Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Kristina Ohlsson’

Ett inlägg om det goda och det hårda i tillvaron.


 

Kakfat med godis stenar och div

Allt på kakfatet är inte sött, gott eller ätbart…

Idag har det varit en rätt omtumlande dag. Jag tänker inte gå in närmare på vilket sätt den har varit omtumlande, men… tillvaron kan vara ganska hård ibland. Och även mjuk och söt… Det är väl dessa variationer som förhoppningsvis får oss att gilla de bra dagarna.

Jag tuffar på under arbetsdagarna. Inside information har gett vid handen att många känt sig manade och få har blivit kallade. Jag är inte en av dem. Det kanske är rätt bra det, för jag upptäckte en riktig surdeg idag som hade gömt sig underst i en hög, pinsamt nog för mig. Tur att att de inblandade i den inte är sura utan glada och trevliga. Min arbetsdag har alltså inneburit lite gott och blandat, mest lay out, en del Photoshoppande och ett par korrektursvängar.

NK* och jag tog en restauranglunch idag. Det behövde vi, även om tankarna var på annat håll. Fint sällskap fick vi också just när vi nästan skulle gå – kollegan D och självaste generaldirektören… Det blev till att sitta kvar och prata en stund till.

Pappas cigarrettlåda

Pappas cigarrettask finns i min ägo, men den är förstås tom.

Humöret försöker jag hålla uppe. Ibland går det bra, andra gånger… mindre bra. Om morgnarna, när jag hissar upp persiennerna, brukar jag flina lite åt rökarna mitt emot. De sitter som svarta Mårror på sina ballar** och blossar på sina stinkpinnar. Det känns som om de glor rakt in i mitt hem, på mig. Men det får de så gärna göra om de tycker att det är kul – jag har inget att dölja. Jag är bara glad att jag själv inte är nån blossande Mårra på en balle i New Village… Det var elva och ett halvt år sen, snart, som jag slutade med dumheten att röka. Det ser bara så dumt ut, tycker jag nu, när folk stoppar en vit, rykande och stinkande sak mellan sina läppar. Att medvetet göra sig själv – och omgivningen – sjuk… Hur kan en vara så… korkad?!

Nä, nu till det goda i tillvaron. I afton är det ju Antikrundan och den spelades in i Uppsala i augusti förra året. Den som tittar kanske får se en och annan Uppsalaprofil fladdra förbi… Jag tänker i vart fall glo och värdera med min app. Det är både roligt och lärorikt.

Annat gott i tillvaron är att läsa böcker. Det rekommenderar jag alltid alla att göra. Just nu läser jag trivsamma Kristina Appelqvists deckare i universitetsmiljö, Flickan framför muren – och får hela tiden associationer till Den Bästa Arbetsplatsen.

Flickan framför murenSjuka själar


För den som gillar en annan deckarförfattare,
Kristina Ohlsson, kan jag tipsa om en tävling som Akademibokhandelns vänner har, Författare i fokus. Genom att svara på sex frågor om Kristina Ohlssons författarskap samt skriva en motivation varför just du ska vinna kan du ha chans att roffa åt dig ett bokpaket – eller ”i sämsta fall” ett signerat exemplar av Kristina Ohlssons senaste bok, skräckromanen Sjuka själar. Här har du länken till tävlingen!

 

*NK = Närmaste kollegan
**ballar = balkonger

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett skoj-litterärt inlägg.


 

Skulle du kunna vara en karaktär i en semesterdeckare? Jag hittade ett roligt test hos @Deckarhuset på Twitter där du kan få reda på det! Testet är baserat på vilken semester du har. Genom att svara på sju frågor får du även veta vilken författare som kunde ha skrivit/skriva boken om dig och hur du skulle ha tagits/hur du tas av daga…

Testa din semesterdeckare här!


Jag gjorde testet och blev Stadssuddaren,
en person som mest jobbar (!) under sommaren. Jag är oftast utan pengar och dricker helst starköl om det bjuds. Jag plöjer TV-serier eller softar på min balkong. Vid ett flertal tillfällen har jag varit berusad och har gjort sexuella val med dåligt omdöme. Jag dör i en sammandrabbning som ser ut som en olycka och boken om mig är skriven av Mons Kallentoft, Jens Lapidus, Katarina Wennstam eller Kristina Ohlsson. Eller möjligen Sjöwall-Wahlöö…

sol i sinne mord inne


Om det ligger nån sanning i detta?
Tja jobbar gör jag ju inte, men jag skulle HELST göra det. Pengar har jag inga och starköl gillar jag, men jag är aldrig berusad och plöjer sällan TV-serier. Några sexuella val med dåligt omdöme har jag inte gjort de senaste åtta åren. Jag har softat på ballen* typ en helg i sommar. Vad gäller resten kan jag ju inte veta det… Vem blev DU??? Eller vågar du inte göra testet???


