Posted in Böcker, Personligt, tagged anklagad, annorlunda, antikens Rom, autentiska rättsfall, Återbruket, bås, bokmal, Cicero, deckare, en gammal latinar, erotiska skildringar, fådd, får, försvarsadvokat, frukta för sitt liv, generad, gilla, gräva, juni, läsare, ledsaga, litteratur, loppis, maj, märklig, mål, mörda, omdöme, petite moi, privatdetektiv, Romarblod, second hand, serie, stekhett, Steven Saylor, stinkande, TBR-hylla on 06 maj 2016|
Ett inlägg om en bok.
Snart ett år har Steven Saylors bok Romarblod stått i en av mina TBR-hyllor*. Men nu i maj månad har jag ju som bokmål att läsa böcker från loppis och second hand. Då plockade jag fram denna deckare, fådd i juni förra året på Återbruket, som utspelar sig i antikens Rom. Perfekt för en gammal latinare som petite (nåja…) moi!
I centrum för denna den första delen i en serie böcker står privatdetektiven Gordianus. Tiden är ungefär 80 f Kr och platsen Rom. Samtliga böcker i serien har nåt av Ciceros autentiska rättsfall som bas. Den här gången får Gordianus i uppdrag att hitta fakta i ett mål som där en man står anklagad för att ha mördat sin far. Cicero är den anklagades försvarsadvokat. Ju mer Gordianus gräver, desto märkligare saker kommer i dagen. Dessutom fruktar han för sitt liv…
Jag gillar den här boken där jag som läsare ledsagas genom ett stekhett – och rätt stinkande – Rom. Boken innehåller ganska många erotiska skildringar också, men sånt får mig ju bara att bli generad. Det här är en annorlunda deckare och jag blev sugen på att hitta resten av böckerna i serien!
Toffelomdömet blir högt.
*TBR-hyllor = hyllor med böcker ‘To Be Read’, som ska läsas, olästa
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Epikuréiskt, Familj, Personligt, TV, tagged alkohol, anmälas skriftligt, anonym, avfall, äta, bil, blod, blodsocker, BRF-ordförande, BRF-styrelse, bubbelvatten, dokumentär, en sökare, enkät, ett lätt paket, födelsedag, fönster, företag, författare, fira, fnissig, fotknölar, garanti, glatt humör, grinig, halvtrasig, händer, horn i pannen, införa telefontider, information, informationsmöte, insida, inte tyst, is, jämna ut humöret, kaka, kalas, knoppa in, komma fram, kommentar, kommunikation, korrekt, kväll, larm, läppar, ljussken, mörker, möte, min insats, mobiltelefoni, nöjd, onsdag, otät ventil, på väg hem, påverka, persienn, photoshoppa, port, proffs, promenad, reklammöte, sälja, säljmöte, sött, se ljust på framtiden, situation, skål, skåla, smörgåstårta, snöblandat regn, snögubbe, soppåsar, soprum, sova, störa, stillna, stinkande, styrelsebrevlåda, sur som ättika, surt, svart, ta hjälp, tanka, tårta, Ted Gärdestad, temperatur, tidrapportering, trappuppgång, tvingande, ut och åka, utnyttja, vin, vind on 22 februari 2016|
2 Comments »
Ett lite halvsurt jävligt grinigt inlägg.
Vi skålade igår!
Jag var på ett väldigt trevligt kalas igår. Vi firade en familjemedlem som har födelsedag idag, egentligen, men eftersom vi är många delas firandet upp. Fästmön och jag hade fått instruktioner om att inte ta bilen, så vi gick. Det var en alldeles lagom promenad, men lite kylig. Mina öron var illröda en lång stund efter att vi anlänt till målet. Vi hade ett lätt paket med oss som vi hoppas ska komma till användning och glädje framåt sommaren. Det såg inte mycket ut i ”omonterad” form, tyvärr. Efter att ha skålat i bubbelvatten med alkohol i och väntat in övriga gäster bjöds vi på två sorters smörgåstårta, många sorters kakor, två sorters vin och två sorters tårtor. En kan säga att vi rullade hem under kvällen efter en gott och varmt firande – och ätande. Då hade vinden stillnat och det blev en ännu skönare promenad.
Innan vi knoppade in kollade vi en nygjord dokumentär om Ted Gärdestad med anledning av att han skulle ha fyllt 60 år i förra veckan. Vad jag tyckte om den kan du läsa här. Jag tror att filmen påverkade mig, för jag drömde att jag var en sökare på väg hem. Och just som mobilen larmade att det var dags att vakna hade jag kommit fram. Dessvärre sov mina händer fortfarande, så det tog en stund att stänga av oljudet.
