Posted in Epikuréiskt, Familj, Personligt, TV, tagged alkohol, anmälas skriftligt, anonym, avfall, äta, bil, blod, blodsocker, BRF-ordförande, BRF-styrelse, bubbelvatten, dokumentär, en sökare, enkät, ett lätt paket, födelsedag, fönster, företag, författare, fira, fnissig, fotknölar, garanti, glatt humör, grinig, halvtrasig, händer, horn i pannen, införa telefontider, information, informationsmöte, insida, inte tyst, is, jämna ut humöret, kaka, kalas, knoppa in, komma fram, kommentar, kommunikation, korrekt, kväll, larm, läppar, ljussken, mörker, möte, min insats, mobiltelefoni, nöjd, onsdag, otät ventil, på väg hem, påverka, persienn, photoshoppa, port, proffs, promenad, reklammöte, sälja, säljmöte, sött, se ljust på framtiden, situation, skål, skåla, smörgåstårta, snöblandat regn, snögubbe, soppåsar, soprum, sova, störa, stillna, stinkande, styrelsebrevlåda, sur som ättika, surt, svart, ta hjälp, tanka, tårta, Ted Gärdestad, temperatur, tidrapportering, trappuppgång, tvingande, ut och åka, utnyttja, vin, vind on 22 februari 2016|
2 Comments »
Ett lite halvsurt jävligt grinigt inlägg.
Vi skålade igår!
Jag var på ett väldigt trevligt kalas igår. Vi firade en familjemedlem som har födelsedag idag, egentligen, men eftersom vi är många delas firandet upp. Fästmön och jag hade fått instruktioner om att inte ta bilen, så vi gick. Det var en alldeles lagom promenad, men lite kylig. Mina öron var illröda en lång stund efter att vi anlänt till målet. Vi hade ett lätt paket med oss som vi hoppas ska komma till användning och glädje framåt sommaren. Det såg inte mycket ut i ”omonterad” form, tyvärr. Efter att ha skålat i bubbelvatten med alkohol i och väntat in övriga gäster bjöds vi på två sorters smörgåstårta, många sorters kakor, två sorters vin och två sorters tårtor. En kan säga att vi rullade hem under kvällen efter en gott och varmt firande – och ätande. Då hade vinden stillnat och det blev en ännu skönare promenad.
Innan vi knoppade in kollade vi en nygjord dokumentär om Ted Gärdestad med anledning av att han skulle ha fyllt 60 år i förra veckan. Vad jag tyckte om den kan du läsa här. Jag tror att filmen påverkade mig, för jag drömde att jag var en sökare på väg hem. Och just som mobilen larmade att det var dags att vakna hade jag kommit fram. Dessvärre sov mina händer fortfarande, så det tog en stund att stänga av oljudet.
Snögubben vi passerade igår kväll såg rätt sur ut. Och det var kanske inte så konstigt med tanke på temperaturen…
Att säga jag var på glatt humör idag vore att ljuga. Jag jobbar på efter de prioriteringar jag har fått och försöker göra mitt bästa för att författarna ska vara nöjda. Det är de, tack och lov! Med mina insatser, det vill säga. Med situationen är ingen av oss nöjd. Det handlar om att utnyttja och att utnyttjas. Jag kände hur hornen i pannan växte ut när till och med tidsrapporteringen krånglade. Uppenbarligen var jag inte tyst, för jag fick fnissiga korridorkommentarer. Jag hade gärna fnissat med – och jag varit på fnissigt humör. Men jag var sur. Som ättika! Eller som snögubben vi passerade igår kväll…
Temperaturen har legat runt nollan eller strax däröver igår och idag. Under dan snöade det, men det var blandat med regn och la sig tack och lov inte. Jag blev tvungen att ta en liten promenad även i kväll, för i helgen kom nya och korrekta lappar med frågor fönster och persienner. Eventuella fel ska anmälas skriftligt och lämnas in före onsdag, för nu går garantin snart ut. Och jag har massor av fel – allt från otäta ventiler med is på insidan som följd till halvtrasiga persienner. För ett tag sen delades en enkät ut där en uppenbarligen skulle vara anonym. Efter att ha undrat hos BRF-ordföranden hur h*n tänkte (inte om h*n tänkte, men…) gjordes lapparna alltså om. Nåja, eftersom jag gav mig ut till styrelsebrevlådan kunde jag också ta med mig några soppåsar till soprummet. Till skillnad från somliga ställer jag nämligen inte mitt stinkande avfall i trappuppgången, jag behåller det inne hos mig eller går ut med det och lämnar det där det ska lämnas.
