Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘julfirande’

Ett inlägg om den femte advent. Äh, jag bara skojar! Den gångna söndagen, förstås.


 

Julgran på gården och snö

I kväll kom snön… Det blåa eländet på bilden finns hos en granne som uppenbarligen tycker att det är snyggt.

Så kom den. En del tycker äntligen, såna som jag tycker försent.  Ja jag pratar om snön förstås. Här där jag bor i Uppsala började det snöa vid 19-tiden. Det blev ganska snabbt vitt ute och varmare. Lär vara halt i morgon bitti, alltså, när jag ska ut på vägarna. Fast värre har det varit för vännerna A och J vars bilresa hem från julfirandet tog tolv timmar… Stackars dem! Jag är så glad att de kom hem helskinnade.

Idag har det varit en riktigt slapp och skön söndag. Jag vaknade runt åtta, halv nio. Stannade i sängen tills klockan var över närmare halv tolv. Då hade jag surfat, skrivit och läst. Dan har gått i litterära tecken. Jag har verkligen njutit av att vara slö denna hemmadag. På nåt sätt ger jag mig tillåtelse att vara just slö nu när jag jobbar. När jag inte jobbade var jag på mig själv med piskan hela tiden – även om det inte syntes på bloggen.

Blå hyacint

Nåt fint blått.

Jag har funderat vidare på det här med Facebook, men jag har faktiskt inte kommit fram till vad jag vill och vad jag ska. Skälet är att jag tycker att det är ett rätt onaturligt sätt att umgås – jag vill gärna se dem jag umgås med i ögonen, i verkliga livet, när vi umgås. Samtidigt är det förstås ett modernt sätt att kommunicera och ett sätt att hålla kontakt med människor en kanske inte kan träffa – av olika skäl. Men asså… jag tycker att det är jobbigt bara med Twitter. Och jag förstår inte att folk börjar följa mig där när jag nästan enbart använder Twitter för att puffa för blogginlägg och bilder på Instagram med länkar. Ja, jag blir inte klok på vad jag vill – mer än att jag inte vill ha några råd om saken, tack!

Att fundera och läsa är två sätt för mig att slöa. Att plocka fram mammas färdigstekta kycklingpannbiffar ur frysen ett annat. Det enda jag  behövde göra var att skala och koka några potatisar till oss, göra lite sås och duka fram alltihop tillsammans med lingon och inlagd gurka. Det smakade verkligen ljuvligt! Sen tog lilla mamma disken OCKSÅ – vilket hon även har gjort under juldagarna. Jag har bara gjort det andra – plockat fram, lagt upp, dukat, tagit bort, stoppat in, värmt etc. Som sagt, diska är värre än att laga mat så jag är väldigt tacksam! Men hemlagad mat slår allting – för det får jag nästan aldrig. Findus och Dafgård är mina vänner på luncherna när jag jobbar och lördagar och söndagar är jag oftast för trött och ointresserad av att laga mat. Kanske inte så konstigt att jag har gått ner sju kilo i vikt. Frågan är bara hur mycket jag har gått upp i vikt de senaste dagarna… Jag har inte bara unnat mig god mat, det har stoppats en och annan skumtomte, julgodis och choklad genom kakhålet…

Detta bildspel kräver JavaScript.


När jag tänker efter 
har jag trots allt gjort en vettig sak idag: jag har stuvat om lite i deckarhyllorna i hallen, det vill säga bland mina svenska och nordiska deckarböcker. Min Maria Lang-samling har fått en bättre placering, framför allt, och så har jag gjort plats för julklappsböcker som ska in efter läsning. Jaa, jag är verkligen en boktok – och en hoarder. Men nu ska den här bokmalen sova lite, för i morgon är det arbetsdag igen. Härligt!

Deckarhyllorna i hallen

Omstuvat på hyllplanen.

 


Livet är kort.

Annonser

Read Full Post »

Julklappstips, nån..?

Ett inlägg om hårda klappar och mjuka.


