Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘piska’

Ett inlägg om den femte advent. Äh, jag bara skojar! Den gångna söndagen, förstås.


 

Julgran på gården och snö

I kväll kom snön… Det blåa eländet på bilden finns hos en granne som uppenbarligen tycker att det är snyggt.

Så kom den. En del tycker äntligen, såna som jag tycker försent.  Ja jag pratar om snön förstås. Här där jag bor i Uppsala började det snöa vid 19-tiden. Det blev ganska snabbt vitt ute och varmare. Lär vara halt i morgon bitti, alltså, när jag ska ut på vägarna. Fast värre har det varit för vännerna A och J vars bilresa hem från julfirandet tog tolv timmar… Stackars dem! Jag är så glad att de kom hem helskinnade.

Idag har det varit en riktigt slapp och skön söndag. Jag vaknade runt åtta, halv nio. Stannade i sängen tills klockan var över närmare halv tolv. Då hade jag surfat, skrivit och läst. Dan har gått i litterära tecken. Jag har verkligen njutit av att vara slö denna hemmadag. På nåt sätt ger jag mig tillåtelse att vara just slö nu när jag jobbar. När jag inte jobbade var jag på mig själv med piskan hela tiden – även om det inte syntes på bloggen.

Blå hyacint

Nåt fint blått.

Jag har funderat vidare på det här med Facebook, men jag har faktiskt inte kommit fram till vad jag vill och vad jag ska. Skälet är att jag tycker att det är ett rätt onaturligt sätt att umgås – jag vill gärna se dem jag umgås med i ögonen, i verkliga livet, när vi umgås. Samtidigt är det förstås ett modernt sätt att kommunicera och ett sätt att hålla kontakt med människor en kanske inte kan träffa – av olika skäl. Men asså… jag tycker att det är jobbigt bara med Twitter. Och jag förstår inte att folk börjar följa mig där när jag nästan enbart använder Twitter för att puffa för blogginlägg och bilder på Instagram med länkar. Ja, jag blir inte klok på vad jag vill – mer än att jag inte vill ha några råd om saken, tack!

Att fundera och läsa är två sätt för mig att slöa. Att plocka fram mammas färdigstekta kycklingpannbiffar ur frysen ett annat. Det enda jag  behövde göra var att skala och koka några potatisar till oss, göra lite sås och duka fram alltihop tillsammans med lingon och inlagd gurka. Det smakade verkligen ljuvligt! Sen tog lilla mamma disken OCKSÅ – vilket hon även har gjort under juldagarna. Jag har bara gjort det andra – plockat fram, lagt upp, dukat, tagit bort, stoppat in, värmt etc. Som sagt, diska är värre än att laga mat så jag är väldigt tacksam! Men hemlagad mat slår allting – för det får jag nästan aldrig. Findus och Dafgård är mina vänner på luncherna när jag jobbar och lördagar och söndagar är jag oftast för trött och ointresserad av att laga mat. Kanske inte så konstigt att jag har gått ner sju kilo i vikt. Frågan är bara hur mycket jag har gått upp i vikt de senaste dagarna… Jag har inte bara unnat mig god mat, det har stoppats en och annan skumtomte, julgodis och choklad genom kakhålet…

Detta bildspel kräver JavaScript.


När jag tänker efter 
har jag trots allt gjort en vettig sak idag: jag har stuvat om lite i deckarhyllorna i hallen, det vill säga bland mina svenska och nordiska deckarböcker. Min Maria Lang-samling har fått en bättre placering, framför allt, och så har jag gjort plats för julklappsböcker som ska in efter läsning. Jaa, jag är verkligen en boktok – och en hoarder. Men nu ska den här bokmalen sova lite, för i morgon är det arbetsdag igen. Härligt!

Deckarhyllorna i hallen

Omstuvat på hyllplanen.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan festar om bland grönsaker och blommor. Och blir glad för ett par böcker.


 

Trappor och brygga

Ingen lust med vattengympa idag.

