Dagens citat den 24 oktober 2015

Ett citerande inlägg.

---

 

Det är FN-dagen idag. Och vad passar väl bättre då än att plocka ett citat ur Dag Hammarskjölds Vägmärken? Dag Hammarskjöld var ju FN:s generalsekreterare. Vid hans död 1961 fann man ett manus med titeln Vägmärken. uppenbarligen hade Dag Hammarskjöld skrivit ner tänkvärda ord – och funderat på att ge ut dem i bokform. Detta gjordes två år efter hans död, 1963. Här kommer ett citat ur boken, valt på måfå:

Forskaren registrerar det definitivt fastslagna. Endast det ensamstående i hans erfarenhet är värt att nedtecknas, honom själv och andra till erinran och ledning. Så lämnar upptäcktsresanden åt andra att offra tid på den pittoreska notisen om befolkningens sedvänjor eller den dräpande reflektionen rörande någon av färdkamraternas svaghet.
   Så – ock vi?

Dag Hammarskjölds sista viloplats finns här i Uppsala. Har du vägarna förbi Uppsala, besök gärna vår Gamla kyrkogård, som ligger ganska centralt!

Vill du läsa vad jag skrev om Vägmärken efter att ha läst boken, läs mitt blogginlägg här!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Plåster och häxor… nä, nu går det lite för långt, tycker jag!

Ett förundrat inlägg.

---

 

Uppdaterat inlägg: Den danske utrikesministern har deklarerat på Fejan att han är glad att han inte bor i Sverige och att han föredrar att bo i ett land där viktigare saker diskuteras. En statsvetarprofessor vid Stockholms universitet, av dansk härkomst, förfasar sig över detta uttalande och menar att utrikesministern spottar på hela svenska folket. Eh… jag känner mig inte alls spottad på. Jag tror att jag förstår vad utrikesministern menar – det är en form av kommentar som man slänger ur sig när man tycker att nåt är korkat. Personligen tycker jag att hela den här debatten är korkad. Om man vill hittar man rasism, homofobi, religionsfientlighet, åldersdiskriminering etc överallt. Men det gäller att ta tag i sånt på de rätta ställena. Att hävda att beige plåster är rasism köper jag inte!
 

---

Nyhetstorkan tycks fortsätta trots att De Arbetandes Skara så smått börjar återgå till sina grottekvarnar. Jag är fortfarande urless på att höra deras klagan över detta, särskilt de arbetare som har haft minst en månads betald ledighet.

Men åter till nyhetstorkan. Och kränkthet. I förrgår läste jag om plåster. Ja, de där hudfärgade plåstren som P3 tog upp. Nu är nån/några kränkt(a) för att de bara finns i beige… Men hallå! Det finns faktiskt Bamseplåster, Hello Kittyplåster, Batmanplåster etc etc. De är väl allt annat än beige? Skärpning nu! Vad spelar ett plåsters färg för roll? Även ett beige plåster syns på min hud – trots att jag/min hud klassas som beigefärgad. Det är ju inte så att ett sånt plåster smälter in perfekt i huden, precis… Löjligt! Ännu värre blir det när jag läser att ett av stans apotek har hittat leverantörer av plåster för flera typer av hudtoner och ska nu anskaffa såna plåster.

Sånt här gör att jag överväger att bli kränkt över att det bara är svarta människor på våra vägmärken. Men jag då? Jag är ju beige! Varför finns det inga beige människor på vägmärkena i Sverige? (<== ironi)

En gråfärgad människa med skateboard hoppar över en svart bula. Fasa!

Huruvida Arbetsförmedlingen förmedlar jobb eller inte råder det delade meningar om. Men borde man inte åtminstone kunna förvänta sig nån form av kontroll av de tjänster som publiceras i dess Platsbank? I förrgår läste jag att ett företag söker häxor till Sundsvall, Gävle och Skellefteå. Den som är duktig på tarotkort, pendel och kanalisering och kan vägleda kunder per telefon har större chans att få jobbet. Inget krav, alltså, med vissa färdigheter. Knappt 30 personer har sökt jobbet. Maj gadd… Ska jag bli kränkt nu för att ingen har ringt och erbjudit mig jobbet??? Jag hittade ju till och med den perfekta häxhatten häromdan…

En häxhatt finns hos Helping Hand i Boländerna i Uppsala för endast 25 kronor.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Julklappstips, nån..?

Ett inlägg om hårda klappar och mjuka.

---

 

Nu har jag köpt mina första julklappar! Naturligtvis är det hårda klappar, alltså böcker. Jag har inte lika mycket att handla för i år som tidigare år, men när det gäller böcker strösslar jag gärna med korvörena. Hittills har jag handlat till några i familjen och en vän. Naturligtvis kan jag inte berätta vilka böcker jag har handlat, eftersom det finns en viss risk att jag avslöjar vad tomten kommer med i sin säck. Men okejrå, mamma läser inte min blogg, så hennes hårda paket kan jag avslöja: Pojkvännen (pocket) och Nyårskyssen (inbunden), båda av Nora Roberts. OCH NU FÅR DU INTE BERÄTTA DETTA FÖR HENNE, TACK SÅ MYCKET!!!

Nora Roberts skriver ju främst kärleksromaner och det är inte riktigt min genre. Men jag ska ju inte köpa julklappar till mig själv, utan andra. Jag kan avslöja lite till: jag har köpt vanliga romaner till andra, romaner som jag har läst själv eller skulle kunna tänka mig att läsa. Även en historisk roman har slunkit ned i varukorgen.

Tomtebobarnen är inget att rekommendera för små barn. Lilla Anna blev JÄTTERÄDD för Bergatrollet!

Jag skulle vilja tipsa dig om några hårda klappar/böcker som jag nyligen har läst och skrivit om. Klicka på länkarna som döljer sig under respektive fetmarkerad titel och författare!

• Stjärnklart, Sally! av Anna Ehn och Mia Öström, med illustrationer av Jenny Karlsson. Det här är en riktigt rolig bok för barn i lågstadiåldern!
• Hållplats Sverige: Jag, Almina och Jag, Alma av Anna Nilsson Spets. (En tredje del är på väg ut!) En viktig och tankeväckande trilogi om barn och ungdomar som drabbas av krig.
• Ett så starkt ljus av Lyra Ekström Lindbäck. En bok som är nominerad till Augustpriset 2014 i kategorin Årets svenska skönlitterära bok. Boken vänder sig till unga vuxna och har ett HBTQ-tema.
• Ett liv för lite av Kristofer Ahlström. En bok med otroligt vackra ord.
• Ack Sverige, du sköna av Elisabeth Ohlson Wallin. En bok med otroligt vackra bilder.
• Popmusik rimmar på politik av Anna Charlotta Gunnarson. En rolig, intressant och lärorik bok med musikaliska förtecken. Och politiska. Också denna bok nominerad till Augustpriset 2014, men i kategorin Årets svenska fackbok.
• Vägmärken av Dag Hammarskjöld. Det här är en riktigt fin och tänkvärd bok!

Jag vill också ta tillfället i akt och tipsa om några mjuka klappar. Länkarna nedan har Fästmön och jag letat fram tillsammans:

• Hoppets Stjärna/Star of Hope. Ge ett julpaket till familjer i Lettland och romska familjer i Rumänien.
• UNICEF. Du kan köpa julklappar i gåvoshopen, såsom vaccin, vatten- och hygienpaket, näringspaket, vätskeersättning, filtar, malariamedicin med mera.
• Skokartongsappellen. Årets insamling har ännu inte riktigt kommit igång. Webbplatsen är på gång, men det finns lite information på Fejan. Principen är enkel: fyll en skokartong med prylar enligt en lista, slå in kartongen och märk den med målgrupp (man, kvinna, tonåring eller barn.) Här kan du läsa mer om vad du kan fylla skokartongen med!
• SOS Barnbyar. Köp meningsfulla julklappar i webbshopen, såsom skolmaterial till barn i Bolivia, sjukvård och mediciner i Centralafrikanska republiken, hem för spädbarn i Kosovo, matkasse till familjer i Senegal, familjestöd till Filippinerna med mera.
• Frälsningsarmén. Var med och hjälp till med en säker flytt av kongolesiska flyktingar och bidra till läkemedel, kläder och mat samt ett julfirande för barn och deras familjer från nio förskolor.
• Läkarmissionen. I Aktion Julklappen 2014 kan du ge bort en julklapp med en personlig hälsning till ett barn som inte har så mycket. Paketen går till barn i Georgien, Rumänien, Ukraina och Moldavien.
• Svenska kyrkan. Årets julkampanj har temat Låt fler fylla fem. Stöd familjer och barn genom att bli månadsgivare, handla i gåvoshopen med mera.

Och nu när jag har tipsat DIG, hoppas jag att du tipsar MIG! 

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Boksläpp och hjärnsläpp

Ett litterärt inlägg.

---

 

Uppdaterat inlägg: Författaren själv låter meddela att den tredje och sista delen, Änglarnas tårar, inte alls är broderns historia, utan…

[…] Den berättas av systrarna tillsammans. Den knyter i hop de första två böckerna och handlar mycket om Srebrenica och det som hände där. […]

För övrigt kan avslöjas att Jag, Alma, det vill säga den andra delen, var inskickad till Augustpriset, men blev tyvärr inte nominerad.

---

 

And first the good news: Jag har fått en inbjudan av författaren själv att delta vid släppet av den tredje och sista delen i serien Hållplats Sverige. Jag har tidigare recenserat Jag, Almina och Jag, Alma i trilogin på min blogg, Jag, Almina även för UppsalaNyheter. Det är riktigt bra och omtumlande läsning om en bosnisk familj och kriget i det forna Jugoslavien. Böckerna vänder sig till lite yngre läsare än jag själv, men jag läste ändå med stor behållning. I den tredje och sista delen får brodern berätta sin historia, tror jag. Boksläppet sker i början av december på biblioteket i Enköping. Jag har fått inbjudningar till släppen av de två första delarna, men har inte kunnat vara med. Tredje gången gillt, hoppas jag därför att det blir! Och kanske blir Hållplats Sverige och Anna Nilsson Spets nominerade till nästa års Augustpris, med tanke på att alla nomineringar i klassen barn- och ungdomslitteratur i år hade de allra yngsta läsarna som målgrupp. Tills vidare får vi vuxna läsa Annas blogg i Enköpings-Posten.

 +  + ???

Sen till hjärnsläppet. I början av oktober gick Fästmön och jag en kyrkogårdsvandring bland några författares gravar. Efteråt hade jag sån tur att jag fyndade en av böckerna vi pratat om, Vägmärken av Dag Hammarskjöld. Och så köpte jag en till bok, Bob Dylan Memoarer del ett eftersom jag trodde att jag hade del två hemma i bokhyllan. Det var fel. Jag är numera ägare till två ex av Bobbans memoarer del ett.

Så… är du intresserad av att köpa Bob Dylan Memoarer del ett blir den din för mitt inköpspris, det vill säga 40 kronor för pocketutgåvan. Skriv några rader i en kommentar om du vill köpa boken eller mejla mig på tofflan(snabel-a)home.se

Bob Dylan Memoarer del ett har jag nu i två exemplar. Du får köpa pocketutgåvan på bilden för 40 pix!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Vecka 43: Omtanke och Baktanke

Ett hissis och dissis inlägg.

