Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Statistiska Centralbyrån’

Ett inlägg om en TV-serie.


 

Samma kväll som Den fjärde mannen hade premiär på SvT fick jag veta att mammakusinen B och huvudrollsinnehavaren Rolf Lassgård är (ganska nära) släkt. Och eftersom B är mammas kusin måste ju även jag vara släkt med skådespelaren? Skämt åsido, mamma och jag tittade honom och de andra, förstås, i den första delen.

Helena af Sandegård och Rolf Lassågård i Den fjärde mannen

Helena af Sandeberg och Rolf Lassågård i Den fjärde mannen. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats.)


Avsnittet inleds 1989 
med ett mord på en byrådirektör vid Statistiska centralbyrån. En man utan familj och vänner och inte särskilt omtyckt på jobbet. Sen hoppas det till nutid. Lars Martin Johanssoyrån (Rolf Lassgård) utnämns till SÄPO-chef. Han samlar en trio skarpa hjärnor runt sig. Just när han har tillträtt kommer ett brev till enheten innehållande ett datum. Det handlar om ockupationen av den västtyska ambassaden 1975. Brevskrivaren insinuerar att terroristerna måste ha haft hjälp av fyra personer utanför. Fyra svenskar. Lars Martin Johansson och hans trio sätter igång att jobba med detta.

Ja det här är hattigt värre. Vi hoppar från 1989 till nutid – och sen även till 1975, alltså. Det är lite väl hoppigt och förvirrande, särskilt som framför allt Helena af Sandeberg i sin roll som Eriksson ser likadan ut 1989 som nu. Annars är det skådespeleriet som den här första delen klarar sig undan på. Claes Malmberg är lysande som den vidrige polisen Bäckström.

Nä, jag föredrar nog Leif GW Perssons böcker. Just den här TV-serien baseras på hans roman En annan tid, ett annat liv.

Toffelomdömet efter den första delen blir ett ”nja, sådär”, det vill säga medel.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

I torsdags kunde Statistiska Centralbyrån berätta att vi svenskar blivit 9,5 miljoner till antalet. Herrejisses, så möcke fölk! 

Många är vi…


På 1700-talet var vi två miljoner,
fyra miljoner blev vi 1863, fem miljoner vid förra sekelskiftet… Den snabbaste ökningen skedde mellan 1950 och 1969 – då växte befolkningsantalet från sju till åtta miljoner på bara 19 år. År 2021 beräknas vi bli tio miljoner.

Folkökningen idag beror till två tredjedelar på invandringen. Därför tror SCB att den svensk som blev den 9,5 miljonte troligen är invandrad.

Read Full Post »

I dagens lokalblaska hittar jag en intressant artikel om detta med att ärva sitt yrke från föräldrarna. Det är faktiskt så många som var tionde som gör det! Siffran förvånar mig lite eftersom jag trodde att detta var en företeelse från äldre tider. Men icke!

Förr var det väl snarare så att pojkbarnen, sönerna, ärvde sitt yrke efter sin pappa. Bondsöner blev bönder, skomakarens pojke blev skomakare och så vidare. Men trots att tiderna är annorlunda idag och att det finns en massa fler olika yrken, tycker jag, är det sociala arvet nåt som väger tungt när man ska välja yrke.

Statistiska Centralbyrån och tidningen Du & Jobbet har undersökt hur det förhåller sig. Statistiken baseras på 2,3 miljoner personer där det finns en uppgift om en förälders yrke. Resultaten visar alltså att ungefär en tredjedel väljer samma yrkesbana som nån av föräldrarna! Troligt är, att man som ung väljer ett yrke där man kan föreställa sig hur livet blir. Och ett yrke man känner till, som föräldrarnas, påverkar. Det som är välbekant eller välkänt minskar liksom riskerna. Naturligtvis handlar det om trygghet, men också det faktum att man troligen får mer hjälp på vägen av föräldrarna om man gör ett yrkesval liknande deras.

Vissa yrken har också, enligt forskare vid Uppsala universitet, en stark personlig koppling. Som exempel nämns läkare, advokat, journalist och skådespelare.

Det blir även allt vanligare att döttrar ärver sin pappas yrke. Inom en del yrken som är mansdominerade har det visat sig att det är vanligt att de kvinnor som arbetar där har/har haft en pappa i yrket!