 

Nu har jag köpt mina första julklappar! Naturligtvis är det hårda klappar, alltså böcker. Jag har inte lika mycket att handla för i år som tidigare år, men när det gäller böcker strösslar jag gärna med korvörena. Hittills har jag handlat till några i familjen och en vän. Naturligtvis kan jag inte berätta vilka böcker jag har handlat, eftersom det finns en viss risk att jag avslöjar vad tomten kommer med i sin säck. Men okejrå, mamma läser inte min blogg, så hennes hårda paket kan jag avslöja: Pojkvännen (pocket) och Nyårskyssen (inbunden), båda av Nora Roberts. OCH NU FÅR DU INTE BERÄTTA DETTA FÖR HENNE, TACK SÅ MYCKET!!!

Nora Roberts skriver ju främst kärleksromaner och det är inte riktigt min genre. Men jag ska ju inte köpa julklappar till mig själv, utan andra. Jag kan avslöja lite till: jag har köpt vanliga romaner till andra, romaner som jag har läst själv eller skulle kunna tänka mig att läsa. Även en historisk roman har slunkit ned i varukorgen.

Bergatrollet

Tomtebobarnen är inget att rekommendera för små barn. Lilla Anna blev JÄTTERÄDD för Bergatrollet!


Jag skulle vilja tipsa dig
om några hårda klappar/böcker som jag nyligen har läst och skrivit om. Klicka på länkarna som döljer sig under respektive fetmarkerad titel och författare!


Jag vill också ta tillfället i akt
och tipsa om några mjuka klappar. Länkarna nedan har Fästmön och jag letat fram tillsammans:


Och nu när jag har tipsat DIG, hoppas jag att du tipsar MIG! 

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Äntligen är julen över. Men jag ville gärna vet hur du skulle fira den. Tofflan undrar ju alltid en massa saker.

Så här fördelade sig de 28 inkomna svaren:

78,57 procent (22 personer) svarade: Med familjen. 

17,86 procent (fem personer) svarade: Ensam. 

3,57 procent (en person) svarade: Med vänner. 

Ingen svarade: Julen? Äh, jag är bortrest och det varar än till påska!

Den här gången lämnade ingen nån kommentar heller. Jag gissar att alla var så upptagna med först julförberedelser, sen julfirande.

TACK för ditt svar! Jag hoppas att du kollar in den nya frågan, som vanligt under rubriken Tofflan undrar här i högerspalten!


Livet är kort.

Read Full Post »

Tredje och sista juldagen, annandagen. Livet är fortfarande lugnt och stilla, huset gungar lite mer eftersom några återvände redan igår morse på juldagen från sitt julfirande.

Jag fortsätter att ta det lugnt – med allting. Nu måste jag snart ut och röra på mig, för jag blir yr och trött bara jag reser på mig! Idag snöar det inte, så jag kan inte skylla på att jag är insnöad. Därför står en liten promenad, om än bara till soprummet, på min agenda idag. Jag måste försöka. Dessutom börjar soporna lukta illa.

Innan jag skulle äta igår pratade jag en stund med Fästmön som höll på att förbereda maten. Det har visst lagats mat väldigt mycket i Himlen de senaste dagarna… Här i New Village har det bara värmts mat. Jag gjorde ett nytt försök att äta julmat. Jag åååt extreeeemt lååångsaaaamt. Och då gick det bra! Jag mådde inte illa! Fast jag hann leka lite med maten också. Vad tycker du att det här ser ut som, till exempel?

kalkonett kycklingköttbullar o rödbetssallad

Vad ser detta ut som, tycker du?


Efter jag hade ätit ringde jag mamma.
Det är roligare att prata med henne när jag är piggare, för då orkar jag bättre. Men det blir ändå långa samtal och det har jag fortfarande svårt för.

Igår kväll startade jag leksaksdatorn i vardagsrummet. Min lekamen hällde jag ner favoritfåtöljen och min uppmärksamhet delades mellan datorn, TV:n, en bok och Ajfånen. Jag spelade ett parti Wordfeud mot en återfunnen vän igår – och tänk, partiet slutade oavgjort! Väldigt många av mina partier brukar sluta på det viset. Konstigt.

Fika vid leksaksdatorn

Lite kaffe vid leksaksdatorn också.


Jag tittade
bland annat på Så mycket bättre – återträffen. Eller jag lyssnade, mest, särskilt på min favoritlåt framförd av miss Li

Miss Li

Miss Li sjöng förstås Här kommer natten…


Jag hittade burken med knäck
som jag hade jag fått av Anna. Petade i mig en och annan, faktiskt. Det smakade otroligt sött.

knäck

Knäck är sött…


Sen ondgjorde jag mig
över den senaste åkomman, en massa eksem som har dykt upp här och var på kroppen. Den senaste läkare jag träffade på husläkarmottagningen skrev ut Emovat för ett tag sen. Den funkar inte alls, jag vill ha Locoid som jag är van vid och som jag vet biter på mina kontakteksem. Men man ska inte argumentera med läkare, har jag fått lära mig. Det är bara att tack och ta emot att de överhuvudtaget vill skriva ut nåt…

Eksem

Ett irriterande eksem på magen.


Eksemfläckarna finns överallt
– på magen, på benen, på armarna, på rumpan och nära operationsärret. Tror inte att de beror på plåster och kirurgtejp som jag inte tål. Sånt har jag ju varit befriad ifrån sen i söndags eftermiddag. Hur som helst, irriterande när det kliar och svider.

Kollade Änglagård – tredje gången gillt lite senare och kunde hålla mig vaken under hela filmen, även om jag mest spelade Wordfeud den sista halvtimmen. Nej, det var en rätt seg och ganska onödig film, om du frågar mig.

Hand m ring

Handen hade svårt att vara stilla.


Kvällen avslutade jag med
att säkerhetskopiera bilder till min julklapps-USB-sticka. Och tänk! Alla bilder fick plats – och det är dessutom utrymme över! Suveränt!

USBsticka

Tänk att så många bilder får plats på den här lilla tingesten!


Annandagen har jag inlett med
att sparka igång en maskin tvätt. The Puckos are back, som sagt, så det är inte direkt tyst i huset. Deras tvättmaskin var på långt före min och det ylas och skriks. Peace is over, med andra ord.

Nu ska jag glo på Palme-dokumentären, första delen, som gick på SvT1 igår kväll och som jag spelade in på DVD-hårddisken. Därpå väntar tvagning och påklädning och sen ska jag försöka mig på en liten promenad ut med sopberget sopor. I eftermiddag blir det mer film, jag ska se Lady och Lufsen, för den har jag inte sett. Kollar nog på dokumentären om ABBA (första delen av tre) på kvällen. Och så blir det Fjällbackamorden, förstås. Måste ju se det nya gänget skådespelare, de kan ju knappast vara sämre än de förra! Den första delen av Fjällbackamorden har undertiteln I betraktarens öga och är långfilmslångt.

Vad händer hos dig idag dårå???

För dig som vill lyssna på Här kommer natten i miss Lis tappning kan spetsa öronen på denna godbit från hennes framträdande i Uppsala för ett tag sen!


Livet är kort.

Read Full Post »

Vi har sett julfreden utlysas i Åbo och vi har ätit frukost. Efter freden var det en julkonsert med Jari Sillanpää som vi lyssnade till med ett halvt öra. Och nu fastnade mamma framför ett TV-program om julfirande på ett finskt äldreboende. Jag passar på att sitta en stund vid stordatorn, vilket är betydligt mer skonsamt för ryggen än att sitta vid leksaksdatorn i en alltför mjuk säng.

Fästmöns snälla mamma ringde på förmiddagen och önskade god jul. Gulligt! Anna och jag har haft lite kort sms-kontakt, hon är ju på jobbet.

Jag inser att jag börjar bli mer och mer lik min farmor. Glömsk, alltså. Först gav jag Johan fel paket igår kväll att öppna nu på morgonen – och dessutom är jag säker till 99 procent att jag glömde ta bort prislappen på innehållet… 😳 Sen fick jag för mig att jag hade gett Anna fel paket till morgonen också, men det var det inte! 😛 Däremot lyckades Toffel-Mamman försäga sig och jag har böcker att vänta i kvällens julpaket! Men jag hade ju bara önskat mig det, så det gör inget!


Farmor cirka 1946.

                                                                                                                                                          Hur långt har jag kommit annars i dagen? Tja, äggen till ägghalvorna är kokta, det är väl det enda. Kålrotslådan, kycklingköttbullarna och några räkor till ägghalvorna står på upptining. Jag tänkte väl duka så småningom och lägga fram julklappar under granen och flytta in den ena matsalsstolen som står i hallen och används som sko-stol till vardags. Men sen tar vi det ganska piano. Det viktigaste är att äggen är kokta. Ägghalvor och sill är det göttaste på julbordet, tycker jag dårå. Och snaps och julmumma eller julöl till!

Vad tycker du är viktigast på julbordet?

Read Full Post »

Dan före dopparedan. När jag smög ut i vardagsrummet för att passera det till toa slog grandoften emot mig. Härligt! Den lilla granen blev verkligen fin! Grenarna var täta och hade den varit större att jag klassificerat den som Kalle Anka-gran!!! Du vet en sån där som Musse släpar hem – och som Pluto morrar åt och förstör för att där sitter jordekorrar (Piff och Puff).


Musses och Plutos gran – och Piffs och Puffs…

                                                                                                                                                                Idag står det städning på agendan. Jag måste ta det värsta, mamma är ganska bra på att spilla och smula och jag gillar inte när det krasmar under Tofflan när jag går. (Bra att ha nån att skylla på, som du märker!)

Jag har fått ett sånt bra jobbtips av den vänliga Stattinskan och mina tankar är hela tiden där, det vill säga hur jag ska formulera mig. Äntligen nån som kommer med några konkreta förslag och inte bara en massa tjolahoppsansa-råd om saker som jag redan har försökt med, både en och tre gånger… Det blir tröttsamt i längden, samtidigt som jag förstår att man själv känner sig fyndig och påhittig. Tro mig, jag har prövat det mesta, till och med att till presumtiva arbetsgivare och presentera mig och lämna CV, så där som ungdomar gör… Men i skrivande stund sitter jag i en alltför mjuk säng (aj aj, min rygg!!!), vid den lilla leksaksdatorn där jag knappt kan läsa mejl för att ramen är för stor för skärmen (och går jag ner på 75 procent ser jag nästan inte bokstäverna…) och där mobilstickan indikerar ett otroligt svajigt bredband från Tre. Tröttsamt!

Som vanligt ylas det i huset. Jag fattar inte hur man kan trivas med att ha det så, det måste göra ännu mer ont i öronen när man har oljudet precis inpå. Det är otroligt jobbigt, för att vakna till slammer, lek och stoj från en barnkammare under sig är inte särskilt trevligt eller nåt jag önskar ens mina värsta ovänner. Lägg där till ylande, också, och studs med liten boll, så kanske du förstår hur trist det är att lyssna på en semestermorgon.

I kväll ska jag ut till Himlen och träffa Fästmön en liten stund. Därefter blir det vidare färd till Morgonen där alla julklappskassar ska avlämpas, liksom Anna. Anna inleder nämligen sitt julfirande med Uppesittarkväll på Morgonen. Eftersom hon jobbar i vården, jobbar hon förstås i morgon, men förhoppningsvis hinner hon hem tills Kalle och hans vänner önskar god jul. Om hon nu är lika barnslig som jag och ska se på det… För resten, med Kalle i ovanstående avses herr Anka.  Frågan är hur jag står ut med att se den andre Kalle, det vill säga, Kalle Moraeus som julvärd. Tror jag inte att jag gör, men å andra sidan är det ju såna skitprogram på TV i morgon att vi nog nöjer oss med att se på Kalle samt julfreden i Åbo (till det programmet finns det aldrig nån länk på SvT, jävla rasister!) på förmiddagen. Det sistnämnda så att mina finska rötter ska få sitt.

Och inte ska vi sitta och glo på TV hela dan och kvällen när det är julafton! Nej vi ska äta gott och jag ska öppna en flaska julmumma och ta några centiliter Östgöta sädes innan jag öppnar julklappar. För jag har ju åtminstone fått en stor, grön från FEM! 😛

Read Full Post »