Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘golvur’

Ett riktigt antikt inlägg.


 

Torsdagar är mina favoritdagar sen länge. Ett av skälen till detta är att Antikrundan går på dessa dagar – i alla fall just nu på SvT1. Inget eller ingen får störa mig klockan 20, för då häller jag ner mig i bästefåtöljen framför TV:n, startar appen och amatörvärderar från vardagsrummet. Kul och lärorikt!

Joakim och vasmannen

Antikexperten Joakim, vasen och vasmannen fick vi se i kvällens program. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats.)


Kvällens runda gick från Karlskrona. 
Jag tror att jag aldrig har varit där, åtminstone vet jag att jag inte har varit där som vuxen. Men fina grejor har de som bor där i alla fall!

De här grejorna tyckte jag mest om i kvällens program:

  • Tekannan (värderad till 30 000 kronor)
  • Fickuret (värderat till 20 000 kronor)
  • Skeppskåpet (värderat till mellan 8 000 och 10 000 kronor)
  • Carin Larsson-målningen (värderad till mellan 20 000 och 25 000 kronor – alldeles för lågt, tycker jag!)
  • Vasen (värderad till 10 000 kronor)
  • Den kinesiska flaskan (värderad till mellan 30 000 och 40 000 kronor)
  • Golvuret (värderat till 80 000 kronor)

Hur jag lyckades mina värderingar? Jag förstår att du är skitnyfiken. Jag prickade in flera fullpoängare och det var bara tre föremål jag inte fick några poäng alls på. Omdömet jag fick i kväll blev detsamma som sist, antikkunnig, och här är mitt diplom som bevis:

Antikkunnig i Karlskrona

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett njutningsfullt inlägg som kräver att du har lite volym på ifall du klickar på länkarna!


 

Idag har jag bland annat rest och sett mig omkring. Bytt lite perspektiv, sett annat än tapeterna här hemma, fått lite input, gett lite output. Kort sagt: gjort en utflykt i verkliga livet. Och det var livat!

Ett skäl till att mina livsandar blev så uppiggade var att jag, mitt i värsta vintern, snubblade på ett fantastiskt smultronställe, Adas kaffestuga i Östhammar. Jag hade parkerat bilen och skulle ta en bensträckare. Traskade några steg och hamnade utanför Adas. Kaffetörstig var jag och när skylten även lockade med Dagnys hörna inklusive jukebox var det ingen tvekan att jag skulle göra ett besök.

Det doftade så där underbart redan i entrén: kaffe och nybakade kakor och bullar. Helst av allt hade jag tagit nåt riktigt sött, men det fick bli kaffe och en macka.

Sen fortsatte upplevelsen! Kaffestugan var nästan som ett litet hem. I ett rum stod en gammal vedspis och knäckebrödskakor hängde över den. Jag bara väntade att Ada själv skulle komma utfarande nånstans ifrån och undra vad jag hade i köksregionerna att göra. I finrummet stod en sammetssoffgrupp och golvuret lika självsäkert som ett kyrktorn.

Bland övriga inredningsdetaljer fastnade jag för dockskåpet, men också för skåpet med leksaksbilar. Jag var ju liksom ingen dockskåpsflicka när jag var liten (fast jag fick ett dockskåp som morfar hade snickrat), utan jag var en biltjej. Den fantastiska samlingen av kaffekoppar som prydde väggarna upp till taket var också urhäftig.

Men då fick man väl betala massor för denna upplevelse? Inte då! Kaffe och macka kostade 48 kronor. Brödet var grovt och färskt, kaffet nybryggt och hett. Jag sneglade på menyn och såg att det finns luncher såsom sallader och pajer för mellan 70 och 80 kronor, endast.

Sommartid finns en trädgård man kan sitta i. Nu var det inte säsong för det alls. Men ett är säkert: tillbaka hit ska jag när det blir varmare. Allt detta, inklusive trevlig och välkomnande personal, gör att Adas kaffestuga i Östhammar rekommenderas varmt!

