Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘rondell’

Ett inlägg i regnbågens färger.


 

Vilken tur jag hade i morse! Jag slapp gå ut med soporna på väg till garaget. Aparmarna (<== självinsikt) bar nämligen två papperskassar med grönt. Fyra krukväxter skulle till Husets Vackraste Rum på jobbet. Jag ställde en kasse bakom förarsätet och en i baksätet med intentionen att köra försiktigt. Efter första rondellen skramlade det till. Lyckligtvis överlevde vi allihopa och nu har jag förgyllt min vardagstillvaro på jobbet med det gröna. En får hoppas att de trivs lika bra som jag…

Detta bildspel kräver JavaScript.


Nåt sedvanligt fredagsfika 
blev det inte. I stället vankades det cider och gigantiska bullar med hosta på borta i andra änden av husets plan ett. Min företrädare i Husets Vackraste Rum och hennes gäng hade mingel borta hos sig. Och bullarna var verkligen STORA, även med Bagges mått mätt…

Detta bildspel kräver JavaScript.


Resten av förmiddagen 
ägnade jag mig åt seriöst jobbande. Jag laddade upp kommunikationsplanen som arbetsmaterial för staben. Vete 17 om nån har läst den idag på fredagen, men den ligger där nu i alla fall. Övrig tid på dagen fnulade jag kring internkommunikation. Det blir en egen liten plan kring den aktiviteten, för det är efterfrågat. Nånstans mitt på dan bröt jag för lunch. Den var rätt beige, men ganska god. Fast pasta… det hade jag tänkt äta både i morgon kväll (kycklinglasagne) och på söndag (kycklingkorv och makaroner). Nåja, för att göra tillvaron på jobbet mer färgglad satte jag ett regnbågsskal på tjänstemobilen. Och på lunchen läste jag ut Vita spår – i kväll är jag säker på att jag börjar med uppföljaren, Prio ett, som jag vann, signerad, i en utlottning hos författaren.

Detta bildspel kräver JavaScript.


Jag har under dagen 
fått en signal från Fästmön att hon har satt sitt namn på ett papper. Det glädjer mig mycket! På hennes utflykt idag blev det emellertid inget kaffe och hade jag vetat det skulle hon ha fått en inbjudan till sådant i Husets Vackraste Rum. Nåja, jag får se fram emot morgondagen då jag får träffa Anna några timmar mellan två arbetspass. Vi är bjudna till hennes snälla mamma och L i Slottet/Slottsträdgården – om nu regnet kan hålla sig borta!

Kontakt med goa vänner från min förra arbetsplats har jag haft vid arbetsdagens slut. Omtanken är ömsesidig – och uppskattad. Det är gott! Jag är så glad att ni finns kvar i mitt liv, NK* och H!

Montelciego rioja 2011

En flaska rioja, Montelciego 2011, ett reserva gjort på tempranillo, fick jag av Lucille idag.

En av mina köksstolar har varit på kalas sen i lördags. Snacka om bortamatch! Men när jag återvände från soprummet på seneftermiddagen stod en skamsen Lucille utanför med stolen – och en flaska rött gjord på en av mina favoritdruvor, tempranillo (som ger vinet en tegelfärg, vanligen). Snacka om goa grannar det finns, trots allt. Vi har för övrigt lovat att utbyta tjänster – jag öppnar Lucilles och F:s vinflaskor om de öppnar mina champagnedito.

Den här helgen har jag städhelg, men eftersom jag blev bortbjuden i morgon har jag börjat i kväll med att bädda rent, tvätta och damma. Redan i morse slet jag av de smutsiga sängkläderna och slängde dem i tvättkorgen. Kuddar och täcken fick ligga i frysen hela dan. Vik hädan, kvalster! Jag räknar med att dammsuga och städa av i badrummet och i duschrummet-/toan innan jag åker och hämtar Anna mitt på dan. Då kan jag torka golv när jag kommer hem, ringa mamma och ta en öl medan jag lagar lasagne på kvällen. Ja, helgen går fort… Men sen är det söndag och då ska Tofflan bara vila…


En go och färgglad helg önskar jag dig som har orkat läsa ända hit!


*NK = Närmaste Kollegan på min förra arbetsplats.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett rätt typiskt inlägg om jobb, böcker och vänner.


 

Adventsljusstake

Staken är redan på plats på mitt nya kontor. Det är det enda som finns där, förutom möblerna.

