Ta slut och gå vidare

Ett inlägg om drycker, sånt som är på väg att ta slut och annat.

---

 

Hum. Jag tycker allt att de som läste min blogg igår är dåliga på att gissa. Eller svara på min fråga. Hum hum, det blir bakläxa. Vad handlar elva i förra inlägget om???

Nu ska jag inte banna dig som läser. Om nån ens läser. Jorå, jag ser att det finns läsare, men som vanligt verkar det vara svårt att kommentera. (Lättast verkar det vara för den som vill vara oförskämd, men sån kommentarer sorterar administrationsskorpionen bort åt mig, så de publiceras aldrig.) Det är lite synd, det, för trots att eländet är utdraget (bloggen, allts) är utrymmet fortfarande på väg att ta slut. Och när det är slut går det varken att kommentera eller skriva inlägg.

Andra saker i min tillvaro är också på väg att ta slut. I morse fick jag bekräftat nåt jag bara hört ryktesvägen. Jag själv är inte direkt berörd eftersom läget är som det är med kontrakt och sånt. Men jag kan se att en kompetens går förlorad. Jag kan emellertid också se att det kan vara bra att gå vidare, nåt som inte enbart gäller mig själv.

Nåt som tycks ha tagit slut och gått vidare är kaffeautomaten på jobbet. Här är ganska turbulent rent allmänt sen nån månad tillbaka, med folk som byter rum, rum som byggs om, kontor som delas av etc. Det kommer flera, alltså. Ja, människor. Gissningsvis räckte gamla kaffeautomatens kapacitet inte till. Till lunch upptäckte vi en sprajtans ny. Premiärkoppen gjorde dessvärre inte nåt större intryck på mig. Nån revolutionerande förändring vad gäller styrka och smak var det inte. Men det gladde mig att vi numera får GRATIS kaffe på jobbet – i alla fall enligt den nya automaten…

Ny maskin till kaffet på jobbet. Och kaffet har visst blivit gratis också…

 

Som du säkert har noterat är det fredag idag. Jag har haft en kämpig dag där högerarmen och handen har fått jobba stenhårt tack vare en dumhet jag gjorde häromdan. Men vi är här för att lära oss, finns det folk som säger, och lärde mig gjorde jag minsann. Den hårda vägen. I kväll får jag vila armen och inte lyfta nån tung ölburk utan ett lätt glas rött. Fästmön håller på att köpa hem godsaker till vinet åt oss (vinet finns redan i vinskåpet). Det blir framför allt ostar, men också kalkonsalami, oliver och lite annat smått och gott. Som gjort för att låta arbetsveckan ta slut och gå vidare in i helgen.

Min helg började redan i morse när jag upptäckte att jag hade lagt fram mina gamla favoritstrumpor, en julklapp (?) från Anna för några sen. Vilket märks eftersom resåren har ett och annat att önska. Men se slut är de inte än, strumporna. De går bara vidare i mina skor/tofflor.

Mina favoritstrumpor är på idag.

Vi drar till Stockholm i morgon och träffar goda vänner och på söndag ska vi träffa Annas snälla mamma. Jag hoppas att DU får en lika gå helg som jag tror att jag får!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Dagens utflykt

Ett inlägg om dagens utflykt bort från hemmet.

Klockan var över lunchtid när jag åt frukost. På ballen*! Det är nämligen morgonsol på framsidan och därmed i köket. Vid 16-tiden rundar solen mitt hus och når ballen. Det går inte att sitta där när det är såna här heta dagar annat än före klockan 16 och efter klockan 21. Men mitt på dan var det perfekt att äta frukost där! Innan dess telefonerade jag med Fästmön. Idag skulle jag behöva lite styrka från henne, fast det fick jag delvis via iPhonen.

Söndagsfrukost på ballen.

Lite senare ringde jag mamma för att höra läget. Där var det dåligt väder, så hon satt inne. Mamma påminde mig om ett inköp jag hade lovat att göra åt henne, men som jag förstås har glömt bort! Vilken tur att mammas minne funkar när mitt inte gör det…

Jag hade inte tänkt ge mig ut på nån utflykt från hemmet idag. Jag har visserligen tvättat mig och borstat tänderna och satt på mig nån sorts kläder, men inga linser. Går omkring i brillor som är svettkladdiga. Lite rastlöst blev det att sitta här och läsa och spela Wordfeud, så jag bestämde mig för att ta en tur över rondellen.

Först landade jag hos Arge Kaj. Det var där jag hade ett ärende till mamma. Det var inte för att gå på vernissage… Turkos är aldrig fint, som nedan är det skitfultförjävligtfruktansvärtkräksvarning!

Turkos tavla. Man kan undra om det var extrapris på turkos hos färghandlaren… Och Arge Kaj kan verkligen konsten (!) att visa upp sin… konst…

Men det var lakan jag skulle köpa. Dra-på-lakan. Jag köpte ett till mamma till födelsedagen, för Anna hade köpt till nåt av barnen och tyckte att de var bra. Hon kan vara ganska kritisk, mamma, så jag vågade inte köpa mer än ett. Och det var bra! Eftersom hon har en hissanordning i sin säng behöver hon lakan som ligger stilla. Fast det ska vara rätt bredd och resår på rätta ställena för att det ska funka. Nu blev det två stycken vackert himmelsblå, det fanns inte så många olika färger att välja mellan.

Två himmelsblå dra-på-lakan till mamma. 

Det blev en snabbis in på Tokerian också. Bara till förbutiken, dock, för jag skulle bara lämna in ett vinstlöst Lotto att förlängas till nästa lördag.

Passade på att fota dagens tokiga på affären, varuskåp som har varit trasiga hur länge som helst. Ska se hur länge lapparna sitter kvar och rapportera…

Trasiga skåp på Tokerian. Undrar hur länge…

Nu har jag inte lust att göra nånting. Det är svettigt och klibbigt och jag mår illa. Alltså måste jag dricka vatten. Dagens middag blir jordgubbar från i torsdags och mjölk. Jag skulle ha köpte nåt salt, men jag hade inte ork eller lust att gå in bland maten.

I kväll ska jag glo på Miss Marple på TV, annars sitter jag väl och glor i nån bok eller in i nån vägg. Händer det nåt mera sköj hos dig??? Skriv gärna en kommentar och berätta!

*ballen = balkongen

Livet är kort. Ibland kan det kvetta…

Read Full Post »

Arga Tofflan börjar… NU!

Idag är jag arg. Jag är bara arg. På allt! Det började med att jag retade upp mig på ett mejl som jag fick häromdan. Sen var det kört.

När jag telefonerade med mamma idag blev jag irriterad på bemötandet jag fick när jag var på Sjukstugan i Backen. Doktorn tänkte faktiskt utföra en undersökning som jag inte alls var beredd på. Till sist blev det 1 – 0 i min favör. Först nu känner jag att jag inte bara blev rädd utan arg. För undersökningen skulle genomföras utan bedövning. Och jag var inte ens förberedd! Vad tror de egentligen om sina patienter? Att de inte har nån känsel, eller?

Nåt som definitivt talar om för mig att jag har känsel är min häl. Jag är så arg på den! Idag var det faktiskt lite sol och den sträcka jag längst pallar är att gå är Tokerian – hemmet tur och retur. Hur stimulerande är det på en skala?

Hemma blir jag galen av att bara småtrampa runt i rummen – OCH TRAMPA PÅ DE IRRITERANDE SNOJARNA PÅ ADIDAS-BRALLORNA! Varför har träningsbyxor inte längre resår eller mudd och dragkedja nertill som förr i tiden utan dessa irriterande snojar – SOM DESSUTOM GÖR SKITONT ATT TRAMPA PÅ?!!!

Irriterande snoj.

Jaha. Nu noterar jag att solen lyser härligt mot björken här utanför. Det ser så fint ut och här sitter jag och har ont och mår illa och… ÄR ARG!

Och så var det en jävla hund, en tax, dessutom, som skällde och skällde och skällde när vi närmade oss Tokerian. Uttagsautomaten var stängd. När jag skulle lämna in Lottot började tjejen plötsligt serva en karl i en annan kassa fast hon hade inlett mitt ärende.

