Allt är inte sött och gott och mjukt…

Ett inlägg om det goda och det hårda i tillvaron.

---

 

Allt på kakfatet är inte sött, gott eller ätbart…

Idag har det varit en rätt omtumlande dag. Jag tänker inte gå in närmare på vilket sätt den har varit omtumlande, men… tillvaron kan vara ganska hård ibland. Och även mjuk och söt… Det är väl dessa variationer som förhoppningsvis får oss att gilla de bra dagarna.

Jag tuffar på under arbetsdagarna. Inside information har gett vid handen att många känt sig manade och få har blivit kallade. Jag är inte en av dem. Det kanske är rätt bra det, för jag upptäckte en riktig surdeg idag som hade gömt sig underst i en hög, pinsamt nog för mig. Tur att att de inblandade i den inte är sura utan glada och trevliga. Min arbetsdag har alltså inneburit lite gott och blandat, mest lay out, en del Photoshoppande och ett par korrektursvängar.

NK* och jag tog en restauranglunch idag. Det behövde vi, även om tankarna var på annat håll. Fint sällskap fick vi också just när vi nästan skulle gå – kollegan D och självaste generaldirektören… Det blev till att sitta kvar och prata en stund till.

Pappas cigarrettask finns i min ägo, men den är förstås tom.

Humöret försöker jag hålla uppe. Ibland går det bra, andra gånger… mindre bra. Om morgnarna, när jag hissar upp persiennerna, brukar jag flina lite åt rökarna mitt emot. De sitter som svarta Mårror på sina ballar** och blossar på sina stinkpinnar. Det känns som om de glor rakt in i mitt hem, på mig. Men det får de så gärna göra om de tycker att det är kul – jag har inget att dölja. Jag är bara glad att jag själv inte är nån blossande Mårra på en balle i New Village… Det var elva och ett halvt år sen, snart, som jag slutade med dumheten att röka. Det ser bara så dumt ut, tycker jag nu, när folk stoppar en vit, rykande och stinkande sak mellan sina läppar. Att medvetet göra sig själv – och omgivningen – sjuk… Hur kan en vara så… korkad?!

Nä, nu till det goda i tillvaron. I afton är det ju Antikrundan och den spelades in i Uppsala i augusti förra året. Den som tittar kanske får se en och annan Uppsalaprofil fladdra förbi… Jag tänker i vart fall glo och värdera med min app. Det är både roligt och lärorikt.

Annat gott i tillvaron är att läsa böcker. Det rekommenderar jag alltid alla att göra. Just nu läser jag trivsamma Kristina Appelqvists deckare i universitetsmiljö, Flickan framför muren – och får hela tiden associationer till Den Bästa Arbetsplatsen.

För den som gillar en annan deckarförfattare, Kristina Ohlsson, kan jag tipsa om en tävling som Akademibokhandelns vänner har, Författare i fokus. Genom att svara på sex frågor om Kristina Ohlssons författarskap samt skriva en motivation varför just du ska vinna kan du ha chans att roffa åt dig ett bokpaket – eller ”i sämsta fall” ett signerat exemplar av Kristina Ohlssons senaste bok, skräckromanen Sjuka själar. Här har du länken till tävlingen!

 

*NK = Närmaste kollegan
**ballar = balkonger

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Ingen hjälp med stavningen, tyvärr

Ett felstavat inlägg.

---

 

På lokalblaskans startsida på webben skrivs idag om en Uppsalaprofessor som hjälpte David Lagercrantz under arbetet med den däringa… vahettere boken… vahetterennurå… Det som inte dödar oss. Undrar om det finns nån som kan hjälpa lokalblaskans högskoleutbildade journalister att stava rätt till ordet ”matematiker”…

Det är svårt att stava rätt för högskoleutbildade, men ordet ”matematiker” har bara två t:n i sig, inte tre.

Får vi rekommendera att läsa lite böcker, eller nåt..?

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Att hitta glädje i skrivandet

Ett inlägg om en bok om att skriva böcker.

---

 

Ord och skrivande är viktiga saker för mig. Men ibland får jag ett lite tvångsmässigt förhållande till dem. Jag tappar aldrig lusten att skriva, men jag förlorar då och då glädjen. Därför var ett av skälen till att jag anmälde mitt intresse att recensera Kim M. Kimselius bok Att hitta glädje i skrivandet att kanske finna den där lyckan igen. Ett annat skäl var naturligtvis att få ett och annat tips.

Den här boken är verkligen en halv tegelsten, drygt 400 sidor. Men så tar den också upp det mesta som handlar om skrivande. De flesta exemplen som används kommer från författarens egen produktion, vilket är förståeligt. Ett och annat exempel får vi läsare/skribenter/presumtiva författare även från annat håll.