En och en halv vecka har jag varit på mitt nya jobb. Det vore synd att säga att jag har jobbat, det vill säga utfört arbetsuppgifter, varje dag, men nu börjar jag komma igång. Efter gårdagens stabsmöte kände jag att jag hade chefernas uppbackning att jag är på rätt spår i tillvaron. Efter att ha ägnat ett par dar åt att läsa igenom och klottra på befintlig kommunikationsplan och -policy skred jag till verket: jag började skriva den nya. I morse vaknade jag och hade en sån briljant idé till inledningstexten. Sen när jag kom till jobbet tyckte jag inte att den var så lysande längre – eller också mindes jag inte mina nyvakna tankar direkt. Hur som helst började ajg skriva, men först hjälpte jag C att tömma hennes gamla kontor, det som ska bli mitt. Och det är nog husets vackraste rum, det där kontoret på hörnet på första våningen. Nu är det tömt på allt utom en adventsljusstake och de möbler jag ska ha. Jag jagade lokalvårdarna utan framgång idag, men sen… Sen ska jag flytta in och göra det till Mitt Kontor!

Det finns andra fördelar med mitt nya lokus också. Ganska nära finns ett litet pentry med vattenkokare och kylskåp. Vägg i vägg finns… helpdesk?!? Eller är det… en toa..? Nåja, en tyst zon är det väl ändå..? Kommunikation är svårt!..

WC och Tyst zon Helpdesk

Tyst zon och helpdesk på toa, eller vad menas?

 

Solen genom trädkrona

Det var lite sol idag.

Under dagens lunch hade jag fullt göra med att vara aktiv på sociala medier och läsa, så jag tog ingen bild på den goda vegetariska rätten med grönsaker, ris och halloumi. Du får helt enkelt föreställa dig hur färggrann och smaskig den var. Jag började läsa Emelie Schepps tvåa igår, för jag vann ju hennes nyutkomna trea på Instagram och den vill jag skriva lite mer om här än bara en vanlig bok. Men då måste ju böckerna läsas i ordning. Alltså försökte jag läsa i värsta matsalsoväsendet. Det var lite svårt att koncentrera sig, inte bara för oväsendet, utan också för att mina tre grannar vid bordet bredvid satt och snackade skit hela lunchrasten om en fjärde, naturligtvis frånvarande, person. Tröttsamt! En kan undra om inte vuxna människor borde ha lite mer mogna lunchsamtal…

Jag fångade i vart fall solen på bild bakom en trädkrona på vägen tillbaka till jobbet. Sen satt jag och skrev och skrev och skrev tills det var dags för eftermiddagskaffe och jag skulle ut och möta vännen H i rondellen. Vi kunde sitta utomhus och fika och prata och äntligen blev det tillfälle att överlämna den fjärde och sista skyddsängeln jag fick från vännen Sister of Pain. Nu har jag gett fyra kvinnor, som jag vet har det kämpigt på ett eller annat sätt, var sin ängel. Och faktum är att änglarna tycks göra… underverk… Jag själv fick min ängel till jul. Den är starkt misstänkt för att ha fixat mitt nya jobb. Jag som slutade tro på mirakler för tre år sen…

Fyra änglar i min hand

Den fjärde och sista skyddsängeln, vars pärla går lite åt grönt, fick nytt hem hos vännen H idag.


Liksom igår kom slutet på arbetsdan plötsligt. 
Jag åkte nya vägen hem efter att ha kontrollerat att bilkön inte var onormalt lång. I morse åkte jag förresten genom stan. Snabbaste och kortaste vägen, men hur miljövänligt är det för stadsluften?! Hemma i postboxen i New Village låg ett brunt paket igen, denna gång med minst lika spännande innehåll som sist: en nyutkommen bok. Idag kom Martin Falkmans Tunneln i slutet på ljuset. Den ligger nu trea att läsas, det vill säga efter de två Emelie Scheppböckerna.

Detta bildspel kräver JavaScript.


Dags att publicera det här inlägget, 
ta en dusch, äta macka och förbereda och tidsinställa ett inlägg för morgondagen. Då ska jag nämligen på avdelningskonferens på eftermiddagen med avslutande buffé om aftonen. Vidare med till krogen följer jag emellertid inte. Tofflan är kvällstrött och det lär bli senare än vanligt i morgon ändå.


Ha en skön onsdagskväll!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett milsvitt inlägg.



Varning för toalettskämt!

 

Upptagetlampan är tänd

Toaletten är upptagen!