---

 

Det är torsdag och jag har bestämt att fortsätta rapportera om toppar och dalar de senaste dagarna. Den här gången kallar jag topparna Omtanke och dalarna Baktanke. Och svårare än så här är det inte att få fram denna lista:

Omtanke

• Vännen Inna (Som trots sin egen sorg och kamp gav mig ett värmande ord i den stund jag bäst behövde höra det.)
• Handläggar-Alexandra (Jag hoppas att vi kanske kan göra nåt tillsammans nu så att det blir bättre.)
• Bring-Pojken (Som ännu en gång bringade mig ett bokpaket till dörren!)
• Vägmärken (En vidunderlig bok!!!)
• Lisbeth (En vän jag inte vill vara utan.)
• Tweetdeck (Ett användbart Twitter-verktyg!)

Baktanke

• Lördagsadministration (Lördagar borde vara fria även för oss arbetssökande…)
• Paus (Det tar jag från somliga ibland, från dem som gör skillnad på skit och pannkaka och som har andra regler för sig själv än för andra.)
• Dagens Nyheters säljare (Som skiter i att kolla med NIX-registret och som käftar med den de ringer upp – vilket får till följd att jag ALDRIG mer vill prenumerera på DN!)
• Sju nej på sökta jobb under en och samma dag (Det var tufft till och med för mig som är van vid ordet.)
• Rastlöshet och isolering/rädsla för folkmassor (Bara två av problemen som följer med arbetslöshet.)

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Vägmärken

Ett inlägg om en bok.

---

 

För två veckor sen i morgon var Fästmön och jag på kyrkogårds-vandring på Gamla kyrkogården här i Uppsala. Det var en vandring med fokus på författare. Och även om Dag Hammarskjöld mest är känd för större saker än författarskap, blev vi ståendes en bra stund vid hans grav, för övrigt den sista på vandringen. Såväl guiden som en av deltagarna hade mycket att berätta om FN:s general-sekreterare, han som omkom i en flygolycka 1961. Därför tog jag det som ett tecken när jag nån timme efter avslutad vandring hittade hans postumt utgivna bok Vägmärken i en av boklådorna vid floden. Endast 60 kronor gav jag för den. I kväll har jag läst ut den. Men den kommer inte att hamna i nån hylla utan på mitt lilla coffeetable, bland andra spännande böcker jag då och då tar upp och bläddrar i.

Vägmärken består av sentenser, citat ur Bibeln, dikter, levnadsregler… En sorts dagboksanteckningar, kanske. Eller tweets, om Twitter hade funnits på den tiden. Inte helt enkla att tolka är de, men många av dem fastnar. Det är därför jag inte tänker stoppa in boken i nån bokhylla utan låta den ligga framme. Det här är egentligen inte nån bok man läser från pärm till pärm.

Toffelomdömet blir det högsta. Och jag är inte mindre nyfiken på Dag Hammarskjöld efter att ha läst den här boken!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Dagens citat den 17 oktober 2014

Ett citerande inlägg.

---

 

Dagens citat är förstås inte skrivet just idag. Det är skrivet i början av 1956. Upphovsmannen är Dag Hammarskjöld och jag hittade orden i hans Vägmärken, som jag läser just nu.

[…] Förlåtelse är svaret på barnets dröm om miraklet genom vilket det trasiga åter är helt och det fläckade alltjämt är rent.
Det är i denna mening vi behöver och måste ge förlåtelse. […]

 

Efter Dag Hammarskjölds död i september 1961 hittades manuset med titeln Vägmärken i hans hem i New York. Manuset består av anteckningar. Dessa gavs ut helt oredigerade postumt.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Bredbandsstrul kompenserat med kyrkogårdsvandring och kanelbullar

Ett lördagsinlägg.

---

 

Idag har bredbandet krånglat hela jäkla dan. Den fasta linan, alltså. Först stod det på Bredbandsbolagets driftstörningssida att det skulle komma igång igen klockan tolv. Inte mitt. Sen sket jag i det och gjorde andra saker. Fram på kvällen kollade jag igen. Då står det att det är nåt vajsing just där jag bor och i några områden till och att det blir fixat – på måndag. Men som tur är har vi gjort andra saker idag. Och dessutom är jag ju van vid att ha både hängslen och livrem och kan därför köra trådlöst. Ja, det är skitdyrt att ha både och, men ett bredband som står stilla i två, tre dar är inte acceptabelt när man är jobbsökande. Nu hoppas jag på nån form av kompensation från Bredbandsbolaget, annars jä#¤@$!!!

Det var en perfekt dag för en kyrkogårdsvandring i alla fall. Klockan 14 samlades sju intresserade, inklusive Fästmön och jag, och guiden Lena Ahlström vid Gamla kapellet. Vi gick en lagom promenad runt delar av Gamla kyrkogården i centrala Uppsala. Just den här promenaden gick bland författare främst. Totalt har kyrkogården 14 000 gravar, så man kan ju faktiskt inte palla att se alla på en eftermiddag… Ursprungligen var detta en fattigkyrkogård. Jag lärde mig att nationsgravarna hyser studenter och andra som dött i stan och som de anhöriga inte haft råd att hämta hem. Och att det var Erik Gustaf Geijer, han som står staty nedanför universitetet, som införde ordet ”Hej!”.

Extra spännande var det att se Gustaf Frödings och hans två systrar Cecilias och Heddas gravar eftersom jag dels skrev min C-uppsats om honom, dels har pluggat ihop med hans släkting, författaren Anna Fröding, en gång i tiden. Och Dag Hammarskjölds ganska anspråkslösa gravsten i den stora, båtlika familjegraven! Dessutom blev jag väldigt glad när jag senare på eftermiddagen hittade Dag Hammarskjölds bok Vägmärken i en av boklådorna vid Fyrisån! Den och Bob Dylans memoarer del ett (jag har del två sen en bokrea en gång) fick följa med hem. Men innan vi for hem firade vi förstås Kanelbullens dag genom att inta sådana OCH var sin hallongrotta på Ofvandahls konditori. Sen gjorde vi lite annat också, men det tänker jag inte berätta om för nu ska jag borsta tänderna och gå och lägga mig – med min gigantiska finne på näsan, helt i klass med Niclas Wahlgrens dito!

Här är några bilder från vår dag:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Varannan damernas – men inte de yppiga damernas…

Alltså Uppsala är fantastiskt! För ett par år sen bestämde man att införa kvinnliga skyltar för övergångsställen. Fru Gårman. Nån smartnisse hade inte fattat den språkliga vitsen med Herr Gårman – Här går man. I självaste övergångsstället vid rondellen till Tokerian dök det här exemplaret upp:

Fru Gårman. Eller fru Gårhon, kanske?

Men som synes ser fru Gårman på skylten ovan rätt trist ut. Som nån sorts könlös Thomas Di Leva. Därför var nån lustigkurre framme och lät göra skyltar med en fru Gårman i dels kortare kjol och dels med mer… ska vi säga…  prominent byst.

En alternativ och lite… snyggare fru.

Fast de lite roligare skyltarna var

Aj, aj!

enligt Transportstyrelsen. De roliga skyltarna ska plockas ner. Uppsala fortsätter med varannan damernas på sina vägmärken vid övergångsställen, men damer som inte är så yppiga. Trist, tycker jag! För lite roliga var skyltarna där det syns tydligt att det är en kvinna på fronten…

Read Full Post »

Min påskdag

Min påskdag inleddes med ett par timmar framför datorn. Det vill säga bloggade, svarade på mejl och letade jobb. Det roligaste var mejlen, för en kär vän har fått hem sin man och jag vet att han var efterlängtad!!!