Ett av dagens uppdrag är avklarat. Det är jag nöjd med, men naturligtvis är jag inte färdig än. Allt ska göras. Domaren står och pekar finger, viftar med piskan i andra handen. Plötsligt har jag fått ont i två från varandra skilda leder. De har varit oonda ganska länge, men idag bestämde de sig för att pocka på min uppmärksamhet. Inget att göra nåt åt, bara att ogilla läget. Nån doktor går jag inte till. Däremot måste jag ringa endera dan, för magmedicinen är på väg att ta slut liksom eksemsalvan. Kan jag komma ihåg detta??? Nu har jag skrivit detta på alla möjliga kom-ihåg-lappar och även här, så det borde inte falla mellan några Toffelstolar.

Vattengympa hade jag inte heller nån större lust med idag, men jag tog en liten promenad ner till bryggan och kollade läget. Här är så fint när solen skiner och det är varmt och en kan bada, simma – helst utan publik, förstås. Så stor lust att visa upp sin blekfeta lekamen fylld av svullna venväggar har en ju inte… Den kröppa skulle nog till och med skrämma bort eventuella fiskar…

Onda leder, regn i luften och ingen vattengympa… Vad göra? Jag hade skördefest – med tillåtelse att partaja. Mitt uppdrag var att vattna diverse växtlighet som inte nåddes av regnet. Som tack fick jag skörda. Och det gjorde jag! Det blev några små, men otroligt söta och goda tomater samt två bamsingar till squash som fick följa med hem till New Village. Kanske nån i Himlen vill ha en squash också.

Detta bildspel kräver JavaScript.


Min själ är inte i bästa skicket just nu. 
Det behöver jag egentligen inte påminna mig om, det vet jag. Men det jag behöver påminna mig om då och då är sånt jag kan göra för att lindra. En riktig lisa för själen är att titta på blommor – och såna fanns det gott om där jag var. Tack till Annas snälla mamma för att jag fick detta uppdrag och samtidigt kunde glömma det som gör ont en stund!

Detta bildspel kräver JavaScript.


På vägen hem 
stannade jag vid ICA Heidan och köpte en portion varmrökt lax till 30 procents rabatt! Sen köpte jag nåt mer, men det har jag glömt vad det var. Nåja, nån sorts middag får jag nog ihop till kvällen, nåt lite mer normalt än vindruvor och ostar, som jag åt igår.

I postboxen låg en överraskning, delvis, i form av två spännande böcker som jag ska läsa och recensera här och var. Det var två riktiga kontraster när jag la dem bredvid varandra för att fota. Boken om den manliga professorn är blå, boken om flickan Alice är rosaTack till författaren Mohamed Omar samt till Vaktel förlag för böckerna! 

Professor Frans och den siste Sturen samt Alice i Spegellandet

Professor Frans och den siste Sturen av Mohamed Omar samt en nyutgåva av Alice i Spegellandet av Lewis Carroll.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett pappersvändande inlägg.


 

Ibland överträffar verkligheten fiktionen. Jag piskade mig till att göra en rejäl pappersvändning idag, eftersom morfars skrivbord, på vilket en enorm hög papper låg, hotade med att kollapsa. Den enorma högen fördes under ett visst stånkande till köksbordet av utrymmesskäl och av ergonomiska skäl. Jag behövde plats för att vända papper till flera högar och jag behövde göra det stående, i en bra arbetsställning. Men ett hem är inte ett kontor, kan jag och ryggen med mera konstatera.

 Pappershög

En enorm pappershög fördes till köksbordet för att vändas till två högar.


Verkligheten, ja… 
Att få svart på vitt på aktuellt läge kan vara otroligt jobbigt. Men det finns alltid såna som har det värre. Grekerna, till exempel.

En stor pappershög och två smärre

Tre Uppsalahögar: en ”Nej!”, en snart före detta enorm och en ”Hopp”.


De två nybildade högarna
stod för ”Nej!” respektive ”Hopp”. Ett tag rådde ganska stort kaos bland papperen. Men snart började de två nya högarna bli rätt prydliga.

Två prydliga högar på väg att bildas

Två rätt prydliga högar på väg att bildas.