Ha ha ha! Du trodde väl inte att jag löper eller så? Nä, det var länge sen jag var en löpsk hynda sprang. Fästmön har, under våra åtta år tillsammans, sett mig skena en enda gång. Springa är liksom inte nåt jag gör. Men på mitt nya, snart mycket gamla jobb (sju veckor på torsdag) sitter jag faktiskt inte stilla, trots att det är ett kontorsjobb där jag är tämligen bunden vid min dator. Skälet till att jag rör på mig är… toalettbesök…


Jag ska berätta hur det är
utan att för den skull dyka djupt ner i nån toalett. Sånt blir somliga så irriterade på när jag skriver om, medan andra tycker att det är sköj. Själv har jag en livlig kiss- och bajshumor. (Dessutom tvingar jag ingen att läsa min blogg.) Fast nu ska det inte handla om vad jag – eller nån annan – gör på toaletten utan om vägen dit.

En kan säga att min arbetsplats är Korridorernas Paradis. Korridorerna är många och långa. Och det är en bit till närmaste toalett. Den närmaste ligger inte en mil bort, men väl ett kvarter från mitt kontor. Men för att vi i De Arbetandes Skara inte ska springa benen av oss i onödan finns det fiffiga saker på jobbet: toalettlampor i korridoren. (Egentligen är lamporna rena saftblandare.) När jag svänger runt hörnet och ser att lampan lyser som här ovan får jag styra stegen åt annat håll, in i en annan korridor.

Upptagetlampan är släckt

Upptagetlampan är släckt och där finns en ledig toalett.

I stället för att svänga höger rundar jag en trappnedgång och svänger vänster. Det brukar vara ett säkert kort, för där finns nämligen två (2) toaletter bredvid varandra. I korridoren ner mot dem finns en toalettlampa och om den är släckt är nån av eller båda toaletterna lediga. Det räcker med en för min del.

När en fikar på Café Java kan det ibland roa en Toffla att observera folks toalettspring. Jag har svårt att låta bli att skratta när jag ser nån stega mot den förstnämnda toaletten bara för att upptäcka att lampan är tänd. Vederbörande gör då helt om och tar korridoren mot de två toaletterna. Men jisses vilken tvärnit det blir i korridoren om toalettlampan där plötsligt tänds!

Ja, det är förstås roligast när det händer andra. När det händer mig själv går jag muttrande med korsade ben (försök själv, det är inte så jävla lätt att gå fort då!) flera mil och söker upp en tredje toalettkorridor åt helt annat håll. Vissa dar är det en evig jakt på ledig toalett och faktum är att det känns som om jag går många mil…

Skåp med lampa tomte och parfym

Oreda i kollegans skåp som innehåller till exempel en lampa, en sax, en tomte och en flaska parfym.

Idag har det varit en betydligt bättre dag på jobbet än igår. Jag kom igång med flera jobb samtidigt som jag kompletterade andra, tog emot besök på rummet och lite annat. Närmaste kollegan är en pärla och jag är så tacksam att h*n finns, för h*n har en förmåga att både lyfta mitt humör och hitta nya lösningar. Vi jobbar för det mesta var för sig, men ibland händer det att vi jobbar med samma produkt. Då har vi intensiva jobbmöten vid nåns skrivbord och fasen så mycket lättare det går när en har nån som kollegan som flåsar en i nacken. Är det andra som flåsar mig i nacken blir jag bara stressad.

Det blir en del flams också, men jag kan ju inte hjälpa att jag är nyfiken. I ett hörn inne hos kollegan står ett gammalt högt arkivskåp med jalusidörr. Det tyckte jag såg spännande ut idag och slet upp dörren. Jag måste ju säga att det var en väldig röra i skåpet… Kollegan skyllde förstås ifrån sig och sa att det var nån annans oreda och grejor. Men jag undrar, jag… Samtidigt… inne hos mig har jag hittat en tröja, en halsduk och ett par glasögon, till exempel, som ingen vill kännas vid.

Det var tur att jag fick flamsa lite på jobbet innan jag åkte hem, för när jag var nästan hemma hamnade jag i en milslång bilkö. Och där blev jag sittande en go stund. Slutligen nådde jag näst sista rondellen och upptäckte då en bil som fått sig en kyss och var uppbaxad på själva rondellen. Den som körde den kunde nog hålla sig för skratt, så jag ska inte klaga även om jag gärna hade gjort nåt annat än att sitta i en bilkö efter en intensiv arbetsdag. Men till sist kunde jag svänga in på Tokerians parkering och köpa lite smör och luncher och min TV-tidning. Och nu tänker jag bläddra i den senare medan jag äter min rostade mackor-middag.