*ballen = balkongen

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett vinnande inlägg.


 

Jag vann, jag vann, jag vann! Fast jag gissade ju lite (!) fel i Uppsalaewas tävling. Men jag vann ett tröstpris och nu är frågan… vilket..? Alltså det handlar om att jag får välja en av av dessa böcker:

Vinstböcker hos Uppsalaewa

Vilken ska jag välja? Boken med röda krysset går bort, för den tänker jag låna av Fästmön.


Boken med det röda krysset 
går bort eftersom jag köpte den åt Anna och tänker vara så fräck att jag lånar den. Av Reginald Hill har jag nog läst en och annan, men inte denna. Lasermannen har jag sett en TV-serie om, men inte läst den här boken. Björn Ranelid har jag faktiskt inte läst nånting av.


Så nu behöver jag DIN hjälp! Vilken bok ska jag välja??? Skriv ditt förslag och varför du tycker det i en kommentar, så förenklar du livet för mig! Tack på förhand! 


Och naturligtvis… TACK till Uppsalaewa!!!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en bok.


 

DavidsstjärnorOfta säger och skriver jag att jag bara ger bort böcker jag själv skulle vilja läsa. Det är ju inte helt sant, för så klart jag vill köpa böcker som mottagaren gillar. Men Kristina Ohlssons böcker har både Fästmön och jag fastnat för. Davidsstjärnor fick Anna av mig i födelsedagspresent i år. När hon hade läst den lånade jag den.

I denna den femte boken om poliserna Alex och Fredrika händer det otäcka saker. Barn kidnappas, barn försvinner, barn mördas. Och alla morden hänger ihop med en israelisk legend om Papperspojken (påhittad av författaren). Papperspojken är han som kommer om natten och tar sina offer… Men det är inte bara morden som hänger ihop med Papperspojken. Eden Lundell, chefen för Säkerhetspolisen, har anknytningar i sitt förflutna som ställer till det.

Hela historien är mycket ruggig. Det handlar om illgärningar, men också om passioner. Och hämnd. Spåren går i kringelikrokar och många offer ska skördas innan polisen hittar rätt.

Det här är en riktig bladvändare på närmare 500 sidor i ganska liten bokstavsgrad. När man väl har börjat läsa den vill man inte sluta. I alla fall inte jag.

Toffelomdömet blir det högsta.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Uppdaterat inlägg!
Jag har också lagt in Paradisoffer av Kristina Ohlsson på bevakning till Anna. Boken kommer ut först i morgon!


Söndagseftermiddag.
Vart har den här dan tagit vägen, egentligen? Nåja, jag har fått en hel del gjort av det jag föresatt mig att göra. Bäst av allt är att mitt hem är rent, sånt blir jag alltid så nöjd av.

Jag har fixat till gardinerna i sovrummet också så att omtagen, en sorts guldsidenband, håller isär dem under dagtid. Faktum är att de blev riktigt bra – sovrummet är MÖRKT om nätterna och nån rullgardin smäller jag inte upp igen. Tack, IKEA, för Werna!

Det blev en tur till Tokerian också. Där hände inget anmärkningsvärt mer än att jag höll på att bli galen på en karl i gul jacka som hela tiden korsade mina gångstigar. Inte nog med att gult är fult, färgen gillas uppenbarligen av irriterande män. Jag inhandlade söndagsmiddag som blir kycklingchorizo. Hemma finns nämligen korvbröd i frysen och räksallad i kylen, vilket gör en komplett måltid. Till eftermiddagskaffet inhandlade jag en kanelbulle så att jag skulle stå mig till middagen.

kanelbulle o kaffe

Tokerians kanelbullar är fantastiska. Mitt kaffe i morse, däremot, blev hur blaskigt som helst, så det krävdes nytt på eftermiddagen.


