Fri fredag – för somliga…

Ett fritt inlägg.

---

 

Det är fri fredag idag för somliga (läs: Fästmön). Andra (läs: undertecknad) måste harva på och söka jobb som vanligt. Men det har jag gjort nu på morgonen, med viss framgång. Det har blivit betydligt glesare med lediga jobb inom min bransch. Jag får leta längre och längre från Uppsala där jag bor. Tanken på att pendla lockar inte alls – jag vet vad det gör för mitt redan minimala sociala liv. Fast om valet står mellan ett jobb eller att vara arbetslös blir förstås jobbet mitt val. Jag behöver en inkomst, helt enkelt!

Min Sibyllamåltid: kycklingburgare med strips och ekologisk mellanmjölk.

Tills vidare tränar jag på att leva snålt. Det är faktiskt ganska utmanande och lite roligt. Roligt, därför att jag måste hitta vägar att klara ekonomin. Vägar, som man knappt behöver tänka på när man får en lön varje månad. Det är i princip slut med uteätningar, för sånt är ren lyx i tillvaron. Fast igår gjorde vi ett undantag: vi åt på Sibylla i Librobäck. Skälet var att jag hade fått rabatt-kuponger. Som den tant jag är låter jag inte såna förfalla utan använder dem – om det är nåt jag vill ha. Och igår ville jag prova Sibylla.

Det enda på menyn som jag kunde äta var förstås en kycklingburgare. Jag fick en hel meny – burgare med bröd och grönt – och dessvärre gris i form av bacon – strips och dryck (för min del ekologisk mellanmjölk). Anna valde nån pepprig 90-gramsburgare som var god, men i hetaste laget. Min kycklingburgare var också jättegod – förutom bitarna av gris. Därför är det bra om varje mål beskrivs ordentligt i menyerna, tycker jag. Det känns liksom inte trevligt att behöva spotta ut mat vid bordet…

Förutom grisbitarna smakade maten bra. Lokalen var fräsch och det sprang unga pojkar och svabbade golv och torkade bord och stolar hela tiden. Det var rent. Efter hand ramlade det in ganska mycket folk, men det var ändå ingen lång väntan på maten. Matgästerna var av blandade sorter – allt från tjocka tanter med rabattkuponger via barnfamiljer till kroppsarbetare iförda sina icke helt rena arbetskläder.

Det sammanlagda Toffel-omdömet är att måltiden var väl värd de 49 kronorna. Det som drar ner omdömet är att det inte framgår i menyerna vad som finns mellan bröna, så att säga, på burgarna. Men… nästa gång vet jag och kan säga till om minus bacon. Hit åker jag definitivt igen!

 

PS Sibylla i Librobäck var ju inte som Sibylla förr – en kiosk med genomskinliga, värdelösa plastgafflar som alltid gick av och flottiga, feta pommes frites… Därmed inte sagt att det var bättre förr…

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Projekt Storstädning är inlett!

Ett inlägg i vilket Tofflan känner sig lite nöjd och lite tveksam över vad hon gett sig in på.

Jag har ju här på bloggen några gånger filosoferat över det här med storstädning och att städa ett rum – eller ”område” – i hemmet åt gången. Idag inleddes detta projekt med… tadaaaaaaa….

Köket!

Köket är vidrigt skitigt. Jag har i princip städat lite på ytan under ett par års tid, känns det som. Idag kör jag hårt från golv till tak. Eller nej. Egentligen från tak till golv. För golvet tar jag ju sist eftersom all skit hamnar där under min framfart.

I morse var jag seg, men jag är sån att om jag väl har bestämt mig, då blir det som jag har tänkt. Nu har jag kört hårt sen klockan åtta och tyckte att det var dags med lite paus för att kolla mejl, Twitter och blogg, förstås. I skrivande stund är köket nästan halvklart. Fast det värsta återstår: ovanpå köksskåpen… Alltså det är väldigt snyggt med burkar och kopparsaker ovanpå skåpen, men de blir jädrigt flottiga och dammiga också. Urrrrk… 

Det enda jag inte tänker göra idag är att frosta av frysen (det väntar jag med tills det blir kallare och jag kan ställa ut frysvarorna i sina lådor på ballen*) och inuti köksskåpen. Sen vet jag inte riktigt hur jag ska göra med köksfläkten. Delar av den skulle behöva köras i en diskmaskin och nån sån elektrisk apparat vågar jag inte ha hemma med tanke på hur jag påverkar såna… Kaffeperkolatorn hade förstås läckt under natten (jag brukar alltid ladda den kvällen före och kan då bara trycka på knappen på morgonen), så jag har nu tillfälligt tejpat den med silvertejp tills jag får råd och möjlighet att köpa en ny.