Snögubben vi passerade igår kväll såg rätt sur ut. Och det var kanske inte så konstigt med tanke på temperaturen…
Att säga jag var på glatt humör idag vore att ljuga. Jag jobbar på efter de prioriteringar jag har fått och försöker göra mitt bästa för att författarna ska vara nöjda. Det är de, tack och lov! Med mina insatser, det vill säga. Med situationen är ingen av oss nöjd. Det handlar om att utnyttja och att utnyttjas. Jag kände hur hornen i pannan växte ut när till och med tidsrapporteringen krånglade. Uppenbarligen var jag inte tyst, för jag fick fnissiga korridorkommentarer. Jag hade gärna fnissat med – och jag varit på fnissigt humör. Men jag var sur. Som ättika! Eller som snögubben vi passerade igår kväll…
Temperaturen har legat runt nollan eller strax däröver igår och idag. Under dan snöade det, men det var blandat med regn och la sig tack och lov inte. Jag blev tvungen att ta en liten promenad även i kväll, för i helgen kom nya och korrekta lappar med frågor fönster och persienner. Eventuella fel ska anmälas skriftligt och lämnas in före onsdag, för nu går garantin snart ut. Och jag har massor av fel – allt från otäta ventiler med is på insidan som följd till halvtrasiga persienner. För ett tag sen delades en enkät ut där en uppenbarligen skulle vara anonym. Efter att ha undrat hos BRF-ordföranden hur h*n tänkte (inte om h*n tänkte, men…) gjordes lapparna alltså om. Nåja, eftersom jag gav mig ut till styrelsebrevlådan kunde jag också ta med mig några soppåsar till soprummet. Till skillnad från somliga ställer jag nämligen inte mitt stinkande avfall i trappuppgången, jag behåller det inne hos mig eller går ut med det och lämnar det där det ska lämnas.
Tidigare idag fick jag ringa ordföranden också. Ja, jag hörde att jag störde, men om det nu är besvärligt att folk ringer får h*n väl införa telefontider. I helgen kom det upp lappar på våra portar om ett informationsmöte. Jag ville veta om det var ett möte kring en tvingande sak eller om det var ett säljmöte. Det var det senare, alltså ett möte där ett företag vill sälja på oss boende nånting. Då tycker jag att det ska stå på lapparna. Det ska vara tydligt att det inte är nåt informationsmöte från BRF-styrelsen utan ett säljmöte i regi av ett företag. Som det är utformat nu är det inte tydligt. Kommunikation och information är svårt. Det irriterar mig att såna som inte är proffs på det ägnar sig åt det i stället för att ta hjälp – hjälp, som uppenbarligen behövs. Hoppas fler än jag ringer och ”stör”!
Jag tror bestämt att mitt blodsocker är nere vid fotknölarna. Blodet mitt är inte sött utan surt, vilket betyder att jag behöver äta nåt. Förhoppningsvis jämnar det ut humöret tills jag ska ut och åka och hämta en och annan senare i kväll.
Inte vet jag om jag kan se ljust på framtiden, men en kan ju alltid Photoshoppa…
Detta bildspel kräver JavaScript.
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Familj, Personligt, TV, tagged Antikrundan, app, arbetsdagar, associationer, augusti, balkong, blossa på sina stinkpinnar, blossande, bokpaket, cigarrettask, cigarretter, deckare, deckarförfattare, den bästa arbetsplatsen, dumhet, Författare i fokus, författarskap, fint sällskap, Flickan framför muren, flina, generaldirektör, gilla, glad och trevlig, glo, god, gott, gott och blandat, hålla humöret uppe, hård, hem, hissa upp persiennerna, inblandad, inget att dölja, innebära, Inside Information, kallad, känna sig manad, kollega, korrektursväng, Kristina Appelqvist, Kristina Ohlsson, lay out, läppar, lärorikt, läsa böcker, litteratur, Mårran, medvetet göra sig själv sjuk, mjukt, morgon, motivera, omgivning, omtumlande dag, pappa, Photoshop, pinsamt, prata, röka, rökare, restauranglunch, roligt, rykande, söt, sött, se dumt ut, sex frågor, signerat exemplar, sitta kvar, Sjuka själar, skräckroman, SLU, sluta röka, stinkande, sur, surdeg, svart, Sveriges lantbruksuniversitet, tävling, tillvaro, tom, tuffa på, underst i en hög, universitetsmiljö, Uppsala, Uppsalaprofil, variationer, värdera on 21 januari 2016|
Ett inlägg om det goda och det hårda i tillvaron.
Allt på kakfatet är inte sött, gott eller ätbart…
Idag har det varit en rätt omtumlande dag. Jag tänker inte gå in närmare på vilket sätt den har varit omtumlande, men… tillvaron kan vara ganska hård ibland. Och även mjuk och söt… Det är väl dessa variationer som förhoppningsvis får oss att gilla de bra dagarna.
Jag tuffar på under arbetsdagarna. Inside information har gett vid handen att många känt sig manade och få har blivit kallade. Jag är inte en av dem. Det kanske är rätt bra det, för jag upptäckte en riktig surdeg idag som hade gömt sig underst i en hög, pinsamt nog för mig. Tur att att de inblandade i den inte är sura utan glada och trevliga. Min arbetsdag har alltså inneburit lite gott och blandat, mest lay out, en del Photoshoppande och ett par korrektursvängar.
NK* och jag tog en restauranglunch idag. Det behövde vi, även om tankarna var på annat håll. Fint sällskap fick vi också just när vi nästan skulle gå – kollegan D och självaste generaldirektören… Det blev till att sitta kvar och prata en stund till.
Pappas cigarrettask finns i min ägo, men den är förstås tom.
Humöret försöker jag hålla uppe. Ibland går det bra, andra gånger… mindre bra. Om morgnarna, när jag hissar upp persiennerna, brukar jag flina lite åt rökarna mitt emot. De sitter som svarta Mårror på sina ballar** och blossar på sina stinkpinnar. Det känns som om de glor rakt in i mitt hem, på mig. Men det får de så gärna göra om de tycker att det är kul – jag har inget att dölja. Jag är bara glad att jag själv inte är nån blossande Mårra på en balle i New Village… Det var elva och ett halvt år sen, snart, som jag slutade med dumheten att röka. Det ser bara så dumt ut, tycker jag nu, när folk stoppar en vit, rykande och stinkande sak mellan sina läppar. Att medvetet göra sig själv – och omgivningen – sjuk… Hur kan en vara så… korkad?!
Nä, nu till det goda i tillvaron. I afton är det ju Antikrundan och den spelades in i Uppsala i augusti förra året. Den som tittar kanske får se en och annan Uppsalaprofil fladdra förbi… Jag tänker i vart fall glo och värdera med min app. Det är både roligt och lärorikt.
Annat gott i tillvaron är att läsa böcker. Det rekommenderar jag alltid alla att göra. Just nu läser jag trivsamma Kristina Appelqvists deckare i universitetsmiljö, Flickan framför muren – och får hela tiden associationer till Den Bästa Arbetsplatsen.
För den som gillar en annan deckarförfattare, Kristina Ohlsson, kan jag tipsa om en tävling som Akademibokhandelns vänner har, Författare i fokus. Genom att svara på sex frågor om Kristina Ohlssons författarskap samt skriva en motivation varför just du ska vinna kan du ha chans att roffa åt dig ett bokpaket – eller ”i sämsta fall” ett signerat exemplar av Kristina Ohlssons senaste bok, skräckromanen Sjuka själar. Här har du länken till tävlingen!
*NK = Närmaste kollegan
**ballar = balkonger
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Familj, Krämpor, Personligt, tagged besiktning, bil, bli ren, dörrposter, deckare, deckarhörna, duscha, duscholja, för trött, foto, full, garage, göttbullar, hall, ingen brådska, inte nerstänkt, invändigt, kex, låda, letande, litteratur, litterär hyllning, lugnare, lunch, mamma, mat, mejl, mobiltelefoni, nöjd, negativt besked, obehagligt, orolig i magen, påverkad, pöl, putsa, regn, riktig middag, samtal, sång, sökande, själ, skitig, skrivande, snurra, snurrig, somna om, sova, spegel, stinkande, svar, telefoni, tennisbana, toa, tomt, total tystnad, Trisslott, tvätta, tvätta bilen, tvättkorg, underbart, utanpå, vakna, vatten, väggar, vegetariska köttbullar, vinst, Willys, yr i bollen, yrsel on 12 maj 2015|
4 Comments »
Ett snurrigt inlägg.
Min deckarhörna sedd fotad från toa. I spegeln syns en del av böckerna.
I morse vaknade jag vid fyratiden. Det snurrade rejält. Nog för att jag är snurrig rent allmänt, men i morse snurrade även min tillvaro. Det var riktigt obehagligt och kändes nästan som om jag var påverkad. Så var det naturligtvis inte, jag har inte varit påverkad i bemärkelsen full på minst tio år. Jag tog mig ur sängen och fick hålla i väggar och dörrposter. Besökte toa och njöt av min deckarhörna i hallen. Men se sluta snurra gjorde det inte. Tillbaka i sängen igen försökte jag hitta ett läge där det snurrade minst.
Gårdagens middag, intagen vid 20.30-tiden. För övrigt vann jag på Trisslotten, som i sin tur är en av två vinstlotter från Annas snälla mamma!
Efter nån timme lyckades jag somna om och sov ända till klockan 7.07. Då vaknade jag – nästan lika snurrig som vid fyratiden. Därför har jag lovat mig själv att jag ska äta riktig middag idag och inte bara kex och vatten som igår… Det KAN ju ha en viss betydelse kring yrseln…
För att få ihop till middag behöver jag hasa över till Tokerian och handla. Det låter sig inte göras för tillfället med den här yrseln. Men jag har ju ingen brådska, morgonen är ju letandets, sökandets och skrivandets tid på mitt dygn. Dessutom tvättar jag. Tvättkorgen är överfull, så det blir nog ytterligare en maskin idag. Jag noterade nämligen att det var tomt i vissa lådor och så kan man ju inte ha det.
Jag behöver också putsa lite invändigt på Clark Kent* som ju ska besiktigas i morgon eftermiddag. Ganska orolig i magen är jag för detta, kan jag avslöja. Annat jag är orolig för är att jag måste ringa lilla mamma och åter igen lämna ett negativt besked. Jag ville inte göra det igår kväll, jag telefonerade en stund med Fästmön i stället. Hon tar saker och ting lite lugnare än min lilla mamma. Vidare hoppas jag få ett samtal. Jag mejlade igår efter lunch och bad att få ett samtal. Mejlet har mötts av total tystnad.
Det måtte ha regnat i natt för det är en pöl på tennisbanan igen. Gissa om jag är nöjd att jag tvättade bilen igår?! Nu står Clark i garaget och blir inte nerstänkt. Själv ska jag se till att stänka på mig lite vatten och duscholja. Jag var nämligen alldeles för trött för att duscha igår kväll och gick och la mig totalt skitig och stinkande efter gårdagens litterära hyllning. Det ska bli underbart att bli ren igen! I alla fall utanpå. Själen är ju som den är… Och medan jag duschar får jag försöka tänka ut nån middagsmat…
Göttbullar till middag, kanske?
*Clark Kent = min lille bilman
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Diskutabelt, Ironi, Personligt, Puckon, Trams, tagged alkohol, amerikansk, bajs, dricka, flugor, humor, illustrerad, ilurad, kiss- och bajshumor, korkad, otrogen, rygg, sedelärande bajskorv, skadestånd, stinkande, tatuering, tequila, vin, x on 30 november 2011|
6 Comments »
Varning för kiss- och bajshumor!
Bajs kan hamna på ryggen om man inte sköter sig. Det fick en amerikansk kvinna erfara. Hon var nämligen korkad nog att gå till sitt X för att få en tatuering gjord på sin rygg. Detta bevisar tesen att man inte ska vända ryggen till sina X – man vet nämligen inte vad de kan hitta på.
Bajs kan hamna på ryggen!
Den stackars (?) kvinnan hade varit otrogen. Straffet kom i form av en tatuering, men inte den hon beställt av mannen hon varit otrogen mot, sitt numera X. I stället blev det en bajskorv. Nu kräver kvinnan sitt X på skadestånd. Bajskorven var nämligen illustrerad så att den såg stinkande ut. Den var också omgiven av flugor. Men kvinnan hade skrivit på ett medgivande före tatueringen, så skadeståndet kan hon se sig i månen efter. Sen försökte hon hävda att hon hade blivit ilurad alkohol – billigt vin och tequilashots.
Nja, av den här historien kan man lära sig att man inte ska vända ryggen till nåt gammalt X, att man inte ska dricka i gamla X:s närvaro och framför allt, inte gå och tatuera sig hos ett X man var otrogen mot när man var tillsammans. En sedelärande bajskorv, alltså!
Read Full Post »
Posted in Personligt, Puckon, Stoiskt, Trams, Vänner, tagged apparater, brandfara, brödrost, bricka, dammsug, flottig, humor, husmor, kök, köksfläkt, levande ljus, obevakad, småbarn, smulinferno, stinkande, tips, utensilier on 31 januari 2011|
6 Comments »
När vi ändå är så här husliga som vi är, Tofflan och jag… Ehum… När JAG ändå är så här huslig som JAG är, vill jag passa på att tipsa om andra köksföremål än köksfläkten som emellanåt behöver rengöras.
I köket finns en mängd utensilier och apparater. När vi jag nu har varit så duktig och rengjort den stinkande, flottiga fläkten gav jag mig på… Tadaaaaaa…..
BRÖDROSTEN!
Detta SMULINFERNO! Fy så äckligt! Ett tips från husmor Tofflan är därför att dra ur kontakten, skaka brödrosten över en bricka, dammsug inuti rosten. Och töm brickan, förstås. Om din brödrost har några år på nacken och du aldrig har gjort detta, räkna med att det tar några timmar.
Men åååå, så stolt Nurse Rached blir över mig nu! Brandfaran i rosten är förhoppningsvis över!!
Och när jag ändå håller på… Gör inte med ljusen som några jag känner till (om de inte har dolda planer, förstås…) Jag tycker inte att levande ljus bör lämnas obevakade när det finns småbarn i hemmet.
Read Full Post »
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 