Mamma och jag har inte alls samma sov- och mattider. Så efter en rolig och ekivok och uppiggande sms-växling med Fästmön på förmiddagen intog jag frukost i sällskap med dessa gulingar:

Gult frukostsällskap.

                                                                                                                                                              Vid lunchtid blev det en tur till ICA Maxi. Och det var verkligen TUR, det! Först såg jag affärens smarta knep för att skrämma irriterande och skrikande barn. En påskhare. Gigantisk. Av gräs.

En påskhare av gräs med syfte att skrämma barn, tror jag.

                                                                                                                                                           Mera tur! Ett av MINA syften med trippen till ICA Maxi var att handla hem tunga saker till mamma. Ett annat syfte var att köpa en vinsats till mig (det blev merlot)) och Vintervit. Och vet du, jag köpte de FYRA SISTA CHOKLADKAKORNA. De FYRA SISTA. Alltså jag hade smällt av om de hade varit slut nu när jag hade funnit några exemplar i onsdags!!!

De fyra sista Vintervit hamnade i vår varuvagn!!!

                                                                                                                                                         Hemma igen pustade vi ut en stund på balkongen. Sen putsade jag ut. Det vill säga jag putsade tre av mammas sju fönster. Alltid något. Men mamma var hemskt nöjd och tacksam!

Vi tog så dagens härliga tur längs med sjön. Först gick vi åt vänster och satt en stund på en bänk. Se så mamma njuter! Och visst är hon fin i sin röda jacka?! Nån dum kärring tant sa att hon såg ut som en zigenare. Jag tycker att både mamma och zigenare passar bra i starka färger, så det, så! Fast zigenska kvinnor har väl knappast röda jackor?..

Se så mamma njuter!

                                                                                                                                                          Solen och dess strålar stod som spön – i vattnet. Det är verkligen vackert här!

Solen och dess strålar stod som spön i vattnet…

                                                                                                                                                       Det jag gillar med Vätterpromenaden är att gångbanan är asfalterad. Det gör det lätt för personer med funktionshinder att ta sig fram på hjul. Det jag INTE gillar är alla idioter som CYKLAR. Här är faktiskt ”bara” gångbana… Men när man ser alla dess cyklister inser man varför de inte har körkort och kör bil. De kan helt enkelt inte tyda vägmärken så bra.

Vackert som tusan är det här!!! Se bara en av mina favoritvråar!!!

En favoritvrå vid sjön.

                                                                                                                                                        Hemma igen blev det kaffe på balkongen och var sitt Kinder Ägg och var sitt Äntligen Lördag-ägg. Det blev naturligtvis en klinisk prövning av de två äggen. Bådas choklad smakade gott, men jag tycker nog att Kinder Äggets choklad är snäppet godare. Kinder Ägget innehöll en ”färdig” leksak, en liten Uno. Visserligen söt, men det var ju liiite roligare förr när man fick bygga ihop skiten leksaken själv…

Lille Uno låg i mitt Kinder Ägg.

                                                                                                                                                                   I Äntligen lördag-ägget låg två äckliga godiskulor som först smakade salt, sen sött och sist surt. UFF! Och ett bubbelgum som det absolut INTE gick att blåsa bubblor med. Slutligen en tatuering – och det var nog äggets behållning. Nää, Kinder Ägget vann överlägset!!!

En tatuering med noggrann beskrivning var behållningen i Äntligen lördag-ägget.

                                                                                                                                                   Dagens middag bestod av påskmat inklusive påsköl och snaps. Nu till kvällen väntar lite TV, Brottet och straffet klockan 21 i SvT 1.

Fick just sms från Anna att hon och barnen planerar en födelsedagsöverraskning när jag kommer hem på tisdag! Älskar dem!!!!!!!!!!!

I morgon ska jag själv överraska en gammal vän som fyller 50, men jag är inte alls säker på att hon är hemma… Till kvällen sen ska jag träffa en ANNAN gammal vän, FEM. DET ser jag fram emot!!!

Read Full Post »