Vem var det som köpte tidningen egentligen..?

Ett ilsket inlägg.

Jag brukar ju gilla UppsalaTidningen som delas ut gratis till alla hushåll här en gång i veckan. Ja, förutom de fem första veckorna efter att tidningen bytt ägare och UNT distribution tog över utdelningen. Då delades tidningen inte ut, för då hittade sagda distributör inte till min stadsdel, märkligt nog. (Jag har ju en gång i tiden prenumererat på lokalblaskan, trots allt och bor dessutom inte i nåt avlägset hörn eller så.)

Det är lite svårt att få fram vem som numera egentligen äger UppsalaTidningen. Är det NTM-koncernen eller är det lokalblaskan? Enligt NTM-koncernens webbplats äger koncernen 50 procent av lokalblaskan och i dessa 50 procent ingår bland annat UppsalaTidningen.

Anyhow… I kväll när jag bläddrar igenom tidningen undrar jag ännu mer hur det står till. Vem äger UppsalaTidningen egentligen??? Hur är det med journalistiken, grävs det nånting? Nja, läser man den här veckans nummer känns det som om den har fått en helt ny ägare, nämligen den verksamhet i vårt län som ansvarar för hälso- och sjukvård. Och hur många pressmeddelanden har tidningens journalister skrivit av? Kolla här, bara:

• Redan på sidan två diskuteras sjukhuskläder. En privatperson känner sig dödssjuk när han ska gå till öppenvården om personalen bär sjukhuskläder. En annan person tror att multiresistenta bakterier ligger bakom förslaget om sjukhusrockar.
• På sidan fem finns en artikel om en sjabblande privatläkare, men dennes tabbar har styrt patienten till sjukhusvård.
• På samma sida har man troligen rapat upp det mesta av texten i ett pressmeddelande om patientmat vid Sjukstugan i Backen. Lite märkligt att en av tidningens journalister har satt sitt namn som skribent, bara…
• På sidan tolv handlar det om smittskydd inom försvarsmakten, en verksamhet som Sjukstugan i Backen nu ska ta över.
• På sidan 15 handlar det om sjukhusvärdar i Psykiatrins hus.
• På sidan 18 är det en annons från en verksamhet.
• På sidan 20 finns en notis om att en rättegång mot Verksamheten ska inledes efter att Sjukstugan i Backen medverkat i en TV-serie.

Und so weiter…

Nä, jag efterlyser liiite mer variation i nästa nummer! Allting kan inte kretsa kring hälso- och sjukvårdsorganisationen. Fast när man nu ändå var inne på den… Varför gjorde tidningen inget om högste dirrens skämt om sin lön jämfört med syrrornas löner, nånting som har blivit en grej i sociala medier..? DET hade varit intressant med en intervju där dirren förklarade hur han tänkte när han SKOJADE och sa…

Varje gång intensivvårdshelikoptern landar betalar den en lön, eller ja, en sjuksköterskelön i alla fall. Det krävs ju att den landar väldigt många gånger innan den betalar min lön*.

Citatet har delats några hundra gånger på Fejan, enligt uppgift. Jag förstår verkligen att många blev förbannade, med tanke på vad en syrra har i lön och att dirren har ungefär 100 000 mer i lön – per månad….

* Högste dirrens lön var år 2012 124 ooo kronor. I månaden.

Livet är kort.

Read Full Post »

Genomskinligt på Sjukstugan i Backen

Det jäser bland personalen på Sjukstugan i Backen. Ja inte så att personalen jäser av för höga löner – de höga lönerna är reserverade för Sjukstugans direktörer, en samling som gör… vad vet jag. Nej, det handlar om Sjukstugans nya personalkläder vars tyg är så tunt att underkläderna syns igenom.

Trosor med mönster syns igenom sjukhuskläderna.

I lokalblaskan uttalar sig doktor Bengt von Zur-Mühlen – som i vanliga fall inte är surmulen. Han gillar inte att hans kalsonger syns genom arbetskläderna. För det är så att den som tittar närmare kan se mönstret på hans kalsonger. Frågan är vem/vilka som tittar närmare. Möjligen uttråkade patienter som väntar på behandling. Doktor von Zur-Mühlen säger:

Vissa kan kanske tycka att det är pjoskigt. Men har man underkläder med personlig text eller nåt sånt så är det kanske inget man vill att patienterna ska se.

Tyget är inte bara tunt, storlekarna är konstiga. Resåren, gjord av latex, sitter på insidan och skaver. En del är också överkänsliga mot latex, vilket naturligtvis är problematiskt på riktigt. Doktor von Zur-Mühlen gillar inte heller att företaget som tvättar kläderna har sitt namn tryckt på ärmarna, det anser han vara reklam.

OK, jag har skrivit ovanstående med en viss glimt i ögat. Men också allvar. För om arbetskläder är obekväma och även orsakar allergiska problem är det ju inte bra – personalen använder dem ju ett helt arbetspass. Så frågan är om ledningen har valt det billigaste klädalternativet före ett som kanske var lämpligare. Gissningsvis för att få råd att betala alla sina direktörer, en ny anställdes visst häromdan, med bland annat uppgiften att ta hand om Sjukstugans… ekonomi… Direktörerna är ju så välbetalda att de får köpa sina arbetskläder själva. Och det lär ju inte gå åt så många kläder med tanke på att de knappast skitar ner sig vid sina skrivbord eller i möteslokalerna. Fast det klart, det är ju aldrig kul att spilla kaffe över sig, det är det ju inte. And by the way, en direktörslön på Sjukstugan i Backen motsvarar mellan tre och fyra sjuksköterskelöner på samma ställe. Varför skriver inte lokalblaskan om detta i stället för om genomskinliga kläder..?

Livet är kort.

Read Full Post »