I dagens lokalblaska hittar jag en intressant artikel om detta med att ärva sitt yrke från föräldrarna. Det är faktiskt så många som var tionde som gör det! Siffran förvånar mig lite eftersom jag trodde att detta var en företeelse från äldre tider. Men icke!
Förr var det väl snarare så att pojkbarnen, sönerna, ärvde sitt yrke efter sin pappa. Bondsöner blev bönder, skomakarens pojke blev skomakare och så vidare. Men trots att tiderna är annorlunda idag och att det finns en massa fler olika yrken, tycker jag, är det sociala arvet nåt som väger tungt när man ska välja yrke.
Statistiska Centralbyrån och tidningen Du & Jobbet har undersökt hur det förhåller sig. Statistiken baseras på 2,3 miljoner personer där det finns en uppgift om en förälders yrke. Resultaten visar alltså att ungefär en tredjedel väljer samma yrkesbana som nån av föräldrarna! Troligt är, att man som ung väljer ett yrke där man kan föreställa sig hur livet blir. Och ett yrke man känner till, som föräldrarnas, påverkar. Det som är välbekant eller välkänt minskar liksom riskerna. Naturligtvis handlar det om trygghet, men också det faktum att man troligen får mer hjälp på vägen av föräldrarna om man gör ett yrkesval liknande deras.
Vissa yrken har också, enligt forskare vid Uppsala universitet, en stark personlig koppling. Som exempel nämns läkare, advokat, journalist och skådespelare.
Det blir även allt vanligare att döttrar ärver sin pappas yrke. Inom en del yrken som är mansdominerade har det visat sig att det är vanligt att de kvinnor som arbetar där har/har haft en pappa i yrket!
De tio vanligaste yrkena man ärver är
- fiskare/jägare
- vård- och omsorgspersonal
- växtodlare och djuruppfödare
- städare
- garvare, skinnberedare och skomakare
- fordonsförare
- maskinoperatörer, textil-, skinn- och läderindustri
- hälso- och sjukvårdsspecialister
- processoperatörer vid stål- och metallverk
- djuruppfödare och djurskötare
De tio yrkena som är ovanligast att man ärver är
- specialister inom biologi, jord- och skogsbruk
- fysiker och kemister
- biomedicinska analytiker
- säkerhets- och kvalitetsinspektörer
- samhälls- och språkvetare
- industrirobotoperatörer
- datatekniker och dataoperatörer
- lantmästare, skogsmästare
- tecknare, underhållare, professionella yrkesutövare
- administratörer i intresseorganisationer
När jag var barn vill jag bli professor i inre medicin eller hemlig agent. Mina föräldrar tyckte att jag skulle bli lärare. Min mamma jobbade främst som kontorist, min pappa som journalist. Jag skulle aldrig bli journalist, det var jag tvärsäker på. Jag blev informatör/redaktör…
Vad ville du bli när du var liten? Vad var dina föräldrar? Och vad blev du???
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 
Min mamma var barnmorska, min pappa skolkantor. Jag ville bli som Jaques Cousteu (reservation för stavning), undervattensexpert. Jag blev en knegare med blommor och växter som huvudsyssla. Dock ÄRVDE jag annat från föräldrarna, intresse att undervisa,intresse att läsa likväl som att vilja ta hand om människor.
Min dotter blev sjuksyster, hon funderar på barnmorska;som mormor.
Spännande! 😛
Pappa svetsare och mamma banktjänsteman, sedermera elevassistent. Jag drömde om att bli skolfröken och blev skolfröken, om än inte direkt, så har jag varit pedagog sedan 1988.
Min dotter läser till lärare. Min bror är lärare. Min faster är lärare. En kusin är lärare. Min moster är lärare…
Aha! Du har verkligen ärvt – och skickar arvet vidare – ditt yrke! 😛
Min mamma jobbade som barnflicka innan hon blev gift och hemmafru, min pappa var byggnadsarbetare. Först ville jag bli hårfrisörska, sen polis, sen advokat, sen social arbetare, sen blev jag mor. Jag ville därefter ge bra skolmat. Nu är jag arbetssökande och vill bli författare. Vad ville du bli
Jag har ett vikariat som kommunikatör just nu. Vad jag ville bli skrev jag om i inlägget – hemlig agent eller professor! 😆
Mor är väl inte så tokigt!!! Det blev aldrig jag, men jag blev bonusmamma på äldre dar! 😀
Jag har läst 3-årig ekonomisk linje och ett antal andra kurser på folkhögsskola.
Då har du ju en bra grund! Författare skulle jag också kunna tänka mig att bli idag. Jag har en roman som ”ligger till sig” sen cirka ett år tillbaka. Risken är att den möglar innan jag tar tag i den igen…
Jag har dock en speciell om än inte så ovanlig önskan. Jag vill bli en hel människa.
Tack för din blogg och jag önskar dig allt gott
Jag önskar dig det bästa med din önskan. Att bli hel tar tid.
Tack själv för dina kommentarer!
När jag var liten skulle jag bli astronaut, brandman eller präst (!) – och det blev en ingenjör av mig. Pappa var konditor och mamma undersköterska.
Underbart! Vilken blandning!
Fant denne bloggen via Siv A, og dette er jo et spennende tema! Min pappa var bilmekaniker/verkstedformann og min mor kontordame. Min søster ble kjemiingeniør og selv ble jeg bibliotekar, et yrke jeg bestemte meg for ganske tidlig (og aldri, etter 20 år i faget, har angret på :-)). Så, hverken søsteren min eller jeg har arvet våre foreldres yrker, men jeg tror at jeg har arvet interessen for språk fra min mor.
Välkommen! 😛
Spännande! Ni har verkligen gjort nåt annat än era föräldrar, du och systern din, men ändå ärvt nåt! Min pappa var bokälskare som jag fram till äldre dar när synen gjorde att han inte kunde läsa längre, trots operation…
Pappa var Artist- och musikerförmedlare på AF, mamma hemmafru. Jag ville bli dekoratör men blev bokbindare.
Lite artisteri där, helt klart! Bokbindare låter superintressant, tycker jag som älskar böcker!!!
Jag har ärvt mitt yrke. Min far var musiker, och själv är jag en spele-vink.
(Fy f-n vad rolig jag är)
Jaa, du är mycket rolig! Jag älskade din och EL:s film om kompisens dator! 😆