Här är några bilder som jag tog i all hast (därav den undermåliga kvaliteten på de flesta foton):

Detta bildspel kräver JavaScript.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Torsdag och dags för veckans TV-höjdpunkt enligt mig: Antikrundan. Denna gång är rundan tillbaka i Halmstad där man har varit tidigare den här säsongen.

vinylskiva Roxette

I kväll fick vi se en fin vinylsamling. (Bilden är lånad från SvT:s hemsida.)


De här prylarna
i kvällens program tyckte jag var fina:

  • En kvinna kom med en kartong med sex glas. Skorrande berättade hon om glasen som alla var olika. Troligen är glasen från 1830 – 1850 nån gång. Värdet sattes till cirka 300 styck.
  • En kvinna kom med en guaschtavla av Esaias Thorén (medlem i Halmstadsgruppen). Den värderades till mellan 20 000 och 25 000 kronor.
  • En karl kom med ett gäng serietidningar, bland annat 91:an. En av dem värderades till cirka 3 000 till 4 000 kronor.
  • En man kom med en bonadsmålning som varit i hans familj sen 1800-talet. Bonaderna sätts upp till jul, berättade mannen. 125 000 –         150 000 kronor värderades bonaderna till – de är totalt fyra till antalet.
  • En man kom med en Ming-gubbe som var rätt hiskelig. Gubben var en takryttare med uppdrag att skrämma bort fiender. Värdet sattes till ett par tusenlappar.
  • Två kvinnor kom med en kanna. Kannan visade sig inte vara silver och värderades till endast 500 kronor.
  • En kvinna kom med en stålrörsfåtölj och en golvlampa. Fåtöljen, ommålad, men med originalkuddar, beräknades vara värd 4 000 – 5 000 kronor. Lampan värderades till ungefär 7 000 – 8 000 kronor.
  • En man kom med en tuberkelspottflaska. Äcklisch, tyckte Fästmön och jag. Flaskan värderades till ungefär en tusenlapp.
  • En man kom med ett golvur med en gök. Klockan och verket var från 1700-talet. Uret värderades till 15 000 kronor.
  • En kvinna kom med ett skåp med ett påmålat troll. Gustaf Tenggren är konstnärens namn. Han började med att ta över efter John Bauer, men hamnade så småningom hos Walt Disney. Skåpet, i jugendstil och troligen gjord till en barnkammare, värderades till 60 000 – 80 000 kronor, kanske 100 000, till och med.
  • En man kom med en fin Severin Nilsson-målning av två barn som åker kälke. Tavlan värderades till ungefär 100 000 kronor.

Nästa vecka går Antikrundan från Gävle igen.


Livet är kort.

Read Full Post »

Torsdag innebär ibland inte enbart min hiss- och disslista utan också Antikrundan. I säsongens femte program svängde Rundan uppåt igen, till Sollefteå.

skeppsljusstake

Knut Knutson inspekterar en skeppsljustake. (Bilden är lånad från SvT:s hemsida.)


Bland kvällens föremål
 fastnade jag bland annat dessa:

  • En häftig lampa kom tillsammans med en kvinna. Lampan bestod av urnor. Snyggve värderade lampan till 8 000 kronor.
  • En blå glasburk kom med en pigg tjej. Burken var en potpurriburk, gjord vid Norrlands första glasbruk. Burken värderades till mellan 4 000 och 5 000 kronor. Den var inköpt för 600 kronor.
  • En gigantisk målning besökte Rundan med en kvinna som hade haft en färghandel. Erland Cullberg hade målat tavlan som var ett porträtt av kvinnan. Kvinnan hade betalat 15 papp för tavlan. Nu värderades den till cirka 40 papp.
  • En vacker vas var en förlovningspresent till kvinnan den anlände till Rundan med. Vasen var koreansk. Värderingen blev 10 000 till 15 000 kronor.
  • Så kom en Ångermanlandsbrud – kanske – med en Ångermanlandskvinna. I alla fall ett golvur. Uret värderades till mellan 15 000 och 20 000 kronor.
  • Ett grönt skrin med smycken kom med en kvinna i hatt. Ett set värderades till 25 000 kronor, medan annat var mindre värt.
  • Två lustiga stolar kom med en kvinna. Hon hade tagit hand om dem när de skulle kastas. Värdet på dem beräknades till 4 000 – 5 000 kronor styck.
  • En skeppsljusstake – se bilden ovan – kom med en man. Staken var i smide och både rostig och fågelbajsig. 150 000 – 200 000 kronor blev värderingen.
  • En bjässeskulptur av ett hästhuvud hade sällskap med en man. Den var verkligen häftig! Skulpturen hade kostat 4 000 kronor och värderades nu till 20 000 – 25 000 kronor.
  • Ett klappträ medförde en kvinna. Klappträet var väldigt fint och troligen en friargåva från Hälsingland. En samlare skulle tänkas betala mellan 10 000 och 12 000 kronor för föremålet.
  • Ett märkligt och annorlunda skrin besökte Rundan med en kvinna. Skrinet var gjort i ett enda stycke. Skrinet värderades till mellan 6 000 och 10 000 kronor.
  • En rymdvarelse kom med en man i rosarandig tröja. Leksaken värderas till nånstans mellan 8 000 och 12 000 kronor.