Bilköer

Lååånga köer på vägen hem…


Ha en trevlig kväll! Jag hoppas du slipper både toalopp och bilköer…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett dessvärre icke turkosfritt inlägg.


 

Den som läser min blogg vet att jag har problem med turkos. Det är, i mitt tycke, ingen färg, utan en nyans. En skitful nyans. Så igår vid lunchtid när jag anlände till Himlen blev jag turkoschockad på riktigt. Jag började se mig om i Fästmöns hem och insåg att det är nån som är ute efter att jävlas med mig. Eller skoja. Eller nåt. Kanske bara nån som råkar gilla turkos..? Det kanske var Fågelmörderskan a k a Katt. Ja jag har alltid sagt att katter är rovdjur. Jag är helt klart en hundmänniska. Det är väl tur, dårå, att jag inte bor med Katt Fågelmörderska.

Turkoschock

Vilken turkoschock!


Anna har haft sin äldsta dotter hos sig
i sommar. Men igår var det dags för min bonusdotter att fara hem till sitt. Eftersom jag visste att det skulle medföras ett antal resväskor erbjöd jag mig att föra den unga damen med såväl packning som moder till centralen i Uppsala och tåget.

Väskor

Två resväskor, en bag och en rygga skulle in i bilen – förutom äldsta bonusdottern, dess moder och jag själv.

Jag infann mig på överenskommet klockslag en timme före tågets avgång. När jag såg packningen i hallen – en stor resväska, en liten resväska, en bag och en ryggsäck – började jag fundera på hur det skulle få plats i min lille bil. Jag har nämligen ingen stor bil, om nån nu trodde det. Men med halva baksätet fällt fick vi in allt, inklusive oss själva.

Det skulle handlas matsäck på vägen, så det var bra att jag kom i god tid. Sen blev det mindre bra. Efter att ha svängt ut från Förorten, rundat rondellen blev det plötsligt tvärstopp. Jag kunde se en lång radda bilar framför oss i vårt körfält. Uppenbarligen hade det hänt nåt. Bonusdotterns pappa messade (inte mig som körde bil utan Anna) om en försvunnen gympapåse i samma veva och kunde upplysa oss om att det skett en olycka. Två bilar inblandade, fyra skadade. Ruggigt! Jag hade ju liksom åkt där typ 40 minuter tidigare. Senare på kvällen läste jag hos lokalblaskan att det var fyra personer totalt som färdats i bilarna och att en förts skadad till sjukhus. Jag hoppas att det blev lindriga skador!

Men detta satte en stor käpp i våra hjul. Bonusdottern hade ett tåg att passa. Vi fick helt enkelt göra helt om – varpå en idiot i bilen bakom mig körde fram så jag höll på att backa in i hans fula Volvo på den smala vägen. Nån ytterligare olycka skedde emellertid inte och vi körde på en slingrig bakväg och därefter gamla E4:an i stället för nya in till stan. Vi hann! Dessutom var tåget naturligtvis försenat, men inte mer än sju minuter.

Efter det stora kramkalaset och en och annan tår for vi tillbaka ut till Förorten via samma bakväg. Anna bjöd på kaffe, glass och hallon och Jerka och yngsta bonussonen anslöt. Jag fick ett uppdrag och gav mig av hemåt för att utföra det. Hade just satt punkt när telefonen ringde. Det var lilla mamma som ville tacka för kortet från Stockholm, postat för en vecka sen… Men hallå, posten!!! Ska det ta en vecka för ett vykort att nå fram från Stockholm till Metropolen Byhålan??? Inte konstigt att folk slutar använda snigelpost. Skärpning!!! I vart fall fick jag min bensinräkning idag, vilket är i rimlig tid. Förra månaden tog den nästan två veckor på sig att hitta hit… Jag undrar vad vi betalar för när vi frankerar våra kort och brev…

I övrigt funderar jagdet jag skrev om i helgen, utrymmet. Jag har ännu inte fattat nåt beslut. Men faktum kvarstår – och bara tio procent…

Min kväll avslutades med att uppdatera min mobils systemversion och äta rester från igår, nersköljda med ett glas rött samt Broadchurch! Hur hade DU det igår? Skriv gärna några rader och berätta!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett trafikinlägg.


 

Jag har varit ute och åkt en sväng. Konstigt nog sitter jag här med livet i behåll.  Dagens trafikvärsting var en dam i solhatt (!) som rattade en röd liten bil med klistermärke med denna text i bakrutan:

Kör försiktigt! Barn ombord.

