Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘negativt besked’

Ett snurrigt inlägg.


 

En del av deckarna syns i spegeln

Min deckarhörna sedd fotad från toa. I spegeln syns en del av böckerna.

I morse vaknade jag vid fyratiden. Det snurrade rejält. Nog för att jag är snurrig rent allmänt, men i morse snurrade även min tillvaro. Det var riktigt obehagligt och kändes nästan som om jag var påverkad. Så var det naturligtvis inte, jag har inte varit påverkad i bemärkelsen full på minst tio år. Jag tog mig ur sängen och fick hålla i väggar och dörrposter. Besökte toa och njöt av min deckarhörna i hallen. Men se sluta snurra gjorde det inte. Tillbaka i sängen igen försökte jag hitta ett läge där det snurrade minst.

Kex vatten bok o trisslott

Gårdagens middag, intagen vid 20.30-tiden. För övrigt vann jag på Trisslotten, som i sin tur är en av två vinstlotter från Annas snälla mamma!

Efter nån timme lyckades jag somna om och sov ända till klockan 7.07. Då vaknade jag – nästan lika snurrig som vid fyratiden. Därför har jag lovat mig själv att jag ska äta riktig middag idag och inte bara kex och vatten som igår… Det KAN ju ha en viss betydelse kring yrseln…

För att få ihop till middag behöver jag hasa över till Tokerian och handla. Det låter sig inte göras för tillfället med den här yrseln. Men jag har ju ingen brådska, morgonen är ju letandets, sökandets och skrivandets tid på mitt dygn. Dessutom tvättar jag. Tvättkorgen är överfull, så det blir nog ytterligare en maskin idag. Jag noterade nämligen att det var tomt i vissa lådor och så kan man ju inte ha det.

Jag behöver också putsa lite invändigt på Clark Kent* som ju ska besiktigas i morgon eftermiddag. Ganska orolig i magen är jag för detta, kan jag avslöja. Annat jag är orolig för är att jag måste ringa lilla mamma och åter igen lämna ett negativt besked. Jag ville inte göra det igår kväll, jag telefonerade en stund med Fästmön i stället. Hon tar saker och ting lite lugnare än min lilla mamma. Vidare hoppas jag få ett samtal. Jag mejlade igår efter lunch och bad att få ett samtal. Mejlet har mötts av total tystnad.

Det måtte ha regnat i natt för det är en pöl på tennisbanan igen. Gissa om jag är nöjd att jag tvättade bilen igår?! Nu står Clark i garaget och blir inte nerstänkt. Själv ska jag se till att stänka på mig lite vatten och duscholja. Jag var nämligen alldeles för trött för att duscha igår kväll och gick och la mig totalt skitig och stinkande efter gårdagens litterära hyllning. Det ska bli underbart att bli ren igen! I alla fall  utanpå. Själen är ju som den är… Och medan jag duschar får jag försöka tänka ut nån middagsmat…

Göttbullar

Göttbullar till middag, kanske?


*Clark Kent = min lille bilman

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg skrivet på lunchen, mitt emellan två utbildningspass.


Uppdaterat inlägg:
Och så ytterligare ett nej via e-post alldeles nyss. Hur många nej orkar jag ta på en dag? Stryktålig är mitt främsta namn, eller?


Det är fantastiskt duktiga elever
jag har idag! En grupp på fem personer, varav två inte har jobbat med vårt webbverktyg alls tidigare. Ändå kommer de igång, de jobbar, de frågar när det krånglar. Min första genomgång kändes lite tafflig. Ja, jag är min egen hårdaste domare.  Jag håller kursen på engelska och det ÄR inte mitt modersmål, hur bra jag än är på det. Att prata om lättsamma och alldagliga ting på engelska går hur bra som helst, men när det gäller specifik terminologi känns det som om jag mest rör till det hela.

När jag lämnade gruppen för lunch var alla emellertid väldigt glada och tacksamma. Dessutom vill de att jag kommer tillbaka klockan 13 och pratar webbplats för sektionen. Förhoppningsvis finns det då också en och annan personlig hemsida att färdig att publicera! Det är alltid roligt för var och en att få se det färdiga resultatet av förmiddagens arbete. När det gäller hemsidan är jag inte säker på att jag hinner börja med den – eller att det ens är jag som ska göra den… Jag jobbar ju inte här så länge till.

regnbågsbok
Fröken har fått rast och läser i sin regnbågsbok.