Sammanfattningsvis kan man säga att det finns många tanter i Ångermanland. En av dem var moster Beda.

Nästa vecka går Antikrundan från Eslöv.

Livet är kort.

Read Full Post »

En trevlig lunchinbjudan kom idag från Annas snälla mamma. Jag passade på att be Fästmön hoppa ur bilen och posta blanketten till Försäkringskassan på vägen. Vi fick underbart god lunch – vitlöksbröd och lax- och spenatpaj med grönsaker. Till dessert blev det glass, hallon från Slottet och hjortronsylt samt kaffe. Men jag tog det lugnt och åt mer försiktigt idag. Magontet sitter fortfarande i lite…

Karottunderlägg

Ett vackert karottunderlägg.


Annas snälla mamma
och L har ett underbart gammalt golvur. Nästa gång ska jag fråga om jag får fota det! Idag får du hålla tillgodo med ett vackert karottunderlägg.

L visade oss en rolig variantViktor Rydbergs dikt Tomten. Jag gillade förstås sista versen bäst:

Variant på Tomten

”tunga toffla…”


Lunchen varade ända fram till klockan 14.30.
På vägen hem stannade vi vid ICA Heidan för att handla lite. Jag är helt slut i rutan nu och ska strax kollapsa i min fåtölj. Det är så mycket jag vill göra och orka, men ännu är jag visst inte redo för det.

Hoppas att du har haft en bra dag. De fria timmarna med Anna rinner ut, det är enda smolket i bägaren just nu.


Livet är kort.

Read Full Post »

Efter utförd matshopping tog vi en lååång paus och vilade oss. Sen utlovade jag glass i Gamla Uppsala, men först ett besök i kyrkan. Och idag hade vi tur! Kyrkan var varken upptagen av begravning eller stängd för städning.


Äntligen kom vi innanför stenväggarna idag!

                                                                                                                                                                  Tyvärr var det lite dystert i kyrkan, för temat var Döden. Lite tungt. Men visst tänkte jag på mina nära och kära och tände två ljus till minne av dem jag saknar mest.


Två ljus.

                                                                                                                                                            Jag kom naturligtvis att tänka på en av Björn Afzelius finare låtar. Här är ett utdrag ur texten till Två ljus:

[…] Du vet att jag aldrig har trott på nån Gud
Men ibland går jag in i Hans hus
Så när skymningen faller i morgon
Så går jag i kyrkan och tänder två ljus;
Det ena för dom jag har sårat
För vännerna som jag försmått
Och för tårarna som dom gråtit
För min skull
Det andra för att jag ska finna
En kärlek som orkar bestå
Och en kvinna som en gång kan älska mej som jag är […]

Elias lyssnade på lite annan musik i hörlurar. Man kunde nämligen sitta i en stol och lyssna och kanske läsa en bok. Ganska fin idé, tycker jag.


Lill-Jerka lyssnade på opera och det var väl sisådär, tyckte han.

                                                                                                                                                               En annan miniutställning var den om Tiden.


