Gnisslig dag och en massa korrekturläsning

Nej, fy te rackarns, det har inte varit nån bra dag alls idag! Det känns som om det har lagt sig en grå, tung, fuktig och illaluktande filt över mig. Och själv är jag som Mårran…

Jag är Mårran idag.

                                                                                                                                                            Hela dan har jag ägnat åt att läsa korrektur på diverse saker till höger och vänster. Det blev en riktig rödpennedag. Hoppas nu bara att samtliga inblandade gillar det och inte blir stötta… Två har tackat mig med ett leende, trean är kvar och jag är osäker på hur mina påpekanden tas emot…

På förmiddagen höll jag på att missa ett möte som jag skulle ha deltagit i, men lyckades hänga med trots att jag var dåligt förberedd…

Vid lunchtid ringde min tandhygienist och ville boka om min tid på onsdag kväll. Mottagningen har nämligen dragits med en besvärlig vattenskada och just på onsdag skulle hantverkarna BORRA (!) – inte så bra att ha rädda patienter där då. Framför allt skulle väl både patienter och personal bli hörselskadade av oljudet. Så vi bokade om tiden till en morgontid. Men det dröjde bara nån timma innan jag kom på att just den dan ska jag vara behjälplig på en konferens… Bara att ringa mottagningen 0ch boka om tid. Igen.

Detta plus ovetskapen omkring utfallet av förra veckans intervju gör att jag känner mig nervös och orolig och naturligtvis inte kan planera på grund av ekonomin. Jag väntar på ersättning från Försäkringskassan, men man vet ju att sånt kan man få vänta på…

Fästmön och jag kom hem nästan samtidigt idag. Anna hade haft en sisådär dag på stan. (Det blev ingen utprovning av brillor idag, det fanns inga tider…)Trötta och hungriga, Anna varm, jag frusen, skuttade vi iväg till Tokerian. Och där blir man ju inte precis mindre trött av alla… intressanta människor man möter. Tre normala var också där och handlade – Anna, jag och L. Det tar sig!

När vi närmade oss hemmet igen insåg vi att yet another barnfamilj flyttar in. Inte precis så att somliga jublar… Var bor alla trevliga och intressanta människor i min ålder, till exempel???

JAA! Jag behöver maaat! Men… jag hade ju lyckats komma åt spislåset – %&#”?% barnsäkert skit – så middagen dröjer…

Kyliga hälsningar

Mårran

Rätt sur…

                                                                                                                                                             PS Halvvägs under middagen ringde sen mamma. Då hade blodsockret mitt emellertid åkt upp lite och jag kunde tala med henne i ganska normal samtalston mellan tuggorna. Nej, mamma vill inte uppfatta uppfattar inte att man inte gärna vill telefonera när man äter.

Read Full Post »

Har du ärvt ditt yrke?

I dagens lokalblaska hittar jag en intressant artikel om detta med att ärva sitt yrke från föräldrarna. Det är faktiskt så många som var tionde som gör det! Siffran förvånar mig lite eftersom jag trodde att detta var en företeelse från äldre tider. Men icke!

Förr var det väl snarare så att pojkbarnen, sönerna, ärvde sitt yrke efter sin pappa. Bondsöner blev bönder, skomakarens pojke blev skomakare och så vidare. Men trots att tiderna är annorlunda idag och att det finns en massa fler olika yrken, tycker jag, är det sociala arvet nåt som väger tungt när man ska välja yrke.

Statistiska Centralbyrån och tidningen Du & Jobbet har undersökt hur det förhåller sig. Statistiken baseras på 2,3 miljoner personer där det finns en uppgift om en förälders yrke. Resultaten visar alltså att ungefär en tredjedel väljer samma yrkesbana som nån av föräldrarna! Troligt är, att man som ung väljer ett yrke där man kan föreställa sig hur livet blir. Och ett yrke man känner till, som föräldrarnas, påverkar. Det som är välbekant eller välkänt minskar liksom riskerna. Naturligtvis handlar det om trygghet, men också det faktum att man troligen får mer hjälp på vägen av föräldrarna om man gör ett yrkesval liknande deras.

Vissa yrken har också, enligt forskare vid Uppsala universitet, en stark personlig koppling. Som exempel nämns läkare, advokat, journalist och skådespelare.