Det var ungefär då som jag kom att tänka på IKEA Handla-kortet. Jag skrev ju här om Ikanobanken och mitt kort där för ett tag sen. Trots att kortet inte går ut än skrev banken ett brev till mig där jag uppmanades att handla på kortet annars skulle kontot avslutas. Men kortet är giltigt till och med december 2013. Till sist fick jag tag i dem och jag förklarade att jag ville ha kontot kvar, trots allt. De skulle skicka ett nytt kort då. Jag påpekade förstås hur onödigt detta var eftersom mitt kort ju är giltigt över ett år till, men det sket de i. I veckan kom sen nästa goddag yxskaft-brev från IKEA handla. Där stod bland annat, och håll i dig nu…

[…] Tack för din ansökan om ett IKEA HANDLA-kort. För tillfället har vi lång leveranstid på våra kort, vilket medför att det dröjer ett tag innan du får ditt kort. Vi skickar dig därför detta brev som bekräftelse på att ditt kort är beställt.
Trots att du inte fått kortet ännu så kan du handla med ditt IKEA HANDLA konto genom att besöka någon av våra säljdiskar på varuhuset. Personalen hjälper dig att få ett tillfälligt köpbevis. […]

Eh..? Jag har inte ansökt om nåt konto, jag vill bara ha ett fungerande kort. Det jag har i min ägo, ett kort som är giltigt till och med år 2013, skulle jag gärna använda. Men nu går ju inte det eftersom Ikanobanken vill byta ut det helt i onödan man på grund av att jag inte handlar på det tillräckligt ofta. Tillfälligt köpbevis… My ass, jag har lust att… JAG ÄR SÅ ARG! Dessutom blir jag så arg när folk använder det lilla irriterande ordet så när de skriver ”sen så gjorde jag så och sen så var det dags att så…” – DET ÄR SÅ TALSPRÅKIGT SÅ SLUTA GENAST!!! ORDET FYLLER INGEN FUNKTION – DET BARA FYLLER UT EN MENING I ONÖDAN!

Sa jag att jag är arg idag? Arg, bara arg…

Arg och sur.

Livet är kort.

Read Full Post »

Genomskinligt på Sjukstugan i Backen

Det jäser bland personalen på Sjukstugan i Backen. Ja inte så att personalen jäser av för höga löner – de höga lönerna är reserverade för Sjukstugans direktörer, en samling som gör… vad vet jag. Nej, det handlar om Sjukstugans nya personalkläder vars tyg är så tunt att underkläderna syns igenom.

Trosor med mönster syns igenom sjukhuskläderna.

I lokalblaskan uttalar sig doktor Bengt von Zur-Mühlen – som i vanliga fall inte är surmulen. Han gillar inte att hans kalsonger syns genom arbetskläderna. För det är så att den som tittar närmare kan se mönstret på hans kalsonger. Frågan är vem/vilka som tittar närmare. Möjligen uttråkade patienter som väntar på behandling. Doktor von Zur-Mühlen säger:

Vissa kan kanske tycka att det är pjoskigt. Men har man underkläder med personlig text eller nåt sånt så är det kanske inget man vill att patienterna ska se.

Tyget är inte bara tunt, storlekarna är konstiga. Resåren, gjord av latex, sitter på insidan och skaver. En del är också överkänsliga mot latex, vilket naturligtvis är problematiskt på riktigt. Doktor von Zur-Mühlen gillar inte heller att företaget som tvättar kläderna har sitt namn tryckt på ärmarna, det anser han vara reklam.

OK, jag har skrivit ovanstående med en viss glimt i ögat. Men också allvar. För om arbetskläder är obekväma och även orsakar allergiska problem är det ju inte bra – personalen använder dem ju ett helt arbetspass. Så frågan är om ledningen har valt det billigaste klädalternativet före ett som kanske var lämpligare. Gissningsvis för att få råd att betala alla sina direktörer, en ny anställdes visst häromdan, med bland annat uppgiften att ta hand om Sjukstugans… ekonomi… Direktörerna är ju så välbetalda att de får köpa sina arbetskläder själva. Och det lär ju inte gå åt så många kläder med tanke på att de knappast skitar ner sig vid sina skrivbord eller i möteslokalerna. Fast det klart, det är ju aldrig kul att spilla kaffe över sig, det är det ju inte. And by the way, en direktörslön på Sjukstugan i Backen motsvarar mellan tre och fyra sjuksköterskelöner på samma ställe. Varför skriver inte lokalblaskan om detta i stället för om genomskinliga kläder..?

Livet är kort.

Read Full Post »