En utställning om Tiden uppmande oss att fundera på vår tid.

                                                                                                                                                   Symboler för Tiden var tre golvur utan visare.


Golvur utan visare.

                                                                                                                                                                 Efter allt detta om Döden och Tiden skuttade vi in på Odinsborg och köpte var sin glass. Vi har hittat ett favoritställe där vi kan sitta i korsdrag och svalka av oss. Härligt!


Idag blev det var sin strutglass, så nu är Tofflans glasskonto tömt!

                                                                                                                                                               Vi hade lite tid över innan vi skulle hämta Fästmön/mamman från jobbet, så vi tog en tur i båten. Elias var en hejare på att ro!


Nej, det är ingen reklam för en viss typ av vodka utan Elias som ska sätta sig och ro en vikingabåt.

                                                                                                                                                            Anna hade haft en tuff dag på jobbet idag, bland annat med tanke på värmen. När vi hade plockat upp henne fick hon vila i bilen medan jag sprang upp för att de två matkassarna. Och när vi så rullade ut från parkeringen mötte vi en person som en gång var en del av mitt liv och som en gång gjorde mig så illa som bara går. Det kändes extra skönt att våga möta blicken, vinka och mima en hälsning – utan att känna rädsla. Inte ett spår.

Hemma i Himlen lät vi ugnen fixa mat åt barnen medan vi själva tog en kall öl och pistagenötter. Vi åt tillsammans, men på två av tallrikarna låg det inte korv och pommes frites utan sill och potatis. Fantastiskt gott nedsköljt med en, två, tre klara en het julidag. Ahhhhh…


Kall starköl och pistagenötter blev kvällens förrätt.

                                                                                                                                                                  Nu väntar lite TV, faktiskt! Det är väl första gången den här veckan för Anna och mig. Det blir Tyst vittne på TV4 plus klockan 22. Gissningsvis somnar Anna klockan 22.15. Hon är trött, älsklingen.

I morgon är det lördag och då ska vi städa och kanske baka inför födelsedagsfirandet på söndag.

Read Full Post »

Torsdagens Antikrundan gick från Umeå, björkarnas stad och tyvärr hade jag inte möjlighet att titta på den förrän idag. Många fina saker var det – som vanligt – som visades upp.

De två reportagen handlade bland annat om skidor och golvur. Mycket intressant bådadera. Inte hade jag nån aning om att golvur från Ångermanland skulle likna en brud – med krona, kjol och till och med navel!


Mycket intressant reportage om golvur.

                                                                                                                                                      Fina saker som vanligt, som sagt. Här är några av mina favoriter:

  • En kvinna kom med en GAN-tavla som hon tyckte var så ful att hon förvarade den i wellpapp i en garderob. Tavlan värderades till cirka       10 000 kronor. De flesta andra besökare brukar, när deras fula pryl värderas högt, säga att de ska ställa/sätta/hänga fram den. Men den här damen sa direkt att hon skulle sälja tavlan – till nån som tyckte att den var fin! Smart! 
  • Ett vackert sexbent konsolbord med fin italiensk vit marmorskiva värderades till mellan 80 000 och 90 000 kronor.
  • En dam kom med en Picassolitografi som värderades relativt högt eftersom upplagan var liten. Tyvärr går det inte att se på värderingsfilmen på hemsidan och jag minns inte beloppet!
  • En ung tjej kom med ett otroligt vackert halssmycke i 20 karats guld. Smycket hade funnits i hennes familjs ägo ett bra tag. Riktigt tjusig blev tjejen när hon fick prova det.
  • En kvinna kom med en lagad skål som hon fått veta var något som användes att tömma nattkärl i. Men Antikrundans expert kunde meddela att det visst var något att ha på bordet – och troligen en gammal grötskål. Skålen värderades högt trots att det var ett lagat bruksföremål.
  • En tjej kom med ett vackert fajansfat. Fatet visade sig vara formgett av Ursula Printz, någon gång unde 1940-talet. Tyvärr gjorde ett nagg i kanten att värdet sjönk till 1 000 kronor.

På torsdag visas Antikrundan från Kiruna!

Read Full Post »