Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘fisa’

Ett undrande inlägg.

 

Nytt elskåp mätare

Rätt intetsägande elskåp. Eller mätare. Eller vad det nu är…

Igår var det ju hantverkare här och smällde upp en rätt stor, vit låda i min hall. Jag gissar att det är ett nytt elskåp, men eftersom informationen kring alltihop har varit ganska minimal sen mötet i höstas när vi röstade om införande av el- och vattenmätare, vet jag inte säkert. Jag har förstås kollat bostadsrättsföreningens webbplats. Där finns endast en tidsplan. Bland annat noterade jag att jag missade ett informationsmöte. Hur ska man veta att det är möte när det bara står på webbplatsen? Jag går liksom inte in där och kikar regelbundet, mest när jag ska söka kontaktuppgifter. (I det fallet är jag inte unik, det är ganska vanligt att företags, organisationers, verksamheters och föreningars webbplatsbesökare beter sig så.)

Dosa på väggen

Avlyssningsapparatur?

I kväll, just som jag skulle slå ner röven i bästefåtöljen, upptäcker jag ytterligare en liten grej: en dosa som sitter skitfult placerade i vardagsrummet. Men hallå! Inte för att hantverkare nödvändigtvis är inredare, men måste man sätta upp sånt i vardagsrummet, ganska högt upp på en vägg? Finns det inte diskretare ställen – som nere vid golvsocklarna eller så..? Sen kom jag på att den lilla dosan kanske inte är nån mätare av nåt slag utan i själva verket en avlyssningsapparatur! Styrelsen kanske vill höra hur snacket går i lägenheterna eller om man fiser hemmavid.

Nej, jag skämtar faktiskt, jag är inte alls drabbad av nån sorts förföljelsemani. Jag är bara nyfiken. Och jag hittar ingen information nånstans om vad saker och ting är. Dessutom undrar jag varför jag inte upptäckte den lilla dosan igår kväll. Var jag så fokuserad på Antikrundan, eller..?


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan är SKITsur på Uppsalabuss. Igen.


Den 1 september förra året var jag och Fästmön
på besök i Kitty Lindstens ateljé. Syftet var förstås att köpa en tavla. Så gjordes också. Efteråt firade vi tillsammans med Kitty och hennes Monica med en middag. Vid tillfället var min hälsporre inte att leka med. Jag hade ont och jag haltade. Dessutom väntade jag på besked om det som fanns i min kropp var litet c eller stort C. Nej, ingen bra höst.

Kitty med Just nu vill jag leva
Kitty Lindsten i sin ateljé med tavlan jag köpte, Just nu vill jag leva.


Men vi hade en jättetrevlig kväll – tills vi skulle åka hem. Vi stod som fyra fån och glodde medan Uppsalabussen vi hade tänkte åka hem med bara körde förbi oss trots att vi tydligt gjorde tecken att vi skulle resa med.

Jag mejlade Uppsalabuss (UL) dan därpå – och det hade visst Monica också gjort – för att klaga. Fem dar senare fick jag svar från ULYtterligare ett par dar efter det fick Anna och jag, som kompensation, var sitt endagskort. Alltså ett kort man kan åka på hur mycket som helst, även till Arlanda, om man nu skulle vilja det, under en dag.

Endagskort UL
Endagskort från UL.


Vad Anna har gjort med sitt endagskort vet jag inte. Mitt har legat på bänken i köket. Jag tänkte att jag kanske skulle använda det nån dag när jag är ledig framöver och inte har nåt att göra. Idag när jag dammade tog jag fram det. Av nån anledning vände jag på det. I mikroskopisk gradstorlek på bokstäverna finns några rader text. Jag gissade att texten handlade om hur man ska använda kortet. Det var verkligen svårt att se vad där stod, men efter ett tag lyckades jag läsa nedersta raden – och bli förbannad på UL igen!

Baksida endagskort ULKorthelvetet har gått ut!!! Som du ser är bokstäverna mikroskopiska jämfört med min tumme som inte på nåt sätt är abnormt stor.


Jaa, korthelvetet har slutat gälla,
för giltighetstiden gick ut efter februari i år. Sex månaders giltighetstid hade kortet. Skitdåligt, tycker jag! Det brukar väl för det mesta vara en giltighetstid på minst ett år på såna här kort. Men UL förnekar sig inte utan är lika dåligt som vanligt. Ett endagskort i kompensation för att ha tvingats halta hem på en ond hälsporre…  Och när man plockar fram kortet för att kolla om man inte ska kunna göra nåt kul med det, har det gått ut.

Så jag gör som jag brukar göra, åker med UL så lite och så sällan jag bara kan. Jag slipper bli frånåkt, jag slipper chaufförer som kör som galningar (ja, för tidtabellerna är för snäva) och jag slipper sitta ihop med människor som stinker. För, och detta skrev jag inte när jag rapporterade om min födelsedag, när vi åkte hem stank det skit på bussen! Nån på bussen satt och fes, helt enkelt. Jag är väldigt åksjuk och skitlukt hjälper ju liksom inte upp måendet. Nu är det ju inte UL:s fel att vuxna människor inte kan uppföra sig, men det blir ju ytterligare ett skäl till att inte åka med UL, som sagt. USCH!


Livet är kort.

Read Full Post »

Brrrrr! Det betyder att fisa på teckenspråk (man tecknar b + r), men i det här fallet betyder det att frysa! Första gången jag vaknade blev väckt, vid tjugo i sju, klev jag inte upp. Jag fattar inte varför så många i det här huset måste LÅTA SÅ HÖGT!!! Är alla hörselskadade från dagis, eller? Igår kväll fick jag ha TV-volymen på skithögt – för att en av grannarna pratade i telefonen! Jag hörde inte filmen jag tittade på annars. I morse var det liv i luckan i barnrummet, strategiskt placerat av föräldrarna under mitt sovrum och så långt som möjligt från deras eget.

Nåja, jag klev inte ur sängen förrän klockan nio – och då hade jag en underbar huvudvärk. Gissningsvis berodde den på att jag inte nånting vettigt igår kväll, så idag MÅSTE jag masa mig över till Tokerian för att handla middagsmat. Inte ett dugg vet jag vad jag ska eller vill ha heller. De tre rätterna jag behöll från Mathems kassarFästmön fick två – sparar jag tills hon kommer så kan vi äta dem nån vardagskväll. Anna lagade förresten till en av rätterna häromdagen – broccolifritters! Den rätten var god och det blev rikligt med mat, sa hon, trots att hon inte gjorde full sats, eller vad det nu heter när det gäller matlagning. En annan liten fågel viskade i mitt öra att det skulle lagas till en god kycklingrätt hemma hos Rippe i helgen. Månntro man får utlåtande och recept??? 

Jag blev tvungen att ta en Ipren (trots att jag numera HATAR deras reklam och fortfarande är kär i den lilla gitarrspelande gubben med blå lemmar!) tillsammans med den ordinarie medicinen och sen tittade jag på termometern. Fasa!

Minus 21 o 9

Minus 21,9 ute och bara 19,8 inne i köket, lägenhetens varmaste rum näst efter badrummet!


Kallt ute och kyligt inne,
kan man sammanfatta det hela. Men medan jag ägnade ett par minuter för att titta om den här första bilden hade blivit OK att använda till bloggen skedde det saker:

Minus 22 o 2

VA?! ÄNNU kallare ute och en tiondels grad varmare inne.


Temperaturen hade sjunkit ytterligare utomhus,
medan den hade stigit en tiondel inomhus. Jag känner mig som en vandrande kamin. (Det där var synnerligen ironiskt!)

Idag händer inte mycket. Jag har behandlat mitt operationssårsområde och jag måste duscha och tvätta håret. Innan det torkar ordentligt kan jag inte ge mig ut varken till Tokerian eller soprummet, men båda ställena bara måste jag till. Mamma ska få en signal när hon har vaknat till (typ efter halv ett). Och så ska jag skjutsa hem Anna från jobbet till Himlen när hon slutar klockan 16 – om Clark Kent* nu vill starta… Men han har ju stått i garaget över natten och även om det är ett kallgarage är det lite varmare där inne än utomhus. Och nej, jag har ingen motorvärmare.