De tio vanligaste yrkena man ärver är

  1. fiskare/jägare
  2. vård- och omsorgspersonal
  3. växtodlare och djuruppfödare
  4. städare
  5. garvare, skinnberedare och skomakare
  6. fordonsförare
  7. maskinoperatörer, textil-, skinn- och läderindustri
  8. hälso- och sjukvårdsspecialister
  9. processoperatörer vid stål- och metallverk
  10. djuruppfödare och djurskötare

De tio yrkena som är ovanligast att man ärver är

  1. specialister inom biologi, jord- och skogsbruk
  2. fysiker och kemister
  3. biomedicinska analytiker
  4. säkerhets- och kvalitetsinspektörer
  5. samhälls- och språkvetare
  6. industrirobotoperatörer
  7. datatekniker och dataoperatörer
  8. lantmästare, skogsmästare
  9. tecknare, underhållare, professionella yrkesutövare
  10. administratörer i intresseorganisationer

När jag var barn vill jag bli professor i inre medicin eller hemlig agent. Mina föräldrar tyckte att jag skulle bli lärare. Min mamma jobbade främst som kontorist, min pappa som journalist. Jag skulle aldrig bli journalist, det var jag tvärsäker på. Jag blev informatör/redaktör…

Vad ville du bli när du var liten? Vad var dina föräldrar? Och vad blev du???

Read Full Post »

April är mesta födelsedagsmånaden! Det visar statistik från Statistiska Centralbyrån. SCB har tagit fram statistiken åt en nyhetsbyrå.

Mesta dagen är den 15 april. Då fyller 25 176 svenskfödda år. Tvåa är den 22 mars och trea den 10 april.

Men men. De senaste åren har det faktiskt fötts fler barn i juli än i april.

Ovanliga födelsedagar är dagarna mellan jul och nyår, på skottdagen den 29 februari samt den 21 november.

Fästmön och jag är väl rätt vanliga, trots allt. Fast vi fyller ju INTE år på nåt av datumen ovan, dock i april.


En sån här fin tårta kan den som fyller år i april få om hon är snäll.

Read Full Post »

Allt fler hushåll använder det så kallade RUT-avdraget, skatteavdraget för hushållstjänster som Rengöring Underhåll Tvätt. Det visar statistik från Statistiska Centralbyrån.

Antalet som använder till och med fördubblades mellan 2008 och 2009. Men sen blir jag lite förvirrad när jag läser att det mest är höginkomsttagare som använder skatteavdraget, men samtidigt är det störst andel rut-användare i gruppen ensamstående kvinnor 85 år och äldre. Och dessa gamlingar tror jag verkligen inte tillhör toppskiktet vad gäller inkomster. Är uppgifterna motsägelsefulla eller felaktiga eller fattar jag inte riktigt?


Kvinnor kan. Även äldre.

                                                                                                                                                      Yngre personer som använder sig av rut gör större avdrag. Rika barnfamiljer använder avdraget mer än barnfamiljer med låga inkomster. Det känns logiskt.

Logiskt är emellertid att allt fler äldre använder rut. För hemtjänsten får ju inte göra allt det dessa kvinnor behöver hjälp med. Äldre kvinnor är nämligen vana vid att göra och klara det mesta i hushållsarbetet själva. Men det är när de blir äldre som de inte orkar med tyngre hushållsarbete som fönsterputs och liknande. Och när hemtjänsten, som man OCKSÅ betalar för, inte kan stå till tjänst med detta, vänder sig kvinnorna till privata företag. De må vara kvinnor, de må vara äldre, men se dumma är de INTE!

Read Full Post »

Idag läser jag i lokalblaskan om vad experterna tycker att samhället ska göra för att ändra samhällsmedborgarnas matvanor:

  • Högre skatt på läsk och godis
  • Mer hemkunskap i skolan
  • Utbyggd individuell rådgivning

Det är nämligen så att vi medborgare inte klarar av att förändra våra vanor själva – nästan hälften av vår befolkning, 44 procent, är överviktig. (Procenten kommer från Statistiska Centralbyrån.) Om vi nu är så många – ja, för jag är en av dem – hur 17 ska man ändra vårt beteende. För det är ju faktiskt så att övervikt påverkar min hälsa negativt – förr eller senare.