Silvertejp är bra till mycket! Här används den mot läckage i perkolatorn.

I morgon var planen att göra smårummen, men eftersom jag ska iväg på viktigare saker på eftermiddagen hinner jag möjligen börja och göra fönstren. Det går ganska bra och fort om jag jobbar effektivt, men jag har ju lite annat att tänka på under morgondagen. Och så vill jag ju inte dyka upp med dammtussar i håret på intervjun, typ…

Nu är min rast slut, ska bara hoppa in på toa först innan jag fortsätter med köksskåpen och prylarna ovanpå. När jag är klar för dan kommer ett rapporterande inlägg med ett bildspel förstås.

Den som vill får gärna komma med glada tillrop i en kommentar till det här inlägget! Jag tar säkert fler pauser under dagen…

*ballen = balkongen

Livet är kort.

Read Full Post »

Jag fick en gul bil med mig hem…

Alltså jag är ju lätt glömsk (understatement of the year). Igår hade jag glömt att tanka Clark Kent* och det är ganska dumt om man nu ska på långkörning uppåt landet och hem… Jag åkte från mamma nånstans vid halv tolv och fick cirkulera runt i hela Metropolen Byhålan efter en Preem-mack.

Och sen bar det sig inte bättre än att jag inte bara passerade ICA Maxi, jag stannade till där också. Skälet var att inhandla den där skitsnygga duschdraperiet jag inte hann se mig mätt på när mamma var helt fokuserad på pastejen. Duschdraperiet är verkligen jättefint och priset var bra, så jag fick alltså en gul bil med mig hem. Detta trots att jag ständigt säger att gult, som bekant, är klart fult.

Jag blev jätteförtjust i den gula bilen.

Sen blev det sporrsträck hem till Uppsala och New Village. ”Alla” hade ojat sig över att det skulle bli så mycket trafik och att det skulle komma snö. Längs med de vägar jag färdades var det normalt med trafik och nederbörd kom det endast punktvis och i form av några regndroppar. Jag körde på de vanliga tre timmarna.

Här hemma var allt sig likt, fast krukväxterna var kruttorra och jag tror att den fina hortensian jag fick av Fästmön och barnen förra året har avlidit. Jag hällde på litervis med vatten på växterna och ställde hortensian i vatten i diskhon medan jag ringde mamma. Slängde på en maskin tjockis-svart och maskinen blev lika tjock som jag… Messade Anna och frågade om hon ville bli hemskjutsad i kväll efter jobbet och det vill hon – om jag orkar. Jag orkar.

Men jag blev faktiskt alldeles matt här ett tag. Började kallsvettas och kände mig allmänt klen. Då slog det mig att jag inte hade ätit nåt sen klockan elva, så jag tryckte i mig de sista bitarna påskgodis innan jag for iväg för att äta pizza. Slängde tre stinky bags med sopor på vägen också, jag glömde göra det innan jag for. (Ja, jag ÄR glömsk.)

På pizzerian var det lugnt först. Jag satt bakom en trio människor som jag tror hörde ihop på nåt sätt i form av barn och föräldrar. ”Barnet” var vuxet (äldre än jag) och hade fruktansvärda tics, en av föräldrarna hörde illa och den andra föräldern såg illa. Själv ser jag bara illa ut. Men det var som sagt ganska lugnt – till dess att tre tonårsbrudar kom in och intog bordet bakom mig. De pratade, sjöng och skrattade på så kallad Rinkebysvenska. Märkligt, för när de beställde mat vid disken var deras svenska perfekt. Ja, ja… Jag slängde i mig min flottiga pizza och en Christer Lindarw**, det satt fint.

Flottig pizza och Christer Lindarw satt fint.

Nu ska jag läsa igenom högen med tidningar och post. Jag tror bestämt att där låg en påskhälsning från fru Engelwinge, tusen tack i efterskott! 

Klockan kvart i åtta åker jag och skjutsar Anna och får förhoppningsvis en puss eller två för det. (Ja, jag har förstås baktankar med min snällhet!)

Tänkte få en lugn stund, men nån granne har bultat och borrat, en annan har grillat så jag fick svårt att andas och somliga gömmer sig bakom några klisterremsor på fönstren. Jätteskönt, för då slipper mina ögon gå i kors på grund av turkos-chock. Förutom detta är huset väldigt tyst jämfört med mammas, men här leker ju inte föräldrarna med sina små barn, de bara vaktar dem… Och följden blir en vända till av ungar som skriker för att få uppmärksamhet. JA JAG ÄR SKITTRÖTT OCH GRINIG!!!