Det blir även allt vanligare att döttrar ärver sin pappas yrke. Inom en del yrken som är mansdominerade har det visat sig att det är vanligt att de kvinnor som arbetar där har/har haft en pappa i yrket!

De tio vanligaste yrkena man ärver är

1. fiskare/jägare
2. vård- och omsorgspersonal
3. växtodlare och djuruppfödare
4. städare
5. garvare, skinnberedare och skomakare
6. fordonsförare
7. maskinoperatörer, textil-, skinn- och läderindustri
8. hälso- och sjukvårdsspecialister
9. processoperatörer vid stål- och metallverk
10. djuruppfödare och djurskötare

De tio yrkena som är ovanligast att man ärver är

1. specialister inom biologi, jord- och skogsbruk
2. fysiker och kemister
3. biomedicinska analytiker
4. säkerhets- och kvalitetsinspektörer
5. samhälls- och språkvetare
6. industrirobotoperatörer
7. datatekniker och dataoperatörer
8. lantmästare, skogsmästare
9. tecknare, underhållare, professionella yrkesutövare
10. administratörer i intresseorganisationer

När jag var barn vill jag bli professor i inre medicin eller hemlig agent. Mina föräldrar tyckte att jag skulle bli lärare. Min mamma jobbade främst som kontorist, min pappa som journalist. Jag skulle aldrig bli journalist, det var jag tvärsäker på. Jag blev informatör/redaktör…

Vad ville du bli när du var liten? Vad var dina föräldrar? Och vad blev du???

Read Full Post »

Dålig start på dan

Ilsken som ett bi sitter jag vid jobbdatorn. Den gör åtminstone det den ska – fungerar. Jag skjutsade Fästmön tidigt som attan till jobbet i morse eftersom hon började klockan sju. Samma tid skulle jag lämna Clark Kent* hos Bil 3:an, Toyota för service. Jag var där fem i sju, inte ensam.

När det blev min tur tog han fram servicepappret och läste upp vad jag hade beställt – stor service, byte till vinterdäck, kontroll av bromsar som låter illa och byte av gummit på vindrutetorkarna. Jag signerade. Sen var det bara det att nån lånebil inte var bokad, detta trots att lånebil är det första jag alltid kollar efter! Skälet till att jag bokar lånebil är att Toyota har flyttat nästan från city utanför stan, nära nya E4:an mot Stockholm. Det de kunde erbjuda var en buss in till stan, men dit ska ju inte jag och jobba, jag ska ju åt andra hållet. Nu är det andra gången Bil 3:an missar att jag bokat lånebil. Första gången lyckades de lösa det ändå, men idag fanns ingen ledig bil och man kan ju inte trolla med knäna. Du kan nog bara föreställa dig hur arg jag var. Det fanns inget annat att göra än att boka om tiden. Så nu får jag åka omkring med vinterdäcken inne i bilen tills på fredag morgon. Skitkul, eftersom detta kräver fällt baksäte. Det är en evig tur att vi inte har barnen den här veckan. Hade jag haft råd skulle jag ha tagit taxi, men eftersom jag ska göra en stor service och lite mer samt misstänker att det är nåt fel på bromsarna, gissar jag att jag måste vända på varenda krona.

Rätt ilsken idag.

                                                                                                                                                                Det enda som var bra med den starten på den här dan var att jag kom till jobbet tidigt. Men då hade jag fått ett otrevligt mejl med en snorkig ton som gränsar till von oben. Jag har utfört uppdraget, men frågan är om jag ska tala om för vederbörande att jag inte gillar tonen. Eller också får jag svälja och låta det rinna av mig. Jag är ju bara vikarie… Dessvärre är detta inte första gången jag får höra denna ton och jag trodde att jag hade gjort personen uppmärksam på att tonen inte var hövlig. Men det gick visst in genom ena örat och ut genom det andra. Därför misstänker jag att jag inte har nåt för att jag påpekar det igen. Frågan är hur mycket jag ska svälja…

Och ja, jag är nog extra nervös den här veckan eftersom jag har blivit lovad ett besked angående onsdagens intervju…

                                                                                                                                                             *Clark Kent = min gnisslige lille bilman

                      

Read Full Post »