Ta slut och gå vidare

Ett inlägg om drycker, sånt som är på väg att ta slut och annat.

---

 

Hum. Jag tycker allt att de som läste min blogg igår är dåliga på att gissa. Eller svara på min fråga. Hum hum, det blir bakläxa. Vad handlar elva i förra inlägget om???

Nu ska jag inte banna dig som läser. Om nån ens läser. Jorå, jag ser att det finns läsare, men som vanligt verkar det vara svårt att kommentera. (Lättast verkar det vara för den som vill vara oförskämd, men sån kommentarer sorterar administrationsskorpionen bort åt mig, så de publiceras aldrig.) Det är lite synd, det, för trots att eländet är utdraget (bloggen, allts) är utrymmet fortfarande på väg att ta slut. Och när det är slut går det varken att kommentera eller skriva inlägg.

Andra saker i min tillvaro är också på väg att ta slut. I morse fick jag bekräftat nåt jag bara hört ryktesvägen. Jag själv är inte direkt berörd eftersom läget är som det är med kontrakt och sånt. Men jag kan se att en kompetens går förlorad. Jag kan emellertid också se att det kan vara bra att gå vidare, nåt som inte enbart gäller mig själv.

Nåt som tycks ha tagit slut och gått vidare är kaffeautomaten på jobbet. Här är ganska turbulent rent allmänt sen nån månad tillbaka, med folk som byter rum, rum som byggs om, kontor som delas av etc. Det kommer flera, alltså. Ja, människor. Gissningsvis räckte gamla kaffeautomatens kapacitet inte till. Till lunch upptäckte vi en sprajtans ny. Premiärkoppen gjorde dessvärre inte nåt större intryck på mig. Nån revolutionerande förändring vad gäller styrka och smak var det inte. Men det gladde mig att vi numera får GRATIS kaffe på jobbet – i alla fall enligt den nya automaten…

Ny maskin till kaffet på jobbet. Och kaffet har visst blivit gratis också…

 

Som du säkert har noterat är det fredag idag. Jag har haft en kämpig dag där högerarmen och handen har fått jobba stenhårt tack vare en dumhet jag gjorde häromdan. Men vi är här för att lära oss, finns det folk som säger, och lärde mig gjorde jag minsann. Den hårda vägen. I kväll får jag vila armen och inte lyfta nån tung ölburk utan ett lätt glas rött. Fästmön håller på att köpa hem godsaker till vinet åt oss (vinet finns redan i vinskåpet). Det blir framför allt ostar, men också kalkonsalami, oliver och lite annat smått och gott. Som gjort för att låta arbetsveckan ta slut och gå vidare in i helgen.

Min helg började redan i morse när jag upptäckte att jag hade lagt fram mina gamla favoritstrumpor, en julklapp (?) från Anna för några sen. Vilket märks eftersom resåren har ett och annat att önska. Men se slut är de inte än, strumporna. De går bara vidare i mina skor/tofflor.

Mina favoritstrumpor är på idag.

Vi drar till Stockholm i morgon och träffar goda vänner och på söndag ska vi träffa Annas snälla mamma. Jag hoppas att DU får en lika gå helg som jag tror att jag får!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Lösenordsskyddad: Bara för dig med personligt lösenord: Otrohet!

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Lösenord:

Read Full Post »

Turbulent trött

Ett nyvaket inlägg.

---

 

Den lilla människan i orange cirkel ska besöka Arbetsförnedringens hus idag.

Det känns väldigt, väldigt konstigt att inte åka iväg till jobbet idag. Igår var jag uppe alldeles för länge, för jag visste ju att jag inte skulle behöva kliva upp i ottan idag. Jag gav mig nämligen sovmorgon – ända till klockan sju. Arbetsförmedlingen öppnar inte förrän klockan tio och vis av erfarenhet är det ingen idé att komma dit för tidigt. Det är jobbigt överhuvudtaget att gå dit. Varför hänga på låset?

Igår blev jag så himla glad, mitt i det turbulenta livet. Jag fick ett mejl från Gunilla på Bliwa, försäkrings-bolaget som har hand om min inkomstförsäkring. Det var så vänligt skrivet och rakt på sak och framför allt: underlättande. Nej, nån byråkrati ägnar de sig verkligen inte åt där utan där är de smidiga och serviceinriktade. Kunden sätter de i centrum. Trots att Bliwa är ett försäkringsbolag har jag inte en enda gång i mina kontakter genom åren med dem blivit dåligt bemött eller känt mig ifrågasatt. Man skulle ju kunna tro att ett försäkringsbolag mer än statliga förvaltningar tror att folk försöker luras… Men icke Bliwa!

Fast jag är skittrött, för, som sagt tillvaron är turbulent och jag var uppe lite för länge igår kväll. Det hände ganska mycket som jag behövde ta in och både bearbeta och ventilera. Fästmön och jag telefonerade i en timme. Hon jobbar administrativt ett par veckor till. Dagarna blir långa och UL:s sommartidtabell hjälper ju förstås inte till. Turerna glesas ut, för uppenbarligen tror UL att det bara bor studenter i den här stan eller att ”alla” har semester. Men det är ju faktiskt några som måste jobba. En buss i timmen från Förorten tycker jag är anmärkningsvärt lite, i alla fall!