*Clark Kent = min lille silverman
** en Christer Lindarw = en stor mjölk 

Read Full Post »

Tofflan goes even more vanity: Shea body butter

Nej, inte heller det här inlägget får jag betalt för att skriva!

 

Nu när fåfängan har slagit sina klor i mig kan jag bara fortsätta recensera produkter som jag tycker är bra för mig. I veckan köpte jag ett body butter från The Body Shop. Jag har under många decennier varit lite skeptisk till just den kedjan. The Body Shop har sen länge anfört i sin marknadsföring att man inte testar sina produkter på djur. Av detta kan jag bara dra slutsatsen att man väntar och låter nån annan testa på djur. Sen tar man fram sina produkter. Eller? Man vågar väl inte sälja otestade produkter..?

Hur som helst, den kalla säsongen gör att inte bara håret är flängt. Huden är fnasig och torr och lämnar döda spår efter sig i kläderna. Jag har letat och letat och inte hittat nån lotion som är bra. Men så köpte jag i julklapp för ett par år sen en body butter med oliv till Fästmön. Och eftersom hon ”glömde kvar” den här passade jag på att testa den – och gillade den! Men jag ville ju ha en egen doft. Jag hade sniffat på ”Lisbeth” på mitt förra jobb och fastnade för shea body butter.

Väldoft och god smörja för mycket torr hud.

Burken kostade 175 spänn och det kan tyckas mycket. Men eftersom jag har noterat att Annas body butter faktiskt har räckt länge trots att hon använder det de veckor hon är här är inte detta nåt högt pris.

Shea body butter är för mycket torr hud, medan oliven är för normal till torr hud. Och jag kan säga att om jag föll för väldoften först, så föll jag lika snabbt för  själva funktionen. Detta funkar suveränt på min hud! Den blir mjuk och len. Smöret är lätt att smörja in och det blir inte flottigt kletigt.

Åter en produkt för fåfängan som får högsta betyg!

Read Full Post »

Tröst med flottig pizza

Regn, nästan snöblandat i eftermiddag. Kallt. Vrålhungrig för att lunchen var alltför skral. Inga pengar från Försäkringskassan. Inget besked. Mage som en luftballong. Knappt haft tid att messa, ens god morgon, till Fästmön. Och så gick den j******vla tidningskorgen sönder när jag skulle plocka ihop sopor…

Det blir tröst med flottig pizza. Från Aroma, förstås!

Pizza tröstar bra!

Read Full Post »

Matnyttigt

Fästmön verkade aningen bekymrad igår över att jag inte hade planerat nån middag till kvällen för mig själv. Men jag gjorde som hon den där Cajsa Warg – och tog vad som havdes. Det blev egg ‘n chips och jag kände mig lite brittisk och flottig. Vid mina utgrävningar i frysen hittade jag dessutom grönsaker.

Egg ‘n chips med klövermartini* och en bok = fin Toffelmiddag. Notera grönsakerna!

                                                                                                                                                                                                                                               Dagens lunch, däremot, kändes väldigt beige, men slank ner. Gissningsvis för att det behövdes påfyllning av energi.

Pasta fylld med ost och spenat – smakade inte ett skit. Tur att boken stod för spänningen vid dagens beigea lunch…

                                                                                                                                                                                                                                                  Och skulle man bli sugen under dan och behöver ytterligare påfyllning är fruktkorgen full av godsaker i form av säsongsfrukt. Noterbart är att det även här är bananer som är den populäraste frukten…

Säsongsfrukt! Och bananer är uppenbarligen den populäraste.

                                                                                                                                                                                                                                                  Anna lunchar hos sin snälla mamma idag, men enligt sms planerar hon nåt gott till middag… Hm… Man brukar inte bli så hungrig efteråt när man har lunchat hos Annas mamma.

                                                                                                                                                                                                                                     *klövermartini = mjölk

Read Full Post »

Igår och idag

Pizzan var helt fantastiskt flottig igår! Jag hade 60 kronor i min plånbok och rafsade fram några enkronor i min myntburk på köksbänken – voilà! Gotti! Men det tyckte inte magen odelat – den reagerar på det feta.

Resten av kvällen satt jag ganska mycket vid datorn och försökte hitta på svåra bildgåtor. Bara det att SOMLIGA är för duktiga!.. Men alldeles nyss la jag ut en riktigt svår och den förväntar jag mig inte att du löser så snabbt!