Redan 2005 fick Folkhälsoinstitutet i uppdrag av regeringen att ta fram ett nationellt handlingsprogram så att våra matvanor ska bli bättre och att vi rör på oss mer. Men vad hände sen? Inget, är ingen underdrift att säga.

Kloka dietisten Åsa Andersson på Gottsunda vårdcentral i Uppsala jobbar med många överviktiga patienter. Hon tycker att höjd skatt visst kan vara bra, men det måste till mer. Åsa Andersson säger i lokalblaskans artikel att det behövs mer riktad information och att affärerna måste ta sitt ansvar för hur de saluför produkter. Just när det gäller informationen menar hon att det är stora kunskapsskillnader mellan olika grupper i vårt samhälle.

Centerpartisten och kommunalrådet Stefan Hanna hade ju sitt speciella recept som gick ut på att höja skatten för överviktiga. Men nu sitter Stefan Hanna löst – partiet är splittrat och det är många som vill avsätta honom på grund av hans bloggande om överviktiga…


Tjock eller smal… Tittar vi på svenskarna är nästan hälften av oss överviktiga.

                                                                                                                                                           På TV, en av dessa mediakanaler som brusar i de svenska hemmen – åtminstone om kvällarna – visas för det mesta dokusåpor och matprogram. Några få andra program sticks in mellan såporna och maten, men annars är det dessa två genrer som gäller. Ofta lyfts skönhet och kroppsfixering fram i programmen. Det blir lite absurt. Många av dessa människor som fläker ut sig på TV är udda personer – på ett eller annat sätt. Och så matas (!) vi av udda personer och matlagning där vi sitter stilla framför våra ”dumburkar”. Så en liten tanke vore att kanske utnyttja en av de kanaler som vi VET finns i de flesta hem..? Men det är bara en liten, liten tanke. Jag tittar inte på dokusåpor eller på matprogram, men jag är tjock ändå.

Jag läste också i lokalblaskan om en ny metod som sägs ge lägre vikt, Handfast (artikeln finns att läsa på lokalblaskans hemsida mot sms-betalning). För en gångs skull verkar det vara en sund metod! Den är utvecklad ur Livsmedelsverkets tallriksmodell, men i stället för tallrik ska man titta på sin hand och äta:

  • lika mycket protein som handflatans storlek utan fingrar
  • lika mycket kolhydrater som knytnävens storlek
  • lika mycket rotfrukter eller bär som två knytnävar.

Hur lätt som helst, ju, att komma ihåg – handen har man ju alltid med sig! Den som har råd kanske kan prova. Själv ska jag rota i skåpen efter några rester till middag. Rester som jag har lagat till utan hjälp av matlagningsprogram och utan att ha kikat på tallriksmodellen eller Handfast. Det får gå ändå. Jag måste ju (över)leva… Fast om jag fortsätter klättringen uppåt i vikt lär jag inte leva så länge till…

Read Full Post »

Statistiska Centralbyrån har sammanställt siffror från 2009 i Statistisk årsbok. Enligt den är medelsvensson Mikael, 40 år och lätt överviktig. (Inte svårt att förstå varför jag har valt ett liv utan män… 😉 ) Mikaels kvinnliga motsvarighet heter Maria och är 42 år.

Svenskarna var under det aktuella året bättre utbildade. Dessutom la de mer pengar på mat än tidigare. Ett genomsnitthushåll köpte livsmedel för 2 900 kronor i månaden, vilket är två procent mer än året innan. Detta märks på männens midjemått – nu är 53 procent av männen överviktiga… Kvinnor är också överviktiga, men ”bara” 37 procent. Medelsvensson stoppar i sig 3 100 kalorier om dagen.


Den här magen såg jag på programmet Stjärtarna i Kojan på TV igår kväll… Det här är en bild av min mage och som synes är den ganska vanlig, vad än somliga före detta läsare har för bild av mig.

                                                                                                                                                     Mindre bra är också att alkoholkonsumtionen ökade, liksom brottsligheten. Men för att nämna några positiva siffror ökade antalet miljöbilar, vindkraftens andel av elproduktionen och återvinningen av bland annat metallförpackningar och tidningspapper.

Read Full Post »

Older Posts »