Det viktigaste när det gäller att skriva böcker, enligt Kim M. Kimselius, är att inte sitta och vänta på Inspirationen med stort I. Nej, det är att skriva, skriva och skriva igen. Jag kan inte annat än hålla med! För genom skrivandet utvecklar en person sitt skrivande. Ett par av de tips vi får i boken är att testa att skriva olika typer av texter, men också att läsa böcker. Även där håller jag med till 100 procent: utan input, ingen output.

Efter både en inledning och ett nästan 50 sidor långt första kapitel om författarens eget författarskap kommer så tipsen i fördömligt korta kapitel. Kim M. Kimselius gör ingen hemlighet av att hon håller skrivkurser och att den här boken och dess föregångare, Att skriva med glädje, används i dessa kurser. Därför blir jag lite förvånad över att det är så få övningsuppgifter. De övningar som finns med i Att hitta glädje i skrivandet är nämligen väldigt bra. Jag hade gärna sett flera.

Kim M. Kimselius visar mig metodiskt vägen till att skriva en bok. Det handlar om allt från idéer – och att sätta dem på pränt, att bygga upp berättelsen, den röda tråden, levandegöra karaktärer och miljöer till att korrekturläsa, formge till viss del, marknadsföra med mera när boken väl blivit antagen av förlag för utgivning. Men jag får också tips om jag vill ge ut boken på eget förlag. Just dessa delar är mycket bra liksom de kapitel som handlar om marknadsföring. När det sen gäller skrivandet är jag inte riktigt överens med Kim M. Kimselius om att det är idéer och flödet som är det viktiga och att stavning och grammatik kommer i andra hand. Jag tappar nämligen snabbt intresset för en bok som är illa skriven rent språkligt.

I den här boken hittar jag nästan bara ett enda språkligt fel. Det är ordet

stappla

som förekommer på två ställen där det med all säkerhet ska stå

stapla

i stället. Vidare saknar jag på ganska många ställen ett subjekt, ett pronomen, som inleder en mening. Det är i samtliga fall ordet

jag

som författaren har utlämnat. Det är synd, för det ser lite hafsigt ut. Jag stör mig också lite grann på att vissa saker upprepas lite för mycket, som till exempel det faktum att författarens första bok sålde 11 000 exemplar den första veckan. Visst är det en fantastisk siffra, men jag vet inte hur många gånger jag läser den i den här boken. Det blir både en och två gånger för mycket.

Formen på boken tilltalar mig redan från omslaget till det lätt gultonade pappret i inlagan. Just denna typ av papper är skonsamt för känsliga ögon. Omslagsbilden är vacker även om jag får känslan att den inte är specialtagen för den här boken. Finge jag önska nåt mer vore det att de svartvita bilder som används i inlagan hade varit av bättre kvalitet. Jag kan knappt se vad vissa av dem föreställer.

Det totala Toffelomdömet blir högt. Det här är en bra handbok – och uppslagsbok! – för den som vill skriva böcker!

Tack till författaren för recensionsexemplaret!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Dela med dig av din sommar!

Ett delande inlägg.

---

 

Den som inte lyssnar på Elton John i kväll i Uppsala eller ägnar sig åt att läsa böcker hela tiden, har kanske en stund över för att fota sin sommar. Jag har surfat runt i lokalmedia och funnit att du faktiskt kan dela med dig till dem av din sommar – i alla fall i bildform.

Två av tre har också tävlingar om bästa sommarbilderna, men ingen anger VAD man tävlar om… Nåja, man kan inte få allt, men vad som helst i form av ett litet pris är väl roligt?

Det du ska vara medveten om är att dina bilder kan komma att användas/publiceras! Och du får naturligtvis inte delta med/dela nån annans bilder, bara dina egna!!!

Den här bilden är från 2013 och den har jag inte skickat nånstans.

Radio Uppland
Här kan du vara med och tävla, men det framgår inte om vilket pris. Du laddar upp ditt foto på radions Facebooksida eller taggar bilden på Instagram med #p4upplandbilden. Bilderna läggs ut på radions webbplats!

SvT Uppsala
Här kan du dela din sommar utan att vinna nåt. Mejla ditt foto till uppsala@svt.se eller tagga med #minsommar i sociala medier. (SvT Uppsala finns på Fejan, Twitter och Instagram.)

UNT
Lokalblaskan har sin vanliga sommarbildstävling, men har inte angett vad man kan vinna. En jury på tidningen väljer ut tio bilder. Sen är det läsarna som bestämmer genom att gå in och rösta på webben. Tävlingen pågår till och med den 16 augusti. Du skickar enkelt och lätt upp bilder via ett formulär på UNT:s webb, men du får max delta med fem bilder.

Kom igen nu! Dela din sommar! Och se till att det inte blir nån barnbild som vinner i år igen! Sommaren är så mycket annat än barn, ju!

(Jag har som vanligt deltagit i UNT:s tävling, men även skickat bidrag till Radio Uppland och till SvT Uppsala via Instagram.)

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »