AHA! Det var konsult man skulle ha blivit…

Läser på Svenska Dagbladets hemsida att riksbankens chef Stefan Ingves får träning i kommunikation av en konsult. Inget konstigt i det, egentligen. Ändå kan jag inte låta bli att reagera när konsulten, en före detta medarbetare vid Ekoredationen, får 140 000 kronor i arvode. Av artikeln framgår att det handlar om att riksbankschefen och hans chefskollegor har fått träning vid nio 

[…] tillfällen […]

och att tre gånger återstår. Tja, det verkar inte precis vara nåt låglönearbete, detta att vara konsult, även om det inte framgår några tidsangivelser per tillfälle inklusive förarbete.

[…] Riksbankens kommunikation har fått kritik flera gånger under de senaste åren. […]

står det i artikeln. Och då tycker jag att det är helt rätt att låta nån som kan kommunikation lära Riksbankens chefer att kommunicera. Men man tar sig lite lätt för sin panna när man läser vidare i artikeln att Riksbanken minsann har en informationsavdelning – med både informationschef och presschef. Dessutom, som grädde på moset, två pressekreterare. Man tycker att kommunikationsträningen borde kunna ske internt…

Men det finns mycket att fundera över. Och som en av dem som kommenterade artikeln antyder kan det vara så att vi har en finsk chef för Sveriges riksbank. Kan det verkligen vara så?

För övrigt kommer detta konsultande mig att osökt tänka på en viss annan så kallad kommunikationskonsult som sedan en tid tillbaka varit återanställd av ett företag h*n en gång lämnade för att kränka medarbetare i ett annat företag. Igen.

Jajamens!

som Bosse J brukade säga. Det är som ett elakt virus alt. en antibiotikaresistent bakterie som går runt inom familjen.

Read Full Post »

Mörkerrädsla hemma, men uppenbarligen inte i trafiken

Jag har skrivit några gånger om alla olyckor som sker på min väg till och från arbetet. Och inte kunnat låta bli att koppla ihop det med allt mobilpratande jag noterar i bilar runt omkring mig. Ett annat fenomen har slagit mig så här i novembermörkret: dåliga billysen!

På väg till och från arbetet ser jag minst tre bilar varje resa som har dåliga lysen på sina bilar. Med dåliga menar jag snudd på ”enögda”, det vill säga ett framlyse är på väg att sluta fungera. På bilar blir det ofta så att en dålig lampa i ena framlyset gör att den andra lampan lyser starkare. Och bländar mötande trafik.

Jag tycker att det är så lätt att kontrollera sina lysen på bilen när man kliver i och ur vid garaget. (Nej, jag har liksom inte nån fjärrkontroll till garageporten utan jag får kliva ur och stänga respektive öppna.) Om jag skulle upptäcka en dålig lampa skulle jag åka och byta den direkt. Varför vänta? Novembermörkret är kompakt och dessutom är det ofta dimma. Då är det bara dumt att chansa, för dåliga lysen innebär att man varken syns bra eller ser vägen framför sig bra!

Upplyst!

                                                                                                                                                                   I morse noterade jag, när jag skjutsade Fästmön till jobbet strax före klockan sju, en morgonjoggare. Men det var knappt! För h*n hade ingen reflexväxt och inga reflexer på sig. Däremot trodde h*n uppenbarligen att h*n hade nio liv, för h*n korsade en gata utan att se sig om efter eventuell passerande trafik… 

Och nu till det som gör mig än mer fundersam! Folk verkar inte ett dugg mörkrädda ute i trafiken, trots att de borde vara det där, tycker jag. Men se hemma…

Jag har nu uppnått en ålder när jag sällan kan sova en hel natt utan att springa på toa (hade jag varit man kunde jag ha skyllt på prostatan, nu skyller jag bara på åldern). Jag noterar då varje gång att man i vissa lägenheter har tänt dygnet runt. Inte bara nån liten lampa, utan många! Men herreminje, är folk mörkrädda hemma, eller vadå??? I morse när vi traskade iväg till garaget lyste fortfarande samma lampor, så det var liksom inte nån som var uppe sent i natt, bara. Inte heller var det nån enstaka lägenhet utan ganska många… Vad hände med alla miljömuppar som tänkte på detta med att spara energi???

Sammanfattning: Folk verkar inte mörkrädda i trafiken utan far fram enögda eller utan reflexer. Men hemma om nätterna har man massor av lampor tända. Jag själv kollar mina billysen dagligen och kör endast enögd för att köpa en ny glödlampa till bilen. Och på natten när jag sover ska det vara becksvart!

Hur är det med dig? Är du mörkrädd i trafiken och/eller hemma???

Read Full Post »

Det stavas fel… Och vänds upp-och-ner…

Vi är många som hänger upp oss på alla felstavningar i tidningar. Jag klantar mig ofta här på bloggen, men jag är en privat bloggare. Då är det mera OK (fast inte bra, tycker jag). En tidning har professionella skribenter anställda. Då ska det bara bli rätt.

Här en rubrik i dagens lokalblaska som upprörde mig för sitt budskap. OCH för sin klantiga felstavning…

Vadå ”ät”? Har nåt ätbart med rattfylla att göra???

                                                                                                                                                                  I samma tidning hittar jag lite längre fram en annons från Sjukstugan i Backen. Annonsen, som jag tror är en platsannons, är vänd upp-och-ner. Jag undrar hur mycket den har kostat skattebetalarna. För gissningsvis är det en av stans Dyraste Byråer som har kommit på snilledraget (not!) att vända texten åt fel håll. På Sjukstugan i Backen – och på andra håll inom liknande verksamheter –  arbetar man nämligen bara strateeegiskt när det handlar om kommunikation.  Och produktionen lämnar man därför med varm inkompetent  hand över till fantasifulla kreatörer. BTW, när får vi skattebetalare veta vad det kostar? Visa fakturorna, please, om ni vågar!

Read Full Post »

Tofflan undrar: Tror du på demoner?

Häromdan var datumet 111111 och då hände en massa konstiga saker med några av Tofflans elektronikprylar. Därför undrar Tofflan den här veckan om du tror på demoner.

Du hittar som vanligt frågan i högerspalten här intill och som vanligt läser jag hellre om dina tankar kring demoner på din egen blogg. Därför går det inte att lämna nån kommentar här.

Men jag tackar dig på förhand för ditt klick!

Read Full Post »

Tofflan undrade: Vilket vin föredrar du?

Den gångna veckan har Tofflan undrat vilket vin du föredrar. Totalt svarade 35 personer och så här tyckte de:

42,86 procent (15 personer) svarade: Jag drickar inte vin.  

37,14 procent (13 personer) svarade: Rött är godast!  

14,29 procent (fem personer) svarade: Vitt = gott!  

5,71 procent (två personer) svarade: Rosé är fint!  

Stort TACK till dig som klickade ett svar! Jag hoppas att du kollar in den nya frågan i högerspalten!

Read Full Post »

Lördagsdejt med min fästmö

Det är så sällan Fästmön och jag kan göra saker på egen hand. När Anna inte har barnen jobbar hon väldigt mycket och alltid helg. Och själv jobbar jag ju mer än heltid* just nu. Därför blir våra dejter extra speciella!

Igår kunde vi ha en liten lördagsdejt, för Anna slutade jobba redan klockan 14. Jag åkte och hämtade hem henne och på vägen stannade vi till och inhandlade lördagsgodis. Men vi smockade inte i oss alltför mycket, för filmen började klockan 18.30 och vi ville köpa biljetter och äta innan.

När jag hade kollat i förväg på dan fanns det över 150 lediga platser kvar i salongen. Vid 17-tiden var antalet betydligt lägre, men vi lyckades få var sin biljett. Jag är emellertid fortfarande sur över det så kallade 3D-tillägget på 30 kronor. SF ska inte lansera sina presentkort på biobiljetter genom att ange att ett presentkort ska täcka kostnaden för en biobiljett när det inte gör det!

Vi styrde kosan mot Fugu, en av stans äldre kinakrogar, på Drottninggatan. Jag gick ofta hit för att luncha när jag jobbade i närheten. Nu blir det betydligt mer sällan – jag har ingen större lust att träffa på folk som inte vågar möta min blick eller som knappt hälsar. (Men så gör väl folk när de skäms..?)

Ingen av oss är stadd vid kassa, men buffén såg fräsch ut och var mycket prisvärd: 90 kronor, endast, för mat, måltidsdryck (alkoholfri), kaffe/te och friterade bananer med glass. På buffébordet fanns även sushi och det var inte anslaget nånstans att sushi skulle kosta mer, vilket det gör på andra ställen.

Restaurangen verkade vara ganska nyrenoverad. Så nyrenoverad att Anna noterade att det inte fanns nåt golv på betonggolvet under vårt bord… Men de äckligt dammiga kinalamporna över borden var sen länge borttagna. Stället var nästan kalt, men det ska väl vara modernt? De flesta växterna/blommorna var konstgjorda, vilket förstärkte kalheten.

Men maten!.. Suveränt god – fast inte riktigt varm, konstaterade vi. Ajsan bajsan!

Mycket friterat, men också en het och god kycklinggryta hamnade på min tallrik.

                                                                                                                                                            Buffén bestod av mycket friterat, men för mig, som inte äter annat kött än kyckling och kalkon, fanns grönsaker och en het och god kycklinggryta. Vi lyxade med var sin starköl till maten, jag hade ju lämnat bilen hemma. Jag käkade förstås med pinnar. Vi vet inte, men det kom en kvartett asiater och slog sig ner vid bordet bredvid oss och i alla fall mannen eyeballade oss på ett nästan fräckt sätt. Var det på grund av pinnarna eller för att Anna är så söt? Eller för att han var jävligt nyfiken?

Anna åt med god aptit, men tyckte också att maten kunde vara varmare.

                                                                                                                                                              Vi avslutade förstås med bananer och glass och det var två tanter med stinna magar som traskade ut från Fugu. Fugu, som faktiskt ska få lite betyg av mig. Fyra tofflor av fem möjliga – det missade toppbetyget för att maten inte var riktigt varm!

Vi gick en sväng ner mot floden för att få lite frisk luft och ta några bilder på de häftiga ljusslingorna i träden, bilder som aldrig blir bra vilken inställning man än testar på sin tejpade mobilkamera. 😦 Därför får man photoshoppa lite i efterhand…

Anna tittar ut över ån. I träden glittrar det vackert av kommunens nyligen uppsatta ljusslingor.

                                                                                                                                                                   Så blev det dags att gå till bion och vad som hände där och vad jag tyckte om filmen kunde du läsa här redan igår. Vi köpte inget biogodis…

                                                                                                                                                                  *Det blir det långa vardagar på mitt vikariat. En del kvällar har det blivit kvällsjobb där också, men också kvälls- och helgjobb för min andra arbetsgivare Blogvertiser.

Read Full Post »