Medan jag stod där och vände papper 
funderade jag över det här med att svara. Alla mina papper har nämligen inte fått svar på sitt innehåll. Vissa företag är sämre än andra på att svara. Att det ska vara så svårt…

Till sist var den enorma högen försvunnen och ersatt av två prydliga högar med papper (och en liten hög med ett par kuvert). Dessvärre är ”Nej!”-högen högre än Hoppets hög. Realism.

Två högar med papper

Två högar med papper. Den vänstra är dessvärre ”Nej!”-högen. Hoppets hög, den högra, är betydligt lägre.


Eftersom det krävs att jag alltid måste kunna bevisa
att jag inte fuskar, sparar jag samtliga papper. Men ”Nej!”-högen har flyttats till ett hyllplan i mina nyrensande och omstuvade bokhyllor. Hoppets hög bildar en inte lika enorm hög som tidigare på skrivbordet.

Hyllplan med pappershög

”Nej!”-högen fick plats ovanpå en gammal ”Nej!”-hög på ett hyllplan. Clownen i gult tittar på med tårarna rinnande ner för porslinsansiktet.


Sen plingade det på dörren. 
Utanför stod en postflicka i små shorts med ett XL-paket till mig. Vad kan det innehålla för spännande? Om jag inte gissar fel innehåller det gratisjobb för min del, förhoppningsvis ett kärt sådant.

XLpaket

Spännande? Troligen gratisjobb, men det kan ju vara nog så kärt.

 

Nu ska jag gripa mig an nästa vändningsprojekt. Synd att jag inte får lön för det. Jag är en jävel på att vända papper, sortera och framför allt strukturera.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett spanande inlägg.


 

Loppisspanare

Värsta loppisspanaren.

Månadens enda gemensamma lediga helg är denna. Vad göra? Vi for på loppistur och spanade. Det är alltid roligt – och ofta en utmaning att hålla plånboken nerstoppad. Men det roligaste av allt är att titta på grejor och folk, att kanske se nåt fint att sukta efter, nåt fult att spy galla över och nåt kul att garva åt.

Själv funderade jag mest på vem galningen på den här tavlan till höger föreställer. Jag såg puckot på Röda Korsets Kupan

På Röda Korsets Kupan var det som vanligt väldigt mycket folk. Temat var frimärken och det fanns ett stort bord med frimärkssamlingar och förstadagsbrev så jag tror att självaste FEM hade blivit sugen att riva bland märkena… Jag blev mest irriterad för en tant glodde jättesurt på mig. Och på annat håll i affären knuffade en gubbe till mig så jag i min tur råkade puffa till en tant med rollator. Det går hett till i loppisvärlden.

Här är några bilder från Röda Korset idag:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Nästa stopp på vår loppistur var Erikshjälpen som ligger blott ett stenkast från Röda Korsets Kupan. Och ärligt talat, Erikshjälpen är så fräscht jämfört med sunkiga Kupan… Roligt att notera var att kapellinredningen var såld sen vi var där sist. En gofika blev det i det fina kaféet – Fästmön bjöd på kaffe och cheesecake.

Här är några bilder från Erikshjälpen:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Dags för stopp nummer tre, Helping Hand
Anna hittade bland annat en bästefåtölj likadan som min fast vit för endast 450 kronor. Men, men… 450 kronor är pengar det också och fåtöljen var väl i sisådärnt skick.

Här är några bilder från Helping Hand:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Sista loppisstoppet för dagen blev Myrorna i BoländernaDär såg Anna en Orreforsskål för 75 kronor som hade passat i min samling, men nej, jag har ju köpstopp. Dessutom såg hon ytterligare en bästefåtölj, fast en svart och inte en recliner. Den kostade bara 100 kronor… Två klena tanter och en liten bil samt lite annat gjorde att fåtöljen fick stå kvar, tyvärr. Nu går Anna och muttrar om fåtöljen och jag om skålen. Men ibland är det bara att inse att man inte kan få allt.

Här är några bilder från Myrorna i Boländerna:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Roligast idag var emellertid Nalle Puh. 
Tänk den som får honom…

Detta bildspel kräver JavaScript.