Åter i hemmets lugna vrå
(ovanligt tyst och lugnt och skönt här idag) började jag titta på gårdagens avsnitt av Mr Selfridge. Efter en stund satte jag på kaffe eftersom morgonens kaffe blev blaskigt. Hade tänkt åka och hämta Fästmön när hon slutade arbeta klockan 14 och sen ringa mamma när jag kom hem igen. Jag sa till mamma igår att jag eventuellt skulle skjutsa hem Anna runt 14-tiden. Vad händer? Jo, precis när jag ska ge mig iväg, en tio i två, ringer… mamma.

Nu hade jag ju inte gjort upp med Anna om att jag skulle komma och det går ju inte att bli arg på mamma trots att hon ALLTID gör så här – det vill säga ringer när jag har sagt att just ett visst klockslag ska jag göra nånting annat än prata i telefonen. Det är som om mamma inte riktigt lyssnar. Hon hör klockslaget, men inte vad jag säger runt omkring. Det har blivit värre med åren, fast nu när hon har varit sjuk vill jag ju höra hur läget är. Hon hade mer röst idag än igår, så det verkar gå åt rätt håll. Hon höll låda i nästan 20 minuter.

Under samtalet messade jag Anna. Jag kastade mig sen i iväg i bilen – bara för att få några pussar och en stund med min kära i bilen. Barnen är hos henne ytterligare en vecka och de två yngsta har sportlov nästa vecka. Anna skulle försöka hitta på nånting, men det är ju lite svårt när hon jobbar och så kostar ju saker och ting pengar. Bara en bussresa till stan tur och retur går på en mindre förmögenhet.

Jag har också planerat en aktivitet nästa vecka, men det är på fredag kväll och med bara Anna. Klockan 19 går evenemanget av stapeln. Som en del andra vuxna är jag tvungen att arbeta på sportlovet. Då blir detta perfekt på fredag!

Eftersom jag inte är barn och har sportlov utan vuxen och måste arbeta hinner jag inte heller gå på bokrea – men den är för övrigt veckan efter vårt sportlov, den 26 februari. I stället har jag beställt lite böcker åt Anna och mig hos Bokus, de flesta på bokrean där:

  1. Död i skugga av Anne Holt (nyutkommen!)
  2. Pojken som slutade gråta av Ninni Schulman (till Anna)
  3. Pythians anvisningar av Jerker Eriksson och Håkan Axlander-Sundqvist (till mig)
  4. Svikaren av Katarina Wennstam (till Anna)
  5. Fjällgraven av Michael Hjorth och Hans Rosenfeldt (till oss båda)
  6. Lärjungen av Michael Hjorth och Hans Rosenfeldt (till oss båda)

Eftersom alla dessa böcker kostar lika mycket som en månads prenumeration på lokalblaskan och en flaska vin tillsammans ELLER cirka 75 kronor mindre än ett månadskort på stadsbussarna, tycker jag att jag kan unna oss det.

Försökte fixa en tid hos min optiker Synoptik i Stormarknaden. Det gick mindre bra. På Stormarknadens hemsida finns bara en sida med kort info om Synoptik samt en underlig e-postadress och ett telefonnummer. Dessutom ligger sidan under Mode/Skor/Accessoarer på Stormarknadens hemsida, vilket jag tycker är lite konstigt. Självklart kan man se brillor som accessoarer, men jag ser brillor och linser som nödvändigheter för att kunna se…

Rayban glasögon

Mina svindyra brillor får nog hänga med en sväng till – med nya glas.


Naturligtvis ringde jag,
men en inspelad röst talade om att det var såå många kunder i butiken att de inte kunde svara. Och så blev jag rekommenderad att gå in på Synoptiks egen hemsida om jag ville boka tid. Det gjorde jag och försökte boka tid, men eftersom man var tvungen att välja tid för antingen linser eller glasögon gick inte det heller – jag vill ju gör en kontroll för både och! Dåligt att det alternativet inte finns!!! Nu ska jag eventuellt till Stormarknaden i veckan för ett annat ärende och då kanske jag hoppar in på Synoptik och beställer tid. Om det går.

För övrigt ska jag nu förbereda mitt Svarta bok-inlägg. Jag tror att en och annan lär höja sitt ögonbryn, som sagt…

Tofflans svarta bok

Tofflans svarta bok öppnas för allmänheten senare idag.


Vad har du haft för dig idag då???


Livet är kort.

Read Full Post »

Hur hänger ett styckmord av en ung tjej ihop med en gammal författarinna som har slutat prata? Och vad har Fredrika Bergmans älskade med det hela att göra? Den tredje deckaren av Kristina Ohlsson, Änglavakter, är minst lika spännande som de första två! Samtliga har jag lånat av Fästmön.

Denna den tredje delen om Fredrika Bergman är lika spännande som de första två.


Det börjar med ett fynd
av en ung tjej. Tjejen har blivit styckad och man kan ganska snart identifiera henne. Men varför blev hon styckmördad? Hon var litteraturstudent och dessutom gravid. Med vem då? Tjejen hade uppenbarligen kontakt med en barnboksförfattarinna på ett äldreboende. Kvinnan har inte talat på många år. Så småningom hittar Fredrika Bergman och hennes poliskollegor rätt spår, men då är redan hennes älskade indragen och en helt oskyldig person mördad.

Den här boken är så spännande att man bara vill läsa och läsa. Kristina Ohlsson håller mig totalt fängslad och jag anser henne vara en av de allra bästa, nu levande, svenska kvinnliga deckarförfattare.

Det kan inte bli annat än högsta betyg!

Read Full Post »

Fredag. Så fort den här veckan har gått! Jag har haft extremt mycket att göra, både på jobbet och privat. Dessutom krånglade min jobbdator så jag har stått lite stilla.

Det var en varm dag och kväll igår. Men jag tog tjuren vid hornen och städade i badrummet och i dusch- och toarummet. Därefter tog jag en välbehövlig dusch och tvättade håret och bara njöt av att bli avsvalkad. På håll hörde jag att telefonen ringde och jag struntade i den. Mobilen ringde och jag struntade i den. Jag fick sms och då började känna mig stressad. Skulle jag inte ens kunna få duscha ifred? Måste jag alltid vara så jäkla tillgänglig? Det var mamma som hade ringt alla gånger, så jag ringde upp när jag hade torkat mig. Försökte förklara att jag bara blev stressad när hon ringer så där.

Jamen jag ringde på mobilen för att jag trodde att du var och handlade,

sa hon.

Fast jag vill ju inte prata i mobilen när jag är och handlar, då vill jag handla, 

svarade jag.

Hon hade ringt med tre minuters mellanrum. Det är lite jobbigt ibland. Mamma kräver att få tag i mig. Hon ringer och ringer och ringer tills vi får kontakt. Ibland är det OK, men inte alltid. Jag försökte förmedla det senare. Det gick fram. Till nästa gång samma sak händer. Missförstå mig inte nu, jag är glad att jag har en mamma som bryr sig och som hör av sig. Men det blir lite mycket ibland. Det känns som om jag inte bara får vara nån enda gång – inte ens när jag duschar…

Jag kokade ett par kycklingkorvar och sprättade en öl till dem. Avslutade drycken på ballen*, under markisen. Härligt… Satt vid datorn en stund innan jag kokade lite kaffe i min minimala pressobryggare – det blir en och en halv mugg. Till kaffet serverade jag bullar och ballisar**.

Kvällsfika på ballen.


Jag har ju en trisslott kvar,
en del av belöningen för att jag har svarat på         2 000 enkäter om lokalblaskan. (Jag har inte bestämt mig än om jag tycker att det är snålt av tidningen eller inte.) Tänkte först skrapa den, men beslutade mig för att lotten ska få ligga till sig en stund till. Läste i stället och konstaterade att jag verkligen gillar Kristina Ohlssons böcker! Messade lite med Fästmön fram och tillbaka och hon kommer till mig idag. Nån gång. Annars jobbar hon hela helgen, till klockan 21 alla tre dagar. Min torsdagskväll avslutade jag framför TV:n och datorn med Eurovision Song Contests andra semifinal. Det var ingen höjdarupplevelse. För övrigt är jag nog den enda i Sverige som varken gillar Loreen eller Euphoria.

Fredag, ja… Först blir det en spännande intervju med min nya chef på andra institutionen på morgonen och efter lunch ska jag intervjua två kemister. Det blir mycket prat i början och jag känner att jag inte GÖR så mycket arbete. Men det GÖR jag, det fick jag bekräftat igår på ledningsgruppen.


*ballen = balkongen

**ballisar = ballerinakex 

Read Full Post »

Older Posts »