Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘fotknölar’

Ett lite halvsurt jävligt grinigt inlägg.


 

Ett glas champagne

Vi skålade igår!

Jag var på ett väldigt trevligt kalas igår. Vi firade en familjemedlem som har födelsedag idag, egentligen, men eftersom vi är många delas firandet upp. Fästmön och jag hade fått instruktioner om att inte ta bilen, så vi gick. Det var en alldeles lagom promenad, men lite kylig. Mina öron var illröda en lång stund efter att vi anlänt till målet. Vi hade ett lätt paket med oss som vi hoppas ska komma till användning och glädje framåt sommaren. Det såg inte mycket ut i ”omonterad” form, tyvärr. Efter att ha skålat i bubbelvatten med alkohol i och väntat in övriga gäster bjöds vi på två sorters smörgåstårta, många sorters kakor, två sorters vin och två sorters tårtor. En kan säga att vi rullade hem under kvällen efter en gott och varmt firande – och ätande. Då hade vinden stillnat och det blev en ännu skönare promenad.

Innan vi knoppade in kollade vi en nygjord dokumentär om Ted Gärdestad med anledning av att han skulle ha fyllt 60 år i förra veckan. Vad jag tyckte om den kan du läsa här. Jag tror att filmen påverkade mig, för jag drömde att jag var en sökare på väg hem. Och just som mobilen larmade att det var dags att vakna hade jag kommit fram. Dessvärre sov mina händer fortfarande, så det tog en stund att stänga av oljudet.

Sur snögubbe

Snögubben vi passerade igår kväll såg rätt sur ut. Och det var kanske inte så konstigt med tanke på temperaturen…

Att säga jag var på glatt humör idag vore att ljuga. Jag jobbar på efter de prioriteringar jag har fått och försöker göra mitt bästa för att författarna ska vara nöjda. Det är de, tack och lov! Med mina insatser, det vill säga. Med situationen är ingen av oss nöjd. Det handlar om att utnyttja och att utnyttjas. Jag kände hur hornen i pannan växte ut när till och med tidsrapporteringen krånglade. Uppenbarligen var jag inte tyst, för jag fick fnissiga korridorkommentarer. Jag hade gärna fnissat med – och jag varit på fnissigt humör. Men jag var sur. Som ättika! Eller som snögubben vi passerade igår kväll…

 


Temperaturen har legat runt nollan
eller strax däröver igår och idag. Under dan snöade det, men det var blandat med regn och la sig tack och lov inte. Jag blev tvungen att ta en liten promenad även i kväll, för i helgen kom nya och korrekta lappar med frågor fönster och persienner. Eventuella fel ska anmälas skriftligt och lämnas in före onsdag, för nu går garantin snart ut. Och jag har massor av fel – allt från otäta ventiler med is på insidan som följd till halvtrasiga persienner. För ett tag sen delades en enkät ut där en uppenbarligen skulle vara anonym. Efter att ha undrat hos BRF-ordföranden hur h*n tänkte (inte om h*n tänkte, men…) gjordes lapparna alltså om. Nåja, eftersom jag gav mig ut till styrelsebrevlådan kunde jag också ta med mig några soppåsar till soprummet. Till skillnad från somliga ställer jag nämligen inte mitt stinkande avfall i trappuppgången, jag behåller det inne hos mig eller går ut med det och lämnar det där det ska lämnas.

Tidigare idag fick jag ringa ordföranden också. Ja, jag hörde att jag störde, men om det nu är besvärligt att folk ringer får h*n väl införa telefontider. I helgen kom det upp lappar på våra portar om ett informationsmöte. Jag ville veta om det var ett möte kring en tvingande sak eller om det var ett säljmöte. Det var det senare, alltså ett möte där ett företag vill sälja på oss boende nånting. Då tycker jag att det ska stå på lapparna. Det ska vara tydligt att det inte är nåt informationsmöte från BRF-styrelsen utan ett säljmöte i regi av ett företag. Som det är utformat nu är det inte tydligt. Kommunikation och information är svårt. Det irriterar mig att såna som inte är proffs på det ägnar sig åt det i stället för att ta hjälp – hjälp, som uppenbarligen behövs. Hoppas fler än jag ringer och ”stör”!

Jag tror bestämt att mitt blodsocker är nere vid fotknölarna. Blodet mitt är inte sött utan surt, vilket betyder att jag behöver äta nåt. Förhoppningsvis jämnar det ut humöret tills jag ska ut och åka och hämta en och annan senare i kväll.

Inte vet jag om jag kan se ljust på framtiden, men en kan ju alltid Photoshoppa…

Detta bildspel kräver JavaScript.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg skrivet med ett skevt smajl.


toapoesi på norskaMin blogg,
jag bestämmer reglerna. Och idag ändrar jag saker och ting. Här kommer dagens andra hiss-å-diss-lista, skriven utifrån ett lumbagoperspektiv:

 

 

 


Good

  • Sitta i skräddarställning på golvet (Vila för ryggen! Och det gör inte ont på en stund.)


Not so good

  • Jag tappar taget om mjukisbyxorna och de landar runt fotknölarna (Kan inte böja mig.)


Not good at all

  • Toapappersrullen lossnar ur hållaren och rullar iväg på golvet (Jag sitter kvar på toa, med otorkad bakdel.)


Livet är kort.

Read Full Post »

Uppdaterat inlägg:

På lördag Nu börjar det!!! I kväll är det redan dags för den tredje deltävlingen i vårt land av årets Melodifestival. Denna gång går tävlingen från Leksand.

Och självklart blir det livebloggning!!!

Kvällens startfält känns ganska spretigt (har jag skrivit det förut???). Nån/några som visst aldrig ger sig, en barnidol med hundnamn, nån jag aldrig hört talas om  och så kvällens gycklare – det måste visst alltid finnas en sån i varje deltävling.

Sarah Dawn Finer  och Gina Vad-Hon-Nu-Heter inledde med en sång om hur man uttalar deras namn. Känns skönt att Helena Bergström inte sjunger… Fast hon dyker ju upp ändå. Nej, det är INTE roligt!!! 😦

Så här ser startfältet ut (efter varje artist publicerar jag mina kommentarer om framträdandet efter hand under kvällen. Jag försöker också hinna med att svara på dina och andras kommentarer!):

1. Youngblood  – Youngblood
Pojkband…. Men herregud, i linne. Fy så fult! Börjar ju fantasifullt med samma namn på låten som bandet. Men det här beatet gillar jag!!! Jag trallar med och är lycklig – äntligen nåt att dansa till! Fast varför behöver de kolla att snopparna sitter kvar???

2. I mina drömmar –  Maria BenHajji
Jaha. Här är låten som är skriven av Uppsalamänniskorna. Kan det va nåt? Ballad. Sången är svajig i början. Spänd röst, låten går för lågt. Sen blir sången något bättre.. Mja, låten kan gå an – men med en annan sångerska. Rösten klarar inte låten.

3. Förlåt mig – Mattias Andréasson
Eriks och Dannys polare. Han den tredje i EMD som ingen vet vem han är… Ytterligare en linneman. Vad är det med killar?! Har de ingen smak?! Ytterligare en ballad – och pojkband. Men…  ”föllooootta”, vad är det? Och grenen nere vid fotknölarna…

4. Just A Little Bit – Love Generation
Jaha, nu blir det gympapass i gymnastikdräkter. Näää… jag blir trött och svettig redan innan de börjar… Men det är onekligen en danslåt till. Hmm… Inte alltför tokigt. Fast kläderna drar ner helhetsintrycket. Jisses…

5. Sanningen – Carolina Wallin Pérez
Fy f*n, svart och vitt i kläderna igen. Men vad har människan på sig? Urrrk… Jag gräver djupt i godispåsen, för jag står inte heller ut med det här oljudet människan frambringar. Nej fy, ta bort!!!

6. Lovelight – Andreas Johnson
Ja nu förväntar jag mig att bli uttråkad. Jag vet inte vad det är, Andreas Johnson sjunger bra, MEN… Trista låtar, trista framträdanden… Det börjar med en trall. Sen försöker Andreas Johnson se sexig ut. Och till sist känner man igen låten. Som alltid. Nej tack!

7. Why Am I Crying – Molly Sandén
Dags för en barnrumpa med hundnamn. What ever happened to Lilla Melodifestivalen, liksom..? Jaha. En ballad. Snart börjar hon väl gråta också. Vacker röst, men varför detta gnäll? Det blir för mycket.

8. Mirakel – Björn Ranelid feat. Sara Li
Slutligen pajasdags. Nej, det var inget mirakel. Jag vill stänga av.

(Fästmön hotar med att rösta på Ranelid. Hilfe, hilfe!!! Själv fattar jag inte varför Helena Bergström flängar sig. Så jävla dåligt…)

MEH! Hur röstar svenska folket??? Fast… jag har en favoritlåt i kväll insåg jag just – och den är bland de fem första som har fått flest röster…

Silverland – pausinslaget… De ser ut som vi när vi larvar oss… Ta bort!

Till finalen gick… Molly Sandén och Björn Ranelid feat. Sara Li.

Till andra chansen gick… Youngblood och Andreas Johnson.

Läs även andra bloggares åsikter om

Read Full Post »

Ja, o vilken onsdag! Tänk om det kunde ske några mirakel idag! Men jag har ju slutat att tro på sådana… Gårdagen blev verkligen ett rejält däng i huvudet med de besked jag fick då. Dörrar som stängs, en efter en. Ja, den här gången är jag på väg att ge upp på riktigt! Finns det ingen plats för mig längre i den här tillvaron är det ju lika bra att lämna den, eller hur? Och nej, jag skriker inte att vargen kommer igen, jag tänker och planerar och försöker och försöker. Men mitt liv är omöjligt att leva som det är nu. Det är dags att fästa de lösa trådarna och klippa av.


Dags att fästa de lösa trådarna och klippa av.

                                                                                                                                                                      Tre samtal står på att-göra-listan idag. Ett av dem till min kontakt på arbetsförmedlingen. Jag skulle nämligen behöva åka ner till mamma ett tag, för att fixa ett par saker och det är väl bäst att kolla om man som livegen får det eller inte.

Har kört igång en maskin med handdukar och jag vet inte allt. Knökfull blev den i alla fall. Det har bildats en ny strykhög i gästrummet, men den tänkte jag ta itu med under dagen.

Jag har slängt ner några saker i min rygga, för i morgon tänkte jag åka ut till Fästmön och barnen. Vi ska försöka hitta på nåt i midsommar, det är visst midsommarafton på fredag. Jag blir väl där till söndag. Då är det dags för mig att fara Ut på Uppdrag igen. Nästa vecka är blank för min del. Anna går då in på sin andra semestervecka och har barnen då också. Gissningsvis hittar de på några aktiviteter och jag vill inte vara en black om foten, så jag åker hem till mig.


Självkänslan är under fotsulorna idag.

                                                                                                                                                                                                  Vädret kunde ha varit bättre! Det är bara 18 grader åt solsidan – men solen lyser med sin frånvaro. Det är mulet och blåsigt och en av de unga killarna som sommarjobbar utanför med ogräsrensning ser frusen ut – han arbetar nämligen inte så hårt att han blir varm utan står mest och hänger på ett långt skaft av nåt slag. Den andra killen ligger ner på tennisbanan och rensar ogräs. Varför tvingas unga, som inte vill jobba utan ha sommarlov, arbeta, medan vi gamla, som vill arbeta, inte får? Jag är en misslyckad figur och idag är självkänslan inte ens nere vid fotknölarna utan under fotsulorna.

Read Full Post »