Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Inlägg märkta ‘Liza Marklund’

Ett inlägg om en film. 


En plats i solenVad jag förstår
är En plats i solen (2012) den film som avslutar Peter Flinths regisserande av Liza Marklunds filmatiserade böcker. Jag försökte hålla mig vaken när TV4 visade filmen i kväll, men slumrade av och till i bästefåtöljen. Frågan är om det var för att filmen var tråkig eller för att jag är sjuk? Ryggen värkte ganska bra och febern gjorde att jag hoppade av frossa i fåtöljen.

Den här gången utspelar sig handlingen i Spanien. En svensk familj har hittats mördad i sin lyxvilla – förutom den tonåriga dottern, som är försvunnen. Annika Bengtzon reser dit i egenskap av journalist. Men som vanligt träffar hon en polis och ”hjälper till” – för från mord hoppar handlingen till knarksmuggling. Och mitt upp i allt dyker Annikas ex-man upp.

Låter det rörigt? Ja, det är rörigt. Så rörigt att jag tappar ganska stort intresse ganska snabbt. Det känns som om ingen av filmens berättelser avslutas. Nej, det här var mest en sömnig historia. Två tofflor är ett snällt omdöme.

rosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en film.


LivstidLivstid är en av Liza Marklunds
senare böcker, även om de förstås alla har kommit ut i snabb takt och inte för alltför länge sen. Men Livstid (2012) är också en film, baserad på boken, förstås. TV4 gör inget undantag denna söndag utan visar ytterligare en Annika Bengtzon-rulle. Jag gör inget undantag heller utan tittar.

Denna gång handlar det om polismord. Julias man David är skjuten och hon själv är misstänkt för mordet. Dessutom är deras lille son försvunnen. Annika Bengtzon kastar sig förstås in i leken och börjar nysta. Inte helt opåverkad av den egna skilsmässan. Men hur kommer det sig att den mördade polisen inte har ett enda veck i sin uniform, det vill säga verkar så juste och genomärlig att inte en människa har nåt ont att säga om honom? Julias bästa kompis, också hon polis precis som Julia och hennes mördade man, ger en annan bild av David.

Jag måste i alla fall var ärlig och erkänna att jag har tappat kollen på handlingarna i böckerna, så jag måste googla. Då minns jag: Annika Bengtzons hus brann ju ner och hennes man träffade en ny kvinna. Det var mycket spännande – i boken. Filmen då?

Ja, även filmen är spännande. Det är som om Annika Bengtzon-filmerna får en nytändning med Livstid. Det är otäckt, bra skådespeleri, realistiskt. Mer sånt!

Toffelbetyget blir högt den här gången.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en film.


Den röda vargenSöndagkväll = Annika Bengtzon-kväll.
I afton hade jag sällskap av Fästmön när jag tittade på Den röda vargen (2012).

Denna gång åker journalisten Annika Bengtzon på Kvällspressen upp till Luleå där en journalistkollega blivit mördad. En ung kille såg hur mannen blev påkörd – och påbackad. När Annika släpper detta i en artikel på tidningen mördas även den unge killen. Och så ytterligare en person, en centerpartist i Östhammar. Alla har de efterlevande fått Mao-citat i brev efter morden.

Men hur hänger allt ihop? Tja, Per Ragnar smyger omkring och ser läskig ut. Vad han har i sammanhanget att göra avslöjas inte i första taget – han är ju bara läskig.

Filmen är som vanligt baseraden bok med samma titel som filmen av Liza Marklund. Och som vanligt är boken bättre, även om det faktiskt blir lite spännande i filmen i kväll. Men mest blir det rörigt. Ännu en timme in i filmen fattar jag nästan ingenting. Det hela är nästan lika förvirrat som Annika Bengtzons privatliv…

Toffelbetyget blir medel. Och då är jag snäll.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett oundvikligt inlägg.

 

Solen slår i ett fönster

Solen slår i ett fönster mittemot.

Idag kommer jag inte undan! Jag ska ut. Jag SKA ut, sa jag! All snö är borta här i närheten. Nästan i alla fall. Det blåser visserligen fortfarande, men solen skiner riktigt bländande i ett fönster mittemot. Termometern visar dock bara strax över nollan i skuggan, så jag får helt enkelt klä mig i vettiga, varma kläder.

Men först ska jag fräscha till mig lite. Frukost blir det sen när jag kommer tillbaka. Grannen spikar idag också. Ingen vilodag här, inte. Själv ska jag ta itu med min enorma strykhög (den växte liksom av tvätten igår…) i eftermiddag. Lilla mamma ska få ytterligare ett samtal. Hon kände sig extra ensam igår och jag vet lite hur det kan kännas, trots att Fästmön finns nära (vi är inte alltid är tillsammans fysiskt, utan vissa dar endast i anden).

Kanske tar jag några bilder under min lilla tur idag. Eftersom jag har jobbdatorn hemma kan jag via den tanka över originalbilderna till först USB-sticka, sen till Storebror där jag kan Photoshoppa. Ja, det är väldigt irriterande och allt blir inte alltid bra med systemuppdateringar (iOS 7.1 till min iPhone gjorde att jag inte kan tanka över bilder till mina datorer direkt), men… En ny dator till mig själv står högst på önske-/inköpslistan just nu. Det behöver för övrigt inte vara nån sprajtans ny, det räcker med en bättre begagnad med Windows 7. Bara så jag kan greja med mina bilder och betala räkningar. Och skriva ett och annat blogginlägg, förstås…

I kväll blir det film på TV här, för TV:n är relativt ny och funkar fortfarande som den ska. TV4 visar Studio Sex – en Annika Bengtzon/Liza Marklund-historia. Förra söndagsfilmen imponerade inte särskilt på mig, men jag vill ändå se denna.

Vad händer hos dig idag? Skriv gärna några rader och berätta – om inte du också är ute i vårsolens glans.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en film. 


Prime TimeEn ny tradition har införts i det Tofflianska hemmet: på söndagar ser vi på Liza Marklund-filmer på TV4. I afton visades Prime Time (2012). Jag bänkade mig allena denna kväll för att avnjuta ett stycke Annika Bengtzon.

Den här gången ska det firas valborg. På ett slott befinner sig ett gäng TV-människor för att spela in en TV-serie. Men under den tidiga morgonen hittas självaste programledaren mördad. Annika Bengtzon skickas att bevaka fallet, vilket inte ses med blida ögon av maken Thomas. Och inte blir det bättre för Annika när hon inser att hennes kompis Anne Snapphane tycks vara den huvudmisstänkta.

Som vanligt är filmen baseraden bok med samma titel av Liza Marklund. Och som vanligt har jag läst boken, men minns den inte – mer än att jag alltid har gillat Marklunds böcker. Fast något märkligt firas det midsommar i boken och valborg i filmen. Varför då, kan man undra?

Tyvärr blir den här filmen aldrig spännande. Det enda som händer är att alla är arga. Och hur spännande är det med människor som skriker åt varandra?

Toffelomdömet blir lågt.

rosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en film.


Nobels testamentePå söndagskvällar
brukar det vara mest skit på TV. Och frågan är om det var det – eller inte! – denna söndag också. TV4 visade Nobels testamente (2012), baserad på Liza Marklunds bok med samma titel. Fästmön och jag laddade upp med lite gott att snaska på framför TV:n.

Det är nobelfest. Då inträffar en katastrof: Nobelkommitténs ordförande och en nobelpristagare blir skjutna. Som så ofta tror många att det är terrorister, men duktiga Annika journalisten Annika Bengtzon hittar förstås ett annat spår. Naturligtvis ger hon sig ut på mördarjakt.

Jag skriver ofta att böckerna bakom en film är bättre än filmen som baserar sig på litteraturen. I det här fallet… vet jag inte. Filmen är spännande, boken, som jag minns, en bladvändare. Men en sak slår mig när jag ser filmen: varför får huvudvittnet inget polisskydd?

Toffelbetyget blir lite över medel.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minihalv-rosa-toffla-mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en bok.


Lyckliga gatan är titeln
på en av 1960-talets mest spelade svensktoppslåtar. Men det är också titeln på Liza Marklunds tionde och näst sista deckare med journalisten Annika Bengtzon i huvudrollen. Jag fick den i julklapp av mamma och har nu slukat den.

Lyckliga gatan

Lyckliga gatan, den tionde boken om Annika Bengtzon.


Den här gången
hittas en före detta politiker svårt misshandlad. Han är torterad på olika sätt. Dessutom är hans hustru försvunnen. Men kan det verkligen vara hon som har gjort honom så illa? Annika Bengtzon ska skriva om fallet. Men samtidigt gungar det på Kvällspressen. Annikas chef Schyman är ansatt av en bloggare som hävdar att han har ljugit om en kvinna som försvann för 20 år sen.  När Annika börjar nysta i det hela och Nina Hoffman på Rikskrim likaså har de båda fallen vissa likheter.

Ja, det är skitspännande! En lättläst, fartfylld deckare där en journalist har rätt stor frihet att forska i kriminalfall. Lite orealistiskt, men ändå. Jag slukade boken. Det går inte att värja sig. Det här är underhållning, lättillgänglig litteratur och riktigt spännande – precis som en kriminalroman ska vara. Nu ser jag fram emot den elfte och avslutande delen om Annika Bengtzon. Delen där vi ska få alla svar som vi ännu inte har fått…

Högsta Toffelbetyg!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om juldagen 2013.


Idag har det varit mörkt
och regnat hela dan. Jorå, jag har varit utanför dörren, men bara bort till soprummet.

Mörkt och regnigt

En mörk och regnig juldag 2013.


Mamma är inte världens mest morgonpigga,
men när klockan hade passerat elva blev jag väldigt rastlös inne i sovrummet. Eftersom det bara finns ett draperi till gästrummet där mamma huserar dessa två veckor, vill jag inte gå upp och stöka omkring i lägenheten förrän mamma är vaken. Men jag hade bra sällskap i sängen av Stephen Fry (via en bok) och Fästmön (per sms).

Efter en skål fil och lite diverse små hushållsjobb – som att vattna granen – slog vi oss ner i vardagsrummet. Idag är en riktig läsdag. Jag började med The Fry Chronicles, som jag var på sluttampen med.

The Fry Chronicles uppslag

På sluttampen.


Plockade åt mig lite godis
ur diverse skålar, för se godis måste man ha när man mys-läser en juldag!

Godis

Godis behövs på en mys-läsdag.


Mamma såg lite på TV,
men sen läste hon också. Jag tror att det är bra för henne att inte bara glo på TV, även om hon förstås på det sättet håller sig uppdaterad med vad som händer i världen.

När jag hade läst ut The Fry Chronicles satte jag mig en stund vid datorn. Ganska dött där…

Datorskärm

Ganska dött vid datorn idag.


Tog fram den första julklappsboken
och började läsa den. Det är Liza Marklunds tionde bok i serien om Annika Bengtzon och det ska visst bli den näst sista i den serien.

Lyckliga gatan

Lyckliga gatan, den tionde och näst sista boken i serien om Annika Bengtzon.


Detta var en av tre julklappsböcker
jag fick av mamma. Jag tycker att Liza Marklund skriver ganska lättsamt och spännande och jag hade önskat mig den här boken. Man kan ju inte bara läsa böcker av Nobelpristagare, om du förstår vad jag menar…

Såna här mörka och regniga dagar ger bra ursäkter till att bara slappa. Jag gjorde misstaget igen i morse att kolla jobbmejl och tar mig för min panna över människor som tycks jobba jämt. Och som tycks tro att alla andra gör det också. Vet inte hur jag ska agera i vissa frågor. Jag får mest ont i magen över vissa saker. Dålig kommunikation, till exempel. Men bort med jobbtankarna nu och in med slappare tankebanor!

På eftermiddagen blev det tecknat. Äntligen fick jag se Askungen på originalspråk!

Askungen

Askungen i eftermiddags.


Mamma förberedde maten,
jag tog vid och så kunde vi äta runt 18.20. Mätt blev jag idag också. Testade nya julöl, bland annat denna Pistonhead, Christmas Carol. Fylligt, mörkt och gott!

 Pistonhead Christmas Carol

Pistonhead Christmas Carol – fylligt och gott julöl.


Idag skötte jag utplockningen
och mamma tog större delen av disken. Skönt… Jag blir bortskämd! Och hann att se Antikrundan 25 år. Den 2 januari är det sen premiär för nästa säsong.

 Joakim på Antikrundan

Joakim med tröjorna är en av mina favoriter på Antikrundan. Notera hans skitsnigga manschettknappar!!!


Till kvällskaffet
blev det en skvätt Xanté. Jag fick en flaska i julklapp för ett par år sen och har fortfarande kvar…

Päronkonjak

Xanté – eller päronkonjak.


Lite Paradischoklad
grävdes fram till kaffet och konjaken. Det smakade inte äckligt…

 Choklad från Paradis

Choklad från en ask Paradis.


Vår kväll avslutades
med Den fördömde, där Rolf Lassgård spelar Sebastian Bergman. Första delen av två handlade bland annat om tre döda unga kvinnor.

Sebastian Bergman - Rolf Lassgård

Rolf Lassgård som Sebastian Bergman.


Jag hoppas att din juldag
har varit skön och bra på alla sätt och vis. Skriv gärna några rader här i en kommentar och berätta om den! 


Livet är kort.

Read Full Post »

Jag offrade en del av januari månads matpeng för Liza Marklunds senaste Annika Bengtzon-bok Du gamla, du fria. Frågan är om boken var värd de 159 pix jag betalade för den på ICA Solen


Var den värd att offra en del av matpengen på?


Annika Bengtzon är tillbaka på Kvällspressen
efter att jobbat i USA i tre år. Hon och maken Thomas har lappat ihop sitt äktenskap igen. Thomas reser till Kenya för att delta i en konferens medan Annika ska skriva om några mord. Men så småningom sker en riktig katastrof – och den sker inte i Stockholm utan i Kenya. Thomas och hans kollegor i delegationen kidnappas. Kidnapparna begär massor av pengar. Och gisslangruppens antal minskar…

Att säga att det här är en kriminalroman är fel. Att säga att Liza Marklund har ett samhällspatos känns inte heller… riktigt. Men det är vad hennes förlag skriver om boken och dess författare. Oavsett detta är denna Annika Bengtzon-bok helt annorlunda från de tidigare. Till exempel står Thomas mer i centrum, åtminstone i handlingen.

Jag vet inte riktigt vad jag tycker om detta. Jag hade förväntat mig en sedvanlig, lättsam deckare med viss verklighetsanknytning. Du gamla, du fria är varken lättsam eller nån deckare. Den är… annorlunda. Som vanligt skriver Liza Marklund bra och lättläst, men jag retar mig på de många ställena där hon använder uttrycket

både [...] och [...]

och så räknar hon upp flera företeelser/saker än två. Det stör mig att journalisten Marklund faller i denna språkliga fälla.

Men… boken är svår att lägga ifrån sig och man vill verkligen veta hur det går för Thomas, framför allt, för Liza… jag menar Bengtzon, också.

Det får bli medelbetyg, för boken motsvarade ändå inte riktigt mina förväntningar.

Read Full Post »

Lite kul var det allt när jag satt i bilen på väg hem och Bemanningsföretaget ringde. Jag blir troligen en av tre som de rekommenderar Företaget att träffa och intervjua! Om jag nu har uppfattat saken rätt… Spännande är det och roligt att det rör på sig.

I övrigt har jag fått underlag för min lilla presentation/dragning fredag nästa vecka för Högre Höjder. Jag tror att det kan bli riktigt intressant att få prata om sin favoritsysselsättning – även för mig själv.

Mindre kul – ja, sånt måste ju alltid förekomma i mina blogginlägg – var dagens post: tre stycken fönsterkuvert. Och ja, jag är medveten om att prenumerationen på Antik & Auktion för 499 pix är en lyx, men den tänker jag unna mig! Jag får faktiskt lön den här månaden också!


En trio fönsterkuvert låg i postboxen idag. Roligare post kan man ju få…


Pratade lite med a-soon-to-be-former-colleague
och har jag tur kan hon prata lite fint med en viss chef på ett visst slakteri på torsdag. Inget säkert, men ändå värt ett försök. Det är så synd när en ung person har ansträngt sig hårt och inte får ”rätt” besked. Jag har insett att det här med kontakter är A och O…

I kväll borde jag gå ut med en massa sopor, men först av allt ska jag ringa lilla mamma och kolla läget. Kvällsmat blir nog flingor och mjölk och kanske en rostad macka till. Det slinker ner innan jag telefonerar med Fästmön. Och så rundas kvällen av med en utläsning av min-bok-på-gång, tror jag bestämt! Funderar redan på vilken på i läsehögen jag ska ta härnäst. Mest sugen är jag på Underbara dagar framför oss, men den är en tegelsten och inte så lätt att släpa med i jobbväskan (ja, jag har alltid en bok med mig, överallt!)…

Read Full Post »

Older Posts »

snowflakes in rain

"Den mest spretiga och nördiga på bokbloggshimlen" /Vixxtoria

Rapport från Gummirepubliken

Dessa dagar som går: Livet

jerryolsson.com

En sak i taget

Charlas Värld

Livet här och nu i min värld

Per Vikström @ Internet

Internet, webb, digitalt, sociala medier, projektledning...

kaosredan

"Barn är inte bara en tröst i ålderdomen. De påskyndar den också" Ulf Stenstrup

Pingolina

vardagsdravlar

2000aldrig

Humor och satir - Ingen går säker

augustifarmor

Här kan du handla fantastiska änglar, handstickat och andra små saker och ting.

Tankar ifrån skroten part 2

Ytterligare en egotripp

Frustrationer och annat otyg

....och livet är underbart!

Under skalet på en sköldpadda

In order to move forward, even a turtle must stick its neck out

On The Trigger

Annas fotoblogg

LaXn - Shit Happens Everyday

Shit Happens, Watch me!

Arga Klara

Roligt, relevant, personligt. Jag har en åsikt - har du?

Nillan på nätet ....

En blogg i mängden . . .

FruHattUnderJorden

Asfaltblomma med landetlängtan. Och ibland tvärtom !

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 250 andra följare