Jag hade tänkt hänga med minstingen nån stund den här veckan. Han klarar sig, han är ju stor kille nu, men det blir ändå långa och ensamma dar när mamma jobbar. Fast som läget är just nu kan jag inte bestämma nån specifik dag eftersom jag kanske måste ut på vift i jobbärende redan den här veckan.

En tur till Stan på lördag, kanske?

Förutom telefonerande ägnade jag gårdagskvällen åt att läsa ut en bok och åt två vänner, den ena via sms, den andra via Wordfeud. Det är så jag umgås med folk just nu. Det har ju varit svårt att hitta tiden och orken under de senaste månaderna för umgänge med vänner. Den sista tiden har jag inte heller mått så bra och då har jag ingen lust alls att träffa nån. Ärligt talat orkar jag knappt umgås med mig själv. Ändå har jag som mål att försöka ta en tur in till Stockholm – ensam – på lördag för att träffa FEM och Finske Pinnen. Men det beror både på mitt mående och lite andra saker.

Min plan för idag är att ta bilen in till stan (idag pallar jag inte buss) och skriva in mig på Arbetsförmedlingen. Om jag orkar tänkte jag göra ett besök på ”vår” Johans jobb – ja, jag hoppas att det från och med idag är ett jobb och inte nåt annat! Det ligger väldigt centralt och på gångavstånd från Arbetsförmedlingen.

Vidare har jag rivit ur dubbelsängen för att bädda rent. Tvätta ska jag också göra, men det gör jag inte förrän jag är hemma igen. Hoppas jag får återkoppling på gårdagskvällens mejlväxling, så att jag kan bestämma om jag ska göra det där jobbärendet redan den här veckan. Misstänker att den här dagen i alla fall blir ganska välfylld.

Jag har ett antal jobb att söka och tänkte börja med det på allvar under onsdagen. Många har skickat mig fina tips på lediga tjänster, men jag har även hittat några själv.

Nu är första muggen kaffe snart tömd och jag ska ut i badrummet för att fräscha till mig. Och nej. Jag tänker inte klä upp mig för att gå till Arbetsförmedlingen. Men ren ska jag vara!

Jag undrar hur de har det på jobbet idag…

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Ifall nån tror att jag har nåt kul för mig…

Ett inlägg om sorg.

Om det nu råkar vara så att nån tror att jag har nåt kul för mig, så kan jag informera Nån om att jag inte har det. Jag har rensat min ena dator och jag har rensat hurts och hyllor på ett av mina kontor.

Tomhet.

Allt av värde från arbete utfört mellan februari 2012 och fram till nu ryms i två pärmar och ett usb-minne.

Allt av värde från jobb utfört under ett och ett halvt år ryms i två pärmar och ett usb-minne.

Så kul har jag inte. Allt känns bara sorgligt och ledsamt. Men jag har haft ett långt samtal med J och det värmde att min kompetens fortfarande efterfrågas och att det funderas vem som ska hålla i vissa saker när jag drar.

Intranätet för institution 2 är rensat på mina foton. Jag har inte råd att vara snäll och prefektens sätt att som vanligt ignorera i mina frågor har resulterat i detta. Jag är inte snäll. Jag är arg, ledsen, förtvivlad.

I morgon ska jag upp på femte våningen och greja lite. Med vad, vet jag inte riktigt. Jag har pratat med H eftersom S har semester om att jag låter laptopen där uppe stå som den gör. Jag har inga hemligheter på den, inga privata saker.

Oklart vem som tar emot det jag lämnar såsom tjänstemobil med tillbehör och passerkort, men jag lägger nog grejorna i nåt av M:s kontor.

På Fästmöns jobb är det turbulent idag. Det får mig att än mer dissa Fejan och det faktum att folk delar saker på den utan att känna till helheten.

Livet är kort.

Read Full Post »

Att gå med flaggan i topp… eller nja… men ändå

Jag har sagt det flera gånger och säger det igen: detta är ingen politisk blogg. Politisk i partipolitisk bemärkelse. (Annars är den rätt politisk för jag har som bekant massor av åsikter.)

Att sossarnas partiledare avgår efter ett turbulent år eller vad det är går väl ingen obemärkt eller obrört förbi. För oavsett partitillhörighet har de flesta av oss, som är liiite intresserade av samhällsfrågor, en åsikt om sossarna. Att vara partiledare för ett av våra största partier i Sverige och att få ansvar för en nystart är ett uppdrag av stor dignitet.

Håkan Juholt fick ett viktigt uppdrag, men gick från Juholt till Ljugholt.

När det gäller Håkan Juholt har efternamnet nästan med enkelhet transformerats till Ljugholt. För det har var lite för många lögner. Eller vad sägs om alla dessa? För att nämna nåt på listan var det ju redan från början lite märkligt att välja en partiledare vars sambo hade förskingrat pengar. OK, det var inte han själv, men ändå. En honom mycket närstående person. Sen var det det där med bostadsaffären, sambons lägenhet, som han fick ersättning för. Och bilen, hyrbilen, den han fick ersättning för samtidigt som han fått betalt för att han använt sin egen bil. Och några till… Listan är lång.

Vid dagens presskonferens medgav Håkan Juholt att han har begått flera misstag. Då hedrar det honom att han avgår – om så inte med flaggan i topp så ändå med den på halv stång, så att säga.

Här kan du läsa Håkan Juholts hela uttalande från presskonferensen!

Läs även andra bloggares åsikter om Håkan Juholt

Read Full Post »