norsk och från 1780-talet. Värdet blev mellan 10 000 och 12 000 kronor.
  • En man kom med en leksaks-mc i plåt samt kartong. Motorcykeln kostade tio kronor när den köptes. Nu blev värdet 12 000 – 15 000 kronor.
  • En annan man kom med sin morfars klocksamling. Tyvärr inget högt värde, men en fin samling.
  • Ytterligare en mansperson hade kommit till Rundan med en Mingvas i blått. Värdet blev minst 50 000 kronor.
  • Två systrar, en pratade och den andra höll käft, kom med en lustig boksamling. Hela samlingen värderades till mellan 30 000 och 50 000 kronor.
  • En kvinna medförde två bokstödshundar i brons. En släkting hade en gång i tiden köpte dem för nånstans mellan 15 000 och 17 000 kronor. Värdet idag var ungefär lika högt.
  • En kvinna kom med två sena Jenny Nyströmtavlor. Den ena tavlan, av en bro, värderades till mellan 15 000 0ch 20 000 kronor; den andra, ett porträtt, till mellan 30 000 och 35 000 kronor.
  • En man kom med en engelsk krigsmedalj från första världskriget. Den betingade inget större värde eftersom miljoner sådana medaljer hade delast ut.
  • Och så var det Björn Borgs garagedörrar… Memorabilia inom sport betingar ett högt värde, framför allt utomlands. Dörrarna värderades till mellan 100 000 och 150 000 kronor.

Nästa vecka går Antikrundan från Sollefteå.


Livet är kort.

Read Full Post »

Utanför regnar det inte bara. Det händer andra saker också. Jag har tagit en liten runda i media på nätet och noterat följande:

  • Gratis kollektivtrafik är nåt som ett par kommuner testar i sommar, Sollefteå och Avesta.  I Ockelbo och Hallstahammar får invånarna åka gratis buss sen tidigare och i Kiruna kostar ett årskort 100 kronor. Är det inte dags för UL att få några idéer???
  • Nya hastigheter kan det bli på våra vägar. Trafikverket föreslår nämligen i en utredning att regeringen skrotar 50-, 70- och 90-skyltarna. Hastigheterna ska generellt sänkas, men under en flerårig utfasningsperiod. Det blir ju intressant att se hur det funkar. Jag menar, folk kan ju inte ens tala om att de ska svänga genom att använda blinkers. Hur ska de klara av att läsa nya siffror på trafikskyltar? För övrigt tycker jag att Trafikverket ska fokusera på drift och underhåll av våra vägar i stället eftersom allt fler kör bil. Vart går våra skattepengar? Till utredningar som talar om att vi ska köra långsammare?  Nej tack!
  • Man låg död i sitt hem i 20 år. Fy f***n säger jag! Trots att han anmäldes försvunnen var det ingen som kollade hans hus förrän nu. Det hände i Spanien, men det skulle lika gärna kunna hända här.
  • Gamm-tant togs för rattfylla. Att vara 92 år är ingen ålder på en gammal häst tant. Men bara för att man är gammal får man inte göra vad som helst. En tant på 92 bast stoppades efter en vinglig framfart i sin bil. Hon befanns vara rattfull.
  • … men hon luktade nog inte illa, i alla fall. För efter ett amerikanskt experiment har man kommit fram till att gamla människors lukt är minst obehaglig. Unga och medelålders män luktade mest illa.
  • I Metropolen Byhålan ägnar man sig åt märkliga helgaktiviteter. En festprisse skulle ta en genväg och fastnade i taggtråd igår. Räddningstjänsten fick rycka ut och hjälpa loss honom.
  • I sagda Metropol är för övrigt glassäsongen här, medan vi i övriga delar av landet förbrilt försöker komma på nåt att värma oss med. Själv funderar jag varför glassmannen på bilden har plasthandskar och glasstjejen inte. Vem har varit var med sina fingrar, liksom..?

Varför har han handskar och inte hon? (Bilden är lånad från Byhålebladet Motala Tidning.)


 

Read Full Post »

Dags för veckans höjning (rastaråtta) respektive sänkning (potta). Det är inte svårare än precis så här:

Rastaråtta

  • Fru Hatt (den underbara, som får mig att gapskratta)
  • Inna (som vägrar inse att turkost inte ÄR och att orange ÄR)
  • Fästmön (utan henne i mitt liv hade jag inte suttit här i denna stund)
  • Ingmari – hoppas stavningen blev rätt nu! (som jobbar på Arbetsförmedlingens kundtjänst och sitter i Sollefteå)
  • Alla Andra darlingar (som peppar, kommenterar, uppmuntrar, kramar, skakar om)

                                                                                                                                                   Potta

  • Stalkers (jag blir så trött! Ska ni inte ta och skaffa er egna liv?)
  • Varje dag en räkning i postboxen (inte så svårt att KBT-träna då, men…)
  • Lokalblaskan (den blir bara tunnare och tunnare. VARFÖR förnyade jag min prenumeration?)
  • Nokia och OnOff Uppsala (ärendet är fortfarande inte löst)
  • Provision = slavlön

Read Full Post »

Klockan har just passerat åtta. Klockan åtta öppnade Kundtjänst vid Arbetsförmedlingen. Det är dit jag är anmodad att ringa nån av de tre kommande dagarna. Jag ringer två minuter över åtta. Efter att en icke mänsklig röst gett mig anvisningar har jag nu hamnat i telefonkö. Plats 27. Förmodad väntetid är fem minuter. Jag väntar och skriver under tiden…

Sen får jag prata med en människa. Människan heter Ing-Marie och är den första som lyssnar på mig från Arbetsförmedlingen på över ett år. Hon lyssnar, frågar, svarar och kommer spontant med konkreta råd och tips som jag tänker omsätta omedelbums. Vi pratar i en timma, en minut och 50 sekunder. (Uppdämt behov, eller?)

En av de saker jag ska företa mig nu, när jag har samlat mig efter denna timma i telefonen, är att kontakta en eller ett par chefer på Arbetsförmedlingen i Uppsala. Tvärtemot vad min handläggare har sagt så är det faktiskt så att Arbetsfömedlingens främsta uppgift är att förmedla jobb. Det var vad jag fick höra nyss.

Men nu behöver jag hjälp och jag behöver hjälp av en handläggare som stöttar och pushar och piskar på mig om så behövs. Fast Ing-Marie tyckte att jag hade sökt väldigt många jobb och gjort väldigt mycket på egen hand – eller, som hon sa

Du har ju gjort allting själv!

Jag fick höra att jag inte är ensam i min situation, men att jag inte är värdelös. Inte alls. Värdelös. Det ordet som har varit mitt andranamn sen den januaridagen jag gick från jobbet för två år sen.

Tyvärr jobbar inte Ing-Marie här i stan utan uppe i norr. Sollefteå, om jag inte hörde fel. Det är synd, det. För fler människor som hon skulle behövas här nere. Men tur för de arbetssökande som bor där uppe!

Tack för din tid idag, Ing-Marie! Just nu har jag brutit ihop, men du har gett mig nya krafter och jag ska ta nya tag när jag har gråtit klart

Read Full Post »

Older Posts »