Damen i fråga körde nämligen allt annat än försiktigt, trots att hon försökte lura i andra att hon gjorde det via klistermärket. Men om märket ifråga var riktat mot hennes medtrafikanter måste det ha varit ironiskt menat. Först körde hon in mitt framför Clark Kents nos* i en rondell som han och jag redan var inne i. Sen la hon sig en decimeter bakom lastbilen framför. Till sist blev jag av med henne – fast avslutningen var som pricken över i:et i

illa

vad gäller hennes bilkörning: hon la sig i fel fil men lyckades köra om framförvarande lastbil med en hårsmån till godo. Ja jisses… Stackars barnen ombord, säger jag bara…

Men det finns annat på vägarna än trafikgalningar. Idag går Trafikverket ut och varnar för halka – mitt i heta sommaren! Skälet är förstås asfalten som våra vägar är belagda med. I den finns nämligen ett bindmedel som ska klara extrem kyla, men också värme. Problemet är att bindmedlet kan komma upp till ytan väldigt snabbt när det plötsligt blir varmt och då blir det på ren svenska snorhalt. Nya vägar och vägar där det pågår vägarbeten är särskilt utsatta. Kommer det sen regn på vägar som har varit torra länge kan det bli halt igen.

Därför är det viktigt att…

  • hålla avstånd
  • ha bra däck (kolla mönsterdjup och att du inte har sprickor!)
  • ha rätt lufttryck i däcken
  • köra försiktigt


Hur svårt kan det vara om man har körkort???


Jag repeterar även Nackapolisens instruktion om rondellkörning:

Rondellkörning

Ja, hur svårt kan det va..?


*Clark Kents nos = min lille bilmans front

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg som jag bara måste skriva. Eller?


 

Läsglasögon ocb bok Den grymmaste månaden

Mina nya läsglasögon (10 kronor) och Den grymmaste månaden (55 kronor på bokrean) ska jag ägna mig åt idag.

Mitt liv är så fullt av måsten att det kändes som jag gjorde revolution idag när jag tog sovmorgon tills klockan var nästan halv tio. Ja, jo, jag hade varit uppe och ute och kört bil vid halv sju-tiden, men jag gick och la mig sen och somnade om. Sov som en sten. (Fästmön tittade in igår kväll och sov kvar, så det var henne jag körde till jobbet.) Resten av dan tänker jag göra så lite som möjligt. Det blir nämligen tvärtom nästa vecka. Första prio idag blir att läsa (ut) min bok på gång. Jag införskaffade nya läsglasögon för tio (10) kronor igår. Brillorna håller väl en kvart eller så, men jag har köpt förut och en del går sönder genast, medan andra håller lite längre. En guldpeng för att kunna läsa är det värt i alla fall. Linserna hittade till min postbox i torsdags, men de korrigerar bara min närsynthet. Sen nåt år tillbaka måste de kompletteras med läsglasögon om jag ska kunna avnjuta en bok, läsa på mobilen, läsa en meny, en tidning etc etc. Det är en nackdel med livet som 50+. Jag hade trott att synfelen skulle ta ut varandra, men sån tur hade jag inte alltså. Kan DU läsa utan brillor???

Gårdagens middag, som jag gjorde cook alone på och skapade en helt ny maträtt, blev riktigt lyckad. Hur ska jag toppa den idag? Jo, jag har tagit fram en gigantisk kycklingfilé ur frysen. Gissningsvis steker jag den. Kycklingfilén vill säga, inte frysen. I skrivande stund är jag väldigt sugen på potatisgratäng, så kanske att jag hasar över rondellen till Tokerian och införskaffar potatis, lök och matlagningsgrädde. Vad ska DU äta idag??? 

Redo med kvasten!

Redo för påskresa med kvasten. 

I morgon ska jag ta en tur ut till Förorten på diverse ärenden som involverar familjen. Här hemma borde jag tvätta, stryka och packa inför min påskresa. Jag har miljoner saker som jag måste göra, men som jag inte har lust att göra – i alla fall inte i helgen. Att rensa kylen har jag ju påbörjat och så gott som avslutat. Men att rensa mobilen på bilder är inte ens påbörjat… Vidare behöver jag säkerhetskopiera bilder och andra filer. Det samlar sig lätt till högar, men jag är så nöjd att jag köpte en extern hårddisk att ha som arkiv i början av hösten. Hängslen och livrem är inte helt fel. Vad ska DU göra i påsk???