Vidare klämde jag en finne på näsan, pratade med CL i typ en och en halv timma i telefonen, läste, åt choklad, glodde på TV och pratade med Fästmön i telefonen. En rätt vanlig ensamkväll. Boken jag läser är otroligt seg och jag är ganska besviken dels på grund av att det var en bok jag gav mig själv (rabattkuponger betalade den!), dels för att de tidigare böckerna i samma serie har varit jättespännande. Idag ska jag försöka läsa ut den. Jag brukar inte vara så här långsam i min läsning, men när en bok inte är riktigt bra blir det så.

Den här boken är nog också rätt seg…   

                                                                                                                                                                    I morse var jag uppe vid halv fem-tiden. Har haft lite ont i benet ett par dar och det var väl det som bråkade lite. Så lyckades jag somna om bara för att bli väckt sju minuter över nio av ett gäng puckon som liksom aldrig kan vara tysta när de draschlar förbi. Men det var rätt OK att sova till nio, jag har ju varken semester eller sommarlov utan ska ägna mig åt jobbsökeri via dator, internet och telefon.

På tal om telefon har det slagit mig att folk har fått sämre telefonvett. Jag tänkte skriva ett långt och elakt inlägg om detta, men inser att det nog slår tillbaka på mig själv. Fast om JAG lovar att ringa upp nån en viss dag eller vecka så gör jag det. Jag struntar inte bara i det. Alla såna här oförätter lägger jag i min lilla spy-burk och en dag, när den är överfull och jag har ett välbetalt jobb eller är superkänd för mina braiga böcker, då ska allt ut och vädras, det lovar jag! (Detta är ironi.)

Anna och Elias gör eventuellt en utflykt idag och kanske en med båt senare i veckan. Det är trist att sitta här hemma, men jag hoppas på att få en sorts besked eftersom vissa saker bör lösas i juli. Men så klart att jag hellre vore med familjen!

På min agenda idag står att sparka igång en maskin tvätt – måste ju ha renbäddat i gästsängen tills lilla mamma ska sova där. Vidare blir det en tur till Tokerian för införskaffande av förnödenheter såsom toapapper, korvbröd, kaffe och vad det nu var mer. Tvål, kanske? Choklad definitivt! Idag ska det klirra in lite kosing och då slipper man att rota i myntburkar för att få ihop till förnödenheterna.

Read Full Post »

Det är bara somliga som får klaga…

Igår slog verkligen värmen till här! Fästmöns termometer visade närmare 43 grader varmt utanför köksfönstret. Vi orkade inte storhandla när Anna hade slutat jobba, utan det blev inhandling av fredagsmiddag samt fredagssnacks på ICA Solen. Därpå hämtade vi svettig liten pojke på fritids. Han var näst sist kvar. Mellansyster avhämtades också, medan Storasyster hade lyckats få fart på moppen och använde den för transporter.

Hela 42,6 grader utanför Annas köksfönster igår på eftermiddagen. Och 25,8 inne i köket, ungefär som vanligt…

                                                                                                                                                               Gårdens alla ungar tycktes vara ute och gapa och skrika, så det var inte precis nån njutning att sitta på Annas balle* och läsa, det enda stället där det var någorlunda hyfsad temperatur igår kväll. Det som irriterade mest var att barnens vuxna tycktes vara mer intresserade av att dricka öl och klaga på… sina grannar. Och det är tyvärr så att man får inte säga nåt om barn som låter som ett helt nöjesfält, men stora barn är det visst helt OK att klaga på. Jag blev riktigt arg och funderade på ett och annat. Detta blev emellertid ett gyllene tillfälle för mig att träna på att hålla tand för tunga. Det vill säga hålla käften. Men det var svårt, särskilt som öldrickarna uppträdde ganska hotfullt. För oss var det inte så svårt att avstå från alkohol igår…

Framåt kvällen softade vi i var sin soffa och glodde på Tyst vittne, en härlig brittisk deckare och rättspatologen Sam Ryan. Frida tittade på nåt annat inne på rummet, Johan roade sig själv och Linn var på studentfest. Anna plockade fram ost och kex som vi intog med 7Up light till. Sen blev det lite chips och en och annan chokladbit. Inte konstigt, kanske, att jag vaknade vid fyratiden i morse och hade världens magont… Jag trodde jag skulle dö. Det var bland det värsta ontet i magen jag har varit med om! Gick upp och tog min magsårsmedicin och efter nån timme tror jag att jag slocknade igen av ren utmattning. Idag är magen lite bättre, men den värker fortfarande och mår illa och får springa på toa lite då och då. Gissar att jag får höja medicindosen, men framför allt avstå från det flottiga idag.

+  +  = Magont!

                                                                                                                                                                     Jag föreslog familjen att vi ska göra sallad till middag idag. Än så länge har jag väl bara nästan fått med mig Frida och Anna på tåget, så vi får se hur det blir. Misstänker starkt att killarna lägger in häftiga protester, medan Linn nog hänger på. Vi får se.

Är nu hemma hos mig en stund för att hämta lokalblaskan. Har också ringt mamma för att höra hur hon mår och det är visst bättre i bröstet. Jag misstänker en sträckning eller möjligen ett revben som bråkar, mamma är otroligt urkalkad efter att ha ätit cortison sen början av 1970-talet.

Gissar att vi softar på ballen i eftermiddag, det är för varmt för att göra nåt vettigt. I morgon ska jag Ut på Uppdrag och det ser jag inte direkt fram emot, men jag har i alla fall hittat ett linne som jag tror blir svalt att ha.

På måndag är det nationaldag och röd dag. Gissningsvis tillbringar jag den med Elias eftersom mamma jobbar och pappa har annat för sig. På lördag är jag också med Elias av samma skäl. Funderar på om vi inte ska försöka göra nån liten utflykt med picknick eller nåt då om värmen håller i sig. Det är ju inte helt fel att till exempel befinna sig vid vatten…

                                                                                                                                                              *Annas balle = Annas balkong

Read Full Post »

Husmor slår till igen – och tipsar!

När vi ändå är så här husliga som vi är, Tofflan och jag… Ehum… När JAG ändå är så här huslig som JAG är, vill jag passa på att tipsa om andra köksföremål än köksfläkten som emellanåt behöver rengöras.

I köket finns en mängd utensilier och apparater. När vi jag nu har varit så duktig och rengjort den stinkande, flottiga fläkten gav jag mig på… Tadaaaaaa…..

BRÖDROSTEN!

Detta SMULINFERNO! Fy så äckligt! Ett tips från husmor Tofflan är därför att dra ur kontakten, skaka brödrosten över en bricka, dammsug inuti rosten. Och töm brickan, förstås. Om din brödrost har några år på nacken och du aldrig har gjort detta, räkna med att det tar några timmar.

Men åååå, så stolt Nurse Rached blir över mig nu! Brandfaran i rosten är förhoppningsvis över!!

Och när jag ändå håller på… Gör inte med ljusen som några jag känner till (om de inte har dolda planer, förstås…) Jag tycker inte att levande ljus bör lämnas obevakade när det finns småbarn i hemmet.

Read Full Post »

Middag på Ming

Mamma och jag stack iväg framåt kvällen till restaurang Ming. Vi har varit där många gånger förut. Där är supergod mat och jättetrevlig personal, så vi är glada att vi hittat stället.

Innanför det här fönstret satt vi.

                                                                                                                                                               Jag minns ju Ming från gymnasietiden och då under ett helt annat namn. Men mamma berättade att när HON var liten och gick på Norra skolan fick hon ibland gå till Ming för att äta lunch. Fast då var det en mjölkbar… Idag är menyn lite annorlunda.

Här finns inte MASSOR av rätter, men det som finns är både vällagat och gott.

                                                                                                                                                        Mamma hade lite svårt att bestämma sig…

”Vad står det här nu då..?”

                                                                                                                                                      Kanske är gräset grönare på andra sidan..?

”Ja, det HÄR var svårt, det…”

                                                                                                                                                              Till slut bestämde vi oss för friterade jätteräkor med stark sås. Till det drack mamma isvatten och jag mjölk eftersom jag ju körde bil.

Räkorna var verkligen JÄTTE… Och inte ett dugg flottiga, som synes…

                                                                                                                                                  Såsen var härligt stark, har aldrig smakat nåt liknande.

Såsen var mörk och stark.

                                                                                                                                                        Maten slank ner hur lätt som helst. Medan vi väntade på desserten glodde jag på inredningen. Den här lampan är verkligen typisk Kina-restaurang-inredning, eller hur?!

Typisk Kina-restaurang-inredning, eller..?

                                                                                                                                                        Måltiden rundades av med klassiska friterade bananer, glass och supersöt sirap. Ahhhhhhh…

Lite mera flott och sött och gott blev middagens avslutning med friterad banan, glass och sirap.

                                                                                                                                                         Och så rullade vi ut från restaurangen två timmar senare, mätta och belåtna. Höll på att smälla av när jag såg den här bilen nära Clark* på parkeringen. Texten på bakrutan är Metropolen Byhålan i ett nötskal…

”RaggarBättan dööhh!!” = Metropolen Byhålan i ett nötskal…

                                                                                                                                                           *Clark = Med efternamnet Kent, min lille bil! 😀

Read Full Post »