Skål igår, surt idag

Ett lite halvsurt jävligt grinigt inlägg.

---

 

Vi skålade igår!

Jag var på ett väldigt trevligt kalas igår. Vi firade en familjemedlem som har födelsedag idag, egentligen, men eftersom vi är många delas firandet upp. Fästmön och jag hade fått instruktioner om att inte ta bilen, så vi gick. Det var en alldeles lagom promenad, men lite kylig. Mina öron var illröda en lång stund efter att vi anlänt till målet. Vi hade ett lätt paket med oss som vi hoppas ska komma till användning och glädje framåt sommaren. Det såg inte mycket ut i ”omonterad” form, tyvärr. Efter att ha skålat i bubbelvatten med alkohol i och väntat in övriga gäster bjöds vi på två sorters smörgåstårta, många sorters kakor, två sorters vin och två sorters tårtor. En kan säga att vi rullade hem under kvällen efter en gott och varmt firande – och ätande. Då hade vinden stillnat och det blev en ännu skönare promenad.

Innan vi knoppade in kollade vi en nygjord dokumentär om Ted Gärdestad med anledning av att han skulle ha fyllt 60 år i förra veckan. Vad jag tyckte om den kan du läsa här. Jag tror att filmen påverkade mig, för jag drömde att jag var en sökare på väg hem. Och just som mobilen larmade att det var dags att vakna hade jag kommit fram. Dessvärre sov mina händer fortfarande, så det tog en stund att stänga av oljudet.

Snögubben vi passerade igår kväll såg rätt sur ut. Och det var kanske inte så konstigt med tanke på temperaturen…

Att säga jag var på glatt humör idag vore att ljuga. Jag jobbar på efter de prioriteringar jag har fått och försöker göra mitt bästa för att författarna ska vara nöjda. Det är de, tack och lov! Med mina insatser, det vill säga. Med situationen är ingen av oss nöjd. Det handlar om att utnyttja och att utnyttjas. Jag kände hur hornen i pannan växte ut när till och med tidsrapporteringen krånglade. Uppenbarligen var jag inte tyst, för jag fick fnissiga korridorkommentarer. Jag hade gärna fnissat med – och jag varit på fnissigt humör. Men jag var sur. Som ättika! Eller som snögubben vi passerade igår kväll…

 

Temperaturen har legat runt nollan eller strax däröver igår och idag. Under dan snöade det, men det var blandat med regn och la sig tack och lov inte. Jag blev tvungen att ta en liten promenad även i kväll, för i helgen kom nya och korrekta lappar med frågor fönster och persienner. Eventuella fel ska anmälas skriftligt och lämnas in före onsdag, för nu går garantin snart ut. Och jag har massor av fel – allt från otäta ventiler med is på insidan som följd till halvtrasiga persienner. För ett tag sen delades en enkät ut där en uppenbarligen skulle vara anonym. Efter att ha undrat hos BRF-ordföranden hur h*n tänkte (inte om h*n tänkte, men…) gjordes lapparna alltså om. Nåja, eftersom jag gav mig ut till styrelsebrevlådan kunde jag också ta med mig några soppåsar till soprummet. Till skillnad från somliga ställer jag nämligen inte mitt stinkande avfall i trappuppgången, jag behåller det inne hos mig eller går ut med det och lämnar det där det ska lämnas.

Tidigare idag fick jag ringa ordföranden också. Ja, jag hörde att jag störde, men om det nu är besvärligt att folk ringer får h*n väl införa telefontider. I helgen kom det upp lappar på våra portar om ett informationsmöte. Jag ville veta om det var ett möte kring en tvingande sak eller om det var ett säljmöte. Det var det senare, alltså ett möte där ett företag vill sälja på oss boende nånting. Då tycker jag att det ska stå på lapparna. Det ska vara tydligt att det inte är nåt informationsmöte från BRF-styrelsen utan ett säljmöte i regi av ett företag. Som det är utformat nu är det inte tydligt. Kommunikation och information är svårt. Det irriterar mig att såna som inte är proffs på det ägnar sig åt det i stället för att ta hjälp – hjälp, som uppenbarligen behövs. Hoppas fler än jag ringer och ”stör”!

Jag tror bestämt att mitt blodsocker är nere vid fotknölarna. Blodet mitt är inte sött utan surt, vilket betyder att jag behöver äta nåt. Förhoppningsvis jämnar det ut humöret tills jag ska ut och åka och hämta en och annan senare i kväll.

Inte vet jag om jag kan se ljust på framtiden, men en kan ju alltid Photoshoppa…

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Omvärldstitt

Ett omvärldsspanande inlägg.

Innan jag fixar till mig för min dagliga promenad blir det lite omvärldsspaning i cyberspace. Måste ha lite koll på vad som har hänt sen sist. Här nedan lyfter jag fram sånt som andra kanske inte lyfter fram alla gånger…

 

Bra att kunna sudda ut ungdomssynder?

Kalifornien tvingar fram en suddknapp på Facebook. I måndags undertecknades en ny lag i Kalifornien. Den nya lagen handlar om att det måste finnas suddknappar på Facebook och andra stora internetställen. Detta för att man inte ska straffas hela livet för eventuella ungdomssynder… Den 1 januari 2015 träder lagen i kraft. Jag, som inte har nåt konto på Fejan, kan nog tycka att detta är en rätt bra lag. Människor förändras genom åren. Även Tofflor…

Hovets informationschef går i pension. Hovets informstionschef Bertil Ternert går i pension vid årsskiftet i samband med att hans förordnande går ut. Ser man på! Ett spännande och snart ledigt jobb att söka för undertecknad!

 

Nej vänta lite nu…

Kylan är på väg. Det varnas för nattfrost. Och det vet jag ju inte om jag estimerar. Jag vill ha härliga höstdagar med ömsom sol, ömsom regn. Köldgraderna kan få vänta! Här hos mig ska temperaturen ligga på mellan fem och tio grader. Dagtid, gissar jag. I natt var det fyra grader när jag knoppade in.

Vi klarar oss inte utan medkänsla! Svenska Dagbladet har en intressant artikelserie om just medkänsla. Bland annat om det nya forskningscentrumet som ska forska kring medkänsla, empati och tillit.

 

Hoppar av! Hoppas jag… (Bilden är lånad från Aftonbladets webbplats.)

Gunilla ska hoppa av! Jaa… Ibland händer det att jag tittar en stund på Hollywoodfruar. Igår gjorde jag det. Kan bara konstatera att Gunilla verkar inte klok i huvudet. Så när jag läser i Prav… Aftonbladet att hon ska hoppa av och att inget kan få henne att ändra sig tycker jag att det nog vore rätt bra. Att hon hoppar av, alltså. Otäck är mitt omdöme om Gunilla, sedd från TV-fåtöljen.

En anarkistisk arbetsförmedling. En tänkvärd Expressen-ledare som avslutas med orden:

Det är dags att visa respekt för riksdagen och inte minst för de arbetslösas framtidsmöjligheter.

 

Sjukhuspersonal bör ägna sig åt verkliga ting – patienter, till exempel.

Sjukhuspersonal ska få mer tid till patienter. Maj gadd! Krävs det ett pilotprojekt för att se om personal får mer tid för patienter om de slipper städa, tvätta och ta hand om post?

Livet är kort. Kanske blir det lite längre om sjukhuspersonal får ägna sig mer åt patienter.

Read Full Post »