Och vet du… Medan du läser det här suuurplar (uppsaliensisk accent) vi kräftor… HA! Men oj! Nu skröt jag visst lite igen.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett rörigt inlägg.


 

Det känns lite konstigt att vara hemma igen. Körningen gick bra, som sagt, bara en incident på hela resan. Det var många poliser ute och det tror jag räcker för att bilister ska tänka sig lite för. En del vinkades in och såväl personbilsförare som långtradarchaffisar – och deras last! – kontrollerades, såg jag. Det är bra. Jag vill inte ha några fulla bilister på vägarna eller få last som inte är ordentligt fastsurrad på mig och Clark Kent* när jag är ute och kör, tack! Jag var väldigt trött när jag så småningom kunde slå ner rumpen igår. Att vara koncentrerad kräver hårt jobb av min hjärncell, så det var huvudvärk som jag gick till sängs med och ingen(ting) annat. Det enda bra med huvudvärk är att man i alla fall vet att man har ett huvud.

Kindereggbil

Bilkörning kräver koncentration.


Det är väldigt tyst här,
trots att nån i huset underhöll nån sent igår kväll, att nån tvättade vid halv tolv i natt och att matlagningstekos mötte mig som en icke helt eftertraktad famn när jag anlände. Hos mamma är det bara tyst när mamma sover. Om du tycker att jag pratar mycket har du inte hört min mamma. Helst ska TV:n vara på samtidigt också och då blir det lite kortslutning i min hjärna av alla ljud. Samtidigt, jag har nog aldrig sett så många TV-nyheter som nu under påsken. Och väderleksrapporter. Jag hade ju redan läst alla nyheter och sett alla väderleksrapporter via min dator eller appar i mobilen, så det blev lite kaka på kaka. För när mamma tittade på TV satt jag med datorn i knäet och surfade. Skriva och sköta administration kunde jag göra på förmiddagarna, när mamma sov, och på nätterna. Kanske beror huvudvärken på sömnbrist också? För senast klockan sju var jag upp och skrev. Piskan ven även under påsken, alltså.

Kindereggsnurra

Snurrigt…

Mamma blir 80 i sommar och hon vill fortfarande vara medelpunkten i sällskap. Hon hänger med ganska mycket, men snurrar förstås till det ibland också. Precis som hennes dotter som till exempel glömde sin medicin här hemma när hon stack iväg på påskresa. Det kanske är denna snurrighet hos oss båda som gör att det blir kollision då och då. Och kollisionerna har inte blivit färre med åren, tyvärr. Jag har mina skäl att vara så anti sport och idrott som jag är, utan att jag går in på vad jag menar mer exakt. (Därför blev jag mycket förvånad när Sirius damlag började följa mig på Twitter en kväll för ett tag sen. Naturligtvis förstod jag hur det hela hängde ihop och kunde blockera. Man ska inte använda sig av konton som tillhör klubbar/organisationer/företag när man vill snoka privat. Då är man bra korkad, på ren svenska. Dessutom har jag svårt att förstå att jag är så fruktansvärt intressant – särskilt för personer som motsatt inte intresserar mig ett dugg.)

När det gäller TV-vanor är mamma och jag mycket olika. Visst förstår jag att TV:n är ett sällskap, men när man i några dar har ett mänskligt sällskap kan detta sällskap känna att det är lite jobbigt att konkurrera. Hemma hos mig tittar jag på enstaka, utvalda program, vanligen i samråd med min fästmö, om hon är här.

Igår kväll kikade jag på Jordskott på TV. Det är en serie som egentligen borde göra mig galen eftersom nästan inget i den är logiskt. Men faktum är att jag gillar den! Därefter blev det bädden i sällskap med min huvudvärk, som sagt, och Laurie R Kings Night work. Trots att det var ett tag sen jag läste skönlitteratur på engelska känns det inte alls svårt och jag läser nästan lika snabbt som på svenska – fortfarande. När jag bodde i England läste jag förstås snabbare på engelska. Extra kul blir det att sen läsa ytterligare en bok på engelska som vännen FEM gav mig i mammas brevlåda!