Igår kväll gjorde jag tusen saker samtidigt, men det var både roligt och avkopplande! Jag satt vid datorn av och till och bloggade, kollade på TV, spelade Wordfeud med Anna samt Quizkampen och Ordjakten med J från jobbet. Det är lite synd om J, för det blir stryk varje gång. (Nu retas jag lite ifall J läser min blogg!) Dessutom började jag läsa en ny bok, som jag vet att bland andra fru Hatt har läst. Den verkar väldigt lovande – och väldigt tårframkallande…

Nej, nu har jag hällt i mig första senapsmuggen kaffe. (Ja, jag dricker kaffe ur en före detta senapsmugg från Höganäs, en sån där mörkbrun som Apoteket hade senap i för några år sen. Johan brukar tracka mig ofantligt för detta!) Dags att ta en ny och fladdra igenom lokalblaskan. Ovanligt tjock sådan idag, men den är full av bostadsbilagor, inte nyheter och spännande artiklar och reportage, gissningsvis.

Vad händer hos dig idag, dårå???


*Clark Kent = min lille bilman


Livet är kort.

Read Full Post »

Fästmön är här. Det känns skönt. Det har varit en tung vecka och vi har varit på var sitt håll. Nu har vi en vecka tillsammans, förutom när vi jobbar. Jag ska vara behjälplig på en konferens på måndag eftermiddag och i skrivande stund bävar jag för att träffa alla människor, för att inte ha rätt kläder, för att inte passa in. Som vanligt.

Men just nu är det fredag och Anna och jag har gjort räkmackor som vi har smockat oss proppfulla av. Och nu ska vi soffmysa.


Inga dåliga räkmackor, va?!

                                                                                                                                                  Uppdaterat: Sen åt vi upp godiset jag fick till barnen (!..) av Sysslingens söta dotter och så fes och rapade vi och började titta på Tyst vittne och ville baaara gå och lägga oss och sova…

Read Full Post »

Varning! Det här inlägget innehåller en del kiss- och bajsfissnack och avrundas med lite menserier. Usch, alltså!

                                                                                                                                                                 Nu kan jag ärligt säga att jag har gått från ap-trött till as-trött… Efter jobbet åkte jag, gasen i botten för jag var seeen, till frissan för att få barret klippt. Nu har jag snygg frisyr – till i morgon bitti. Då ser det väl ut som Arne, Frälsishatt eller Galne Professorn-frisyr – okärt barn har många namn… Skönt var det som vanligt att lägga huvudet i M:s kompetenta händer. Det var mycket rörigt innanför håret…

Telefonen ringde när jag kom hem och just hade tagit av mig ytterkläderna. Det var fru Engelwinge och vi pratade tills Marias telefon hade laddat ur… Sen höll jag på att kissa på mig, men hann i tid innanför dörren med en inramad ängel (med e och enkel-v) som fiser på…


Den här ängeln sitter på Domkyrkan och fisar inte. I alla fall inte vad jag vet…

                                                                                                                                                               Hann knappt spola så ringde telefonen igen. Mamma. Hon var nog lite… eftertänksam vad gäller samtalet tidigare på dan. Nu blev det ett betydligt mer givande samtal och jag tyckte att hon både lyssnade och hängde med.

Klockan 20.30 kunde jag äntligen slå mig ner vid köksbordet med min middag – cornflakes med mjölk och rostat bröd idag igen.  Dessförinnan hade jag utfört ett skrivuppdrag och bloggat.

Hann lagom diska och så knöla ner mig i favoritfåtöljen, slå på TV:n och stereon (börjar jag bli lomhörd eller är ljudet väldigt dåligt på SvT ibland???) och glo på det åttonde avsnittet av Bron. Nu återstår endast två avsnitt och det har blivit riktigt spännande. Saga Polis var knäppare än vanligt. Särskilt en scen minns jag från kvällens avsnitt. Hon bestämmer sig för att delta i kollegornas fikarast där de småpratar. Saga försöker delta och säger:

Jag fick mens i morse.

GAH! Jag måste erkänna att hon påminner lite om mig – även om jag inte skulle säga detta på nån fikarast till mina jobbarkompisar. Jag skriver ju bara om lingonveckor på min blogg, så hela internet kan läsa… 😳

För övrigt är lingonveckan fortfarande här och går i morgon in på sin tionde dag. Jag har inte förlorat så mycket blod, men ändå för mycket med tanke på mina skitblodvärden. Antagligen är det därför jag är otroligt glömsk och har en fruktansvärd huvudvärk. En värk som dundrar bakom pannan trots två omgångar Ipren idag.

Nej, det är dags att lägga sig och sova bort det som gör ont och det as-trötta. I morgon är en ny dag – och på kvällen ska jag städa. Det knastrar under Tofflans tofflor och det gillar jag inte! 😦

Det värsta är att jag sitter och tänker och våndas över en dundertabbe jag har gjort på jobbet idag!.. Misstänker starkt att den har med min bloddefektglömska att göra…


Även en Toffla kan fela…

Read Full Post »

Framåt kvällen dök killarna O upp. Elias, genomsvettig, fick äntligen visa hur duktig han har blivit på att cykla! Men hans föräldrar var inte riktigt coola med det utan tog en liten löprunda efter lintotten. Elias längst fram i vit t-shirt vid röd pil, pappa Jerry vid lila pil och mamma Anna vid orange pil.


Anna och Jerry jagar sin son.

                                                                                                                                                                Själv ägnade jag mig mest åt att försöka se cool ut 😎 i mina vita, håriga ben som bländade alla skogens invånare där de (benen, alltså) stack fram under shortsen. Och så plockade jag och Anna några såna här:


Vackra, vita klockor.

                                                                                                                                                                Vi var inte ensamma i skogen. Där var fullt av illasinnade flygfän som iiinade kring öronen och stack mig i skinnet för att komma åt mitt blod. Att fisa hjälpte då rakt inte.

Jag fotade några vackra blå blommor också. I verkligheten var de mer lila än blå, men färgen på bilden blev ganska läcker.


Vackra blå, fast lila…

                                                                                                                                                                  Det fanns andra, mindre vackra växter också. Såna som bränner och sticker och gör ont…


Tisslingar!!!

                                                                                                                                                                      Nu börjar solen sjunka och jag ska sätta på en panna java. Den Blivande Studentskan har anlänt och plötsligt är det… förväntan i luften, blandad med doften av liljekonvaljer.

Read Full Post »

Vi som inte var inbjudna/nominerade kunde vara där hade i kväll möjligheten att följa QX-galan på TV4.

Här kommer ett referat i punktform – för dig som valde ett annat TV-program…

  • Carina Berg sjöng uruselt, men var skitsnygg i håret. Tyvärr var hon tvungen att förevisa sin trista man. (Carina Berg var alltså konferencier.)
  • Maria Montazami fick pris som årets TV-personlighet. Jag kunde inte hjälpa det, men jag undrade om hon nånsin har läst en bok. Sen blev jag livrädd att hennes tuttar skulle ramla ut.
  • Mona Sahlin grät när hon blev avtackad och tackad för sina insatser för HBTQ-folk. (Men tro inte att Mona Sahlin är nån söderböna, hon är född i Sollefteå.)
  • Nämen, Lena Ph igen! Två gånger har jag sett hört ‘na i kväll, det var lika härligt båda gångerna!!!
  • Och Sarah Dawn Finer med Annas och min låt… Nu dämpar vi belysningen…
  • Ett rörande inslag om It gets better – en kampanj för att minska självmorden bland unga homosexuella. Mr Joel Burns fick QX-galans hederspris för It gets better.
  • Tommy Körberg levererade My way med vissa gester. Sången satt fortfarande. Tommy Körberg heter för övrigt Bert i första namn. Det rimmar på Stjärt. På tal om det… På Mona Sahlins högra sida satt Liza Marklund. Liza rimmar på Fisa.
  • Ann-Louise Hanson visade hur man gjorde roliga schlagers på svenska av utländska bitar! Skitkul! 😆
  • Årets hetero blev Birgitta Ohlsson. Jajamens!
  • Sen blev det september… Nej September. Och Mikrofonkåt är hon låten. (Höll på att sätta täljstenen i halsen, stenen, som busan Anna lagt i min läsk…)
  • Carina tramsade med Eric Saade och gav honom en våldtäktstuta. För att bjuda honom til QX-galan var som att leverera en pizza till Robinsonön, menade hon.
  • Peter Jöback och hans Oscar uppvaktades sen med ett försenat grattis till giftermålet. Oscar fick ett anti friss-medel.
  • Petra Mede fick en puss av Carina Berg. Urrrk!
  • Babsan fick en spanjor av Carina Berg.
  • Malena Ernman fast i Christine Meltzers version delade ut pris till Årets artist – Robyn.
  • Björn Ulvaeus gjorde en bejublad entré i snigga glittriga och orange klädedräkt med rosa cape. Mums! Björn Ulvaeus delade ut pris till Årets homo – Elisabeth Ohlson Wallin.

Read Full Post »

Older Posts »