Jag gjorde misstaget att ringa rekryteraren
för en tjänst jag har sökt. Redan från början frågade jag om det verkligen var lönt att jag sökte. Rekryteraren tyckte bestämt det. Så jag la ner en god stund på att författa en ansökan. Ändå fick jag nu veta att jag inte är med bland dem som intervjuas – på grund av att jag inte har naturvetenskaplig bakgrund IGEN. Det räckte alltså inte med snart två år arbete här. Ibland undrar man vad det är för övermänniskor de söker. Jag menar att antalet som har dubbelkompetensen vetenskapsman-kommunikatör borde ju rimligen inte vara så stort. Eller? Har jag fel, nån?

Gubbe m rund botten
Hur länge ska jag vara en sån här?


Nu får jag bita ihop
och inte låta mig slås ned av detta negativa besked. För miljonte gången spotta i nävarna och ta nya tag. Jag vet inte hur många gånger jag orkar vara den där leksaksgubben med rund botten som bara ler och ler och som det är omöjligt att putta omkull. Det känns nämligen som om det inte spelar nån som helst roll hur hårt jag arbetar och hur mycket jag visar framfötterna, det räcker aldrig. Häromdan fick jag nej på den intresseanmälan jag lämnat på en intern tjänst också. Nu står hoppet till ett par ansökningar till, men kanske mest till den som jag blev utlovad besked om i början av nästa vecka, senast. Men jag vet inte om jag vågar hoppas och tro.

Fan, vad alla som avskyr och hatar mig måste njuta när de läser detta! Men gör det ni. För till skillnad från er är jag inte ett dugg rädd för att visa mina svaga sidor. Jag är ärlig.


Livet är kort.

Read Full Post »

Vintern rasar, kan man verkligen säga om dagen! När jag skuttade ur sängen strax före klockan åtta visade utetermometern (inte min muntermometer, den är totaldissad efter att den visade att jag var så gott som död!..) -13,3 grader. Så nu har alltså vintern kommit! Fyyy… Nu vill vi ju njuta av ljuset, se gräset titta fram, förundras över knopparna och höra fåglarna kvittra igen. HA! Glöm det! Vill du se en knopp kan du kolla huvudet på den här bloggen. Den bilden tog jag förra året. I verkliga livet är allt utomhusliv som ett svartvitt fotografi… Tur att mammakusinen B:s amaryllis är så färggrann som den är! Titta bara!

Det här är ju inte klokt! En storblommande amaryllis den 30 januari!.. Men fin och färggrann är den!


Det var en konstig dag idag.
Inget uppstigande kvart över sex. Jag unnade mig själv en sovmorgon ända till klockan åtta. Då vaknade jag eftersom det skreks och gapades i huset – ja, idag är det ju vardag och ordet HÄNSYN kan föräldrarna inte stava till. Som sagt…

Turkosa fönsterlampor är (nästan) OK – om de är släckta…

Nu ska jag ladda och förbereda mig för ett möte efter lunch om framtiden. Jag vågar inte hoppas på framgång, jag är rädd att få ett negativt besked. Men jag vill så gärna, så gärna. Jag har så mycket kvar att ge yrkesmässigt…

Magen är ännu lite bättre idag. Visserligen var toa första anhalten i morse när jag hade vaknat, men det känns mera normalt nu – på flera sätt. Jag tänker bespara dig detaljerna. Av infektionen i luftvägarna tycks det – ta i trä! – inte bli nånting. TACKSAM! Däremot fick jag sms från Fästmön igår kväll att Elias är riktigt skruttig. Och då blöder ju även det mest förhärdade Toffelhjärta. Det hjärta som så ofta säger sig vara allt annat än ett barnahjärta. Joru… 

Toffelhjärtan, fast av choklad. (Jag läste fel en gång förra året, men det lät så bra med Toffelhjärtan, tyckte jag.)


Jag försökte få ordning på kalufsen igår,
men inser att jag inte har samma inramade papper med fina stämplar på väggen som min frissa har. Henne ska jag träffa i morgon sent. Då vet jag att hon gör underverk med mitt hår. Det gör hon alltid.

Sist men inte minst… Glöm inte att gratulera Gunilla på namnsdagen idag om du har nån i din närhet! Jag har en (blogg)vän några mil norrut, hänne och dänne, liksom! Grattis på namnsdagen, Nillan! :P

Read Full Post »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 419 andra följare