Idag då… Vad händer mer idag? Min dag ska fortsätta med en lång och härlig dusch. Jag ska gå över till Tokerian och C lovade att titta in med min nyckel. På seneftermiddagen ska jag åka och hämta ett paket (födelsedagspresent till en mig närstående person). Därefter ska jag provsitta stolar hemma hos A och J, kanske få med mig nån hem hit, rentav. Ja en stol, alltså, inte A eller J.

I morgon funderar jag på att ta mig till Stormarknaden för att prova gympadojor till mina onda fötter. Jag är så tacksam för mammas peng!

Och nu vill jag förstås veta vad som händer hos DIG! Glad blir jag om du skriver några rader i en kommentar och berättar, inte bara läser!


*Clark Kent = min lille bilman

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett glättigt inlägg.


 

Glad Påsk från I

Glad Påsk önskar jag alla som läser här via det enda påskkortet jag fick i år – från vännen I. TACK!

Vilken underbar dag jag vaknade till! Jag lät mig få sovmorgon ända till klockan åtta. Då vaknade jag av att solen lyste underbart utanför – och grannarna kissade så jag trodde att jag befann mig i närheten av Niagara. Ja, mammas hus är ännu mer lyhört än mitt. Vem vill höra vad grannarna gör på toa? DET är jag glad att jag slipper hemma. Men förutom det ser dagen ut att bli fin. Dessutom var det skönt att få sova lite längre. Piskan jag håller i är tung att använda.

Idag ska jag snabbt upp en tur till stan för att köpa mig en födelsedagspresent från mamma. Jag har sagt att det inte är nödvändigt, men… Därefter ska det kokas ägg till ägghalvor med räkor och rom på. Sen blir det en mammapromenad om solen fortsätter att hålla sig framme.

Matpratet påminner mig om att jag inte rapporterade vad vi åt igår. Här kommer det: jag for till Rimini (det är extra roligt att säga på östgötska: Owimini!) och hämtade två Milanopizzor med räkor och gorgonzola. Det har vi ätit förut och vi hade sån tur att stämpelkortet blev fullt och vi fick en pizza gratis! Vi åt och vräkte i oss – och sen törstade vi hela kvällen. Fästmön har berättat att om det är nåt som höjer blodsockret (och i sin tur bland annat ger törst) så är det pizza. Tur att Vättervatten är så gott att dricka.

Pizzakanter

Bara kanterna blev kvar efter att jag hade gnagt på min pizza.


Bestick ska man använda 
när man äter mat, men jag äter pizza mycket med händerna. Läste nyss om en kvinna hemmavid som misshandlade en man med en gaffel. Men hallå! Sluta vara dumma mot varandra! Sen kunde jag förstås inte låta bli att vara lite dum själv, för jag undrar vid vilken högskola/vilket universitet journalisten på Radio Uppland har gått sin utbildning. Läs texten i skärmdumpen nedan högt så fattar du vad jag menar.

Ska ha

Ska ha och ska ha och ska ha…

 

Nä, det är dags att sätta lite fart nu, så att det händer nåt den här påskafton 2015. Jag önskar dig en fortsatt skön och vilsam – eller hur du nu vill ha den – påskhelg och hoppas att du inte är ensam denna lååånga helg.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett väldoftande inlägg.


 

Mugg med kaffe

En senapsmugg med kaffe är en fin belöning.

Det finns väl inget som doftar så härligt som nyperkolerat kaffe? Det skulle möjligen vara nykokt kaffe eller nybryggt, dårå. Igår när jag kom hem från min söndagspromenad slog doften emot mig när jag klev in genom ytterdörren. Underbart! En senapsmugg* (!) med kaffe blir inte enbart belöningen efter en promenad utan också efter morgonens administration och hushållssysslor. En Toffla behöver nämligen ha lite morötter på sin krokiga stig, inte enbart piska sig. Nu äter jag inte morötter, så de får anta formen av kaffe.

Dagen jag vaknade till idag är en kylig en. Termometern visade nära sex minusgrader. Nu har kvicksilvret stigit till minus tre. Dessvärre behöver jag ge mig ut i kylan, men inte förrän till kvällen och dessutom i ett roligt ärende: jag ska hämta äldste bonussonen och åka och byta en födelsedagspresent som han fick. Det är alltid roligt att träffa Johan på egen hand. Extra roligt blir det också när det inte är jag själv som behöver prova kläder utan andra! Sån är jag – det vill säga totalt ointresserad av kläder och mode. Johan är emellertid likadan, så det kan bli en intressant stund i kväll. Det är skönt att han inte är fyra år utan ett par decennier äldre.

Kakfat glas

Jag trodde att jag hade rensat Annas kakfat, men…

Innan jag träffar Johan borde jag försöka äta middag och tanka bilen – i den ordningen. Men jag hade tänkt våfflor idag och det funkar inte. Det tar nämligen för lång tid att fixa våfflor och framför allt att äta dem. Efteråt är jag så däst och fyrkantig att jag knappt orkar gå från bordet till diskbänken. Än mindre åka till Stormarknaden och byta ett klädesplagg. Nåja, det finns väl alltid nån snabbmat att tillgå om så skulle vara. Sen har jag hört att kakfaten hos Fästmön inte är helt rensade än, trots att jag gjorde mitt bästa i lördags. Kanske kan bli nån liten godbit där om det hinns med – jag måste vara hemma igen till klockan 21. Vill inte missa premiäravsnittet av Jordskott, nämligen, på SvT 1.

Jag hade en skön vilohelg, vilket behövdes. Den passerade förvånansvärt snabbt också, vilket mina ensamma helger inte brukar göra. Kanske var det för att jag fyllde den med en och annan mugg kaffe och lite så. Viss nytta gjorde jag, för jag lät min tvättmaskin jobba ett par gånger. Med hjälp av herr Muskel lekte jag sen rörmokare i handfatet i badrummet. Jag får anse mig vara nöjd med resultatet.

Nu visar mina klockor snart halv tio. Solen tittar fram och jag har hela dan på mig att..? Men vad ska DU göra idag??? Skriv gärna några rader och berätta, för nyfiken är jag alltid!


* Jag dricker alltid kaffe i en brun mugg från Höganäs, en mugg som det var Apotekssenap i till jul ett år. På bakluckeloppis hittade jag sen ett antal likadana muggar för en tia. Kommer du till mig på fika är risken stor att du också blir bjuden på kaffe ur en före detta senapsmugg!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Read Full Post »

Ett klappande inlägg.


 

I morse, när jag började min dag efter en helvetesnatt med hosta och utan luft (nej det är inte synd om mig, det är bara jävligt obehagligt) kändes allt så segt. Jag hade ingen lust att starta datorn, ingen lust att tänka på jul och det som är kvar att göra, ingen lust med nånting. Men hur det nu var kom jag igång. Och blev glatt överraskad när jag i min Toffelinbox hittade detta:

Presentkort på Bokus fr Åsa i Etuna

Presentkort på Bokus från Åsa i E-tuna!


Nu har jag ju inte varit 
så god på Bokus den senaste tiden, eftersom man skickar paket som ska till ICA Solen enligt Bokus webbplats till Tempo i Vattholma

  1. Det handlar antagligen om att man måste byta ut piska säga till den personal som jobbar med webbplatsen så att personalen lägger ut aktuell information.
  2. Vidare bör man informera paketleverantörerna om vad som är nära för kunderna – kunder ska inte behöva ta tåget för att hämta sina paket.
  3. Och så bör man göra nåt åt sin Kundservice som är under all kritik.

MEN… Bokus är Bokus och bättre sortiment och priser än där har jag inte hittat nån annanstans! Man får mycket litteratur för pengarna!

Så stort TACK, E-tuna Åsa, för din fina julklapp!!! Den ska utnyttjas väl, var så säker på det! Fast just nu har jag köpförbud på böcker. Därför tänker jag spara på presentkortet till efter jul och köpa nåt riktigt bra då, kanske Laurie R. Kings böcker, om de inte hamnade under granen, så att säga.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Read Full Post »

Older Posts »