Tidigare idag fick jag ringa ordföranden också. Ja, jag hörde att jag störde, men om det nu är besvärligt att folk ringer får h*n väl införa telefontider. I helgen kom det upp lappar på våra portar om ett informationsmöte. Jag ville veta om det var ett möte kring en tvingande sak eller om det var ett säljmöte. Det var det senare, alltså ett möte där ett företag vill sälja på oss boende nånting. Då tycker jag att det ska stå på lapparna. Det ska vara tydligt att det inte är nåt informationsmöte från BRF-styrelsen utan ett säljmöte i regi av ett företag. Som det är utformat nu är det inte tydligt. Kommunikation och information är svårt. Det irriterar mig att såna som inte är proffs på det ägnar sig åt det i stället för att ta hjälp – hjälp, som uppenbarligen behövs. Hoppas fler än jag ringer och ”stör”!
Jag tror bestämt att mitt blodsocker är nere vid fotknölarna. Blodet mitt är inte sött utan surt, vilket betyder att jag behöver äta nåt. Förhoppningsvis jämnar det ut humöret tills jag ska ut och åka och hämta en och annan senare i kväll.
Inte vet jag om jag kan se ljust på framtiden, men en kan ju alltid Photoshoppa…
Detta bildspel kräver JavaScript.
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Diskutabelt, Familj, Ironi, Krämpor, Personligt, tagged Anna Ehn, barn, blogg, dålig svenska, dränerad på all kraft, evenemang, Facebook, författare, frukost, glatt humör, grill, hemsk nyhet, idiotisk insändare, inomhus, journalist, kan inte skriva, klass, klasstänk, koma, krönikor, låg nivå, lågstadieelev, lördag, litteratur, litterärt verk, livet rinner ur mig, lock, maratonlångt, minderåriga, mindre notis, orkar inte, otroligt irriterande ljud, passivverb, rökmaskin, recensera, regn, replik, riskabelt för inredningen, rosta sönder, samla energi, sömn, söndagar, skadeglädje, skribent, skriva böcker, slockna, soprum, studsa med boll, svamla om nåt ointressant, synonymlexikon, tråkiga helger, understrykningar, uppfräschning, Upsala Nya Tidning, vakna on 30 juni 2012|
4 Comments »
Tja, allt annat än glatt blir humöret efter yet another helvetesnatt. Jag kom i säng vid 23-tiden och slocknade ganska snart – bara för att vakna klockan ett och rusa ut på toa. Sömnen har som vanligt såna här nätter varit av och på. Jag somnade visserligen igen efter klockan ett, men vid tre-tiden var det dags igen, sex-tiden, sju-tiden… Därefter hamnade jag i nån sorts koma och vaknade fem över nio för att vissa minderåriga studsade bollar eller vad de nu gjorde inomhus.
Enda bollen som är tillåten i mitt hem.
Om jag hade haft barn, vilket jag tack och lov inte har, skulle bollstudsning inomhus vara totalt förbjudet. Det är inte bara riskabelt för inredningen, det är ett otroligt irriterande ljud att lyssna på. Samtidigt slog min skadeglädje i taket när jag noterade att vissas rökmaskin* stått i regnet med locket av hela natten. Ha ha! Hoppas skiten rostar sönder!
Regn, ja… Det har kommit rejält i natt och även om det är uppehåll just nu ser det inte ut som om det ljusnar. Det blir så tråkiga helger när man inte kan eller vill vara ute på nåt enda evenemang! Samtidigt känner jag att jag inte orkar – inte i skrivande stund, i alla fall. Åter dränerad på all kraft jag har, känns det som. Det känns som om livet rinner ur mig – inte bara rent teoretiskt.
Lördagar brukar jag ägna en längre stund åt lokalblaskan. Det gladde mig att läsa att kära sysslingen fick med en replik på en idiotisk insändare i veckan. Men varför, varför, VARFÖR är kära sysslingen inte längre krönikör på söndagar? I stället publiceras diverse skribenter som antingen svamlar om nåt ointressant eller så kan de helt enkelt inte skriva. Jag tycker klassen på tidningens skribenter snart är lägre än den hos lågstadieelever. (Snacka om klasstänk!..) I vissa fall. Inte i alla. Men här kommer ett citat från dagens lokalblaska som visar den låga nivån (understrykningarna är mina):
Klockan 18 på fredagskvällen påträffades en död man i centrala Uppsala. Mannen påträffades av en förbipasserade privatperson. Det var på en gård i Slottsgränd i centrala Uppsala som kroppen påträffades, […]
Ja, som synes har journalisten inte ens för en mindre notis orkat använda ett synonymlexikon – se mina understrykningar – utan använt samma passivverb i tre på varandra följande meningar. Dessutom heter det väl på Slottsgränd och inte i? För övrigt är det naturligtvis en hemsk nyhet, betydligt hemskare än den dåliga svenska journalisten använder!!!
En av de journalister vid lokalblaskan som kan skriva intressanta saker på god svenska hittade jag tack vare Fästmön via Fejan (nej, jag finns fortfarande inte på Facebook). Anna Ehn är tjänstledig sen ett tag tillbaka – för att skriva böcker. Och det tror jag blir riktigt, riktigt bra! Jag hoppas att jag får äran att recensera ett eller annat litterärt verk här på bloggen!
Nu samlar jag energi för att orka gå ut i soprummet. Tänk så otroligt maratonlångt det kan kännas med knappt 100 meter… Sen blir det uppfräschning av självet så gott det nu går och så frukost. Clark Kent** och jag styr kosan till Himlen nånstans mitt på dan.
*rökmaskin = grill
**Clark Kent = min lille bilman
Read Full Post »
Posted in Epikuréiskt, Familj, Krämpor, Personligt, Vänner, tagged arbete, bil, bildgåta, blåsig, choklad, dammvippa, doktor Anders, dusch, fettisdage, garageport, gel, glatt humör, grå, grön, internationella kvinnodagen, kycklingfilé, ont i axeln, pussel, ram, rädd för nålar, Renoir, semla, shopping, skolmöte, skumt i lokalen, sopbil, spruta, städning, Taxi Tofflan, Upsala Nya Tidning on 08 mars 2011|
Dagen idag är lika grön som sopbilen jag irriterade mig på nyss. Den gjorde mig nämligen nervös med sin placering och jag körde så nära garaget att jag nästan inte fick upp porten. Pinsamt!
Annars vet du väl att det just idag är en väldigt speciell dag? Den som vill kan dubbelfira semlor, eftersom det är fettisdagen, och kvinnor, eftersom det är internationella kvinnodagen. Jag firar med städning och så tänkte jag köpa en semla till Fästmön när hon varit på skolmöte i eftermiddag och Taxi Tofflan har skjutsat. Tanken var att springa och störa Rippe på jobbet, men Rippe är upptagen i eftermiddag, så jag sitter kvar i bilen och läser. Det är ju tursamt nog inte minusgrader idag.
Ja det är svårt att uppamma nån sorts glatt humör när man vaknar till en grå och blåsig dag och dessutom har ont i axeln. Dagen kan jag inte göra så mycket åt, men axeln har jag smörjt in med gel och det brukar hjälpa efter ett par dar. Annars får jag mejla till doktor Anders och be att få en spruta. Det funkade så himla bra sist, trots att jag är fasansfultt rädd för nålar.
En spruta rätt in där det gör ont är inte så skönt, kan tyckas, men det känns väldigt bra i leden efteråt!
Äh, det här med axeln har bara att göra med att jag vill slippa städa idag. Men det gör jag inte! Jag ska alldeles strax gå ett varv med vippan i bildgåta nummer åtta. Kanske gör jag en paus för att läsa en av mina två dagstidningar. Jag tror faktiskt att jag ska börja med att läsa lokalblaskan redan nu. Så jag inte missar nåt.
Förmiddagen blir det alltså städning och sen efter det en välbehövlig dusch och hårtvätt. Anna slutar halv två och ska sen forslas långt bort till Tjottaheiti på ett skolmöte. Efter mötet blir det en tur till Stormarknaden där ICA Kvantum har bra extrapriser på kyckling och choklad och så ska ju Anna få en semla, dagen till ära. Semlor är inte min grej, varför jag inhandlar nåt annat onyttigt till mig själv.
Renoir-pusslet? Jorå, jag hade skitsvårt att låta bli det igår kväll, trots att det var skumt i lokalen. En liten bit på väg med ramen var det jag hann att få till.
Några av de 1 500 bitarna är på plats i ramen.
Read Full Post »
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 