På måndag förmiddag ska jag på besök i vården, tisdagen är full av administration och därefter packning. På tisdag kväll ska jag lämna nyckeln till min granne som ska se till mitt hem. Onsdag morgon ska jag rapportera ett och annat innan jag packar in mig, min dator, router och en flaska med påsksnaps i bilen och tuffar ner till mamma. Och när jag har kommit fram ska jag ge mig ut på storhandling, för nåt måste vi ju ha att äta i påsk mamma och jag. Under knappt sex dar ska jag umgås med min mamma, men även besöka faster och träffa kompisar. Det ska nog gå, jag vill ju så gärna.

Godis

Smågodis är gott.

Innan min pappa gick bort var det mest avkopplande jag visste att åka hem till föräldrarna i huset och ligga på mammas höj- och sänkbara säng och äta smågodis och läsa veckotidningar medan mamma lagade god mat nere i köket. Så blir det aldrig mer. Det lagas inte nån mat, utan mammas kök är ganska oanvänt. Vi brukar äta hämtmat – pizza, korvkiosk och kinesiskt. Men till påskafton tänkte jag i alla fall koka några ägg och fixa lite sill så att påsksnapsen får sällskap. Sen hoppas jag på fint väder så vi kan promenera längs med sjön och att jag kan ta många bilder.

Rätt som det är måste jag åka hem och här hemma väntar inget annat än det vanliga efter påsk. Jo, en födelsedag i familjen blir det veckan efter påsk och den vill jag inte missa. Senare i månaden infaller ytterligare en födelsedag. På grund av jobb tänkte födelsedagsbarnen göra en gemensam firning av sig själva nånstans mitt emellan på tu-kvinna-hand. Jag hoppas att vi kan överraska oss själv på nåt sätt. Det gäller att ha små saker att se fram emot så man inte tappar sugen.

För egen del behöver jag även en del måsten. Jag ser dessa måsten som krokar att hänga upp min låtsastillvaro på. Och vem vet… En dag kanske tillvaron blir verklighet och de riktiga måstena poppar upp…

Idag tar jag i alla fall lite paus från de flesta måsten – för utom att glo på Mr Selfridge senare och att flytta fram klockan till sommartid innan jag går och lägger mig i kväll. Vad gör DU???

påskgodis från L m elefant

Påskgodis som jag fick av Den Hjärtegoda en gång. Den lilla elefanten står på ramen till anslagstavlan mitt emot min datorarbetsplats här hemma.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett tipsande inlägg.


 

Varuvagn

Full rulle ska det bli idag.

Det brukar inte vara alltför svårt för mig att vara ensam, men nu börjar det bli jobbigt. Egentligen kanske det inte handlar så mycket om att vara ensam. Det handlar om att jag klättrar på väggarna här hemma. Igår pratade jag med två personer – dels killen från Bring som plingade på med mitt bokpaket, dels en granne (ja, det finns grannar som BÅDE hälsar och pratar med mig!). Men det räcker inte. Därför har jag bestämt mig för att utsätta mig för folk ordentligt idag: jag ska till Stormarknaden. Det är ett bra tips, nämligen att utsätta sig för det som är svårt. I alla fall funkar jag så, eftersom jag i nio fall av tio klarar av svårigheterna då. Och vilken stolthet jag känner efteråt!

Dagens utflykt går alltså till Gränby centrum. Jag har diverse olika ärenden som kräver ett antal andra butiker än de som finns på andra sidan rondellen här hemma. Utflykter av denna art brukar gå OK om Fästmön är med. Men Anna jobbar och tillbringar dessutom all ledig tid med sina barn den här veckan och nästa. Gissningsvis blir det varken nåt strosande eller nån fika för min del idag. I stället blir jag ett under av effektivitet och har säkert klarat av alla mina ärenden på 60 minuter blankt. Full rulle, alltså. Vi får se om jag överlever…

Inför min shoppingtur idag skulle jag emellertid behöva ett tips av dig. Vet du nån bra film eller DVD-box som du kan rekommendera? Jag och Anna vill ha nåt spännande, gärna lite läskigt att titta på när höstens enda långhelg närmar sig! Skriv gärna ditt tips i en kommentar, för iPhonen följer ju med till Stormarknaden.

I gengäld tipsar jag dig som har konto på Twitter om ett smart verktyg: TweetDeck! Jag tycker nämligen att Twitter har blivit alltmer… rörigt. Med Tweetdeck får du ordning på dina flöden. Fyra kolumner är uppställda som standard: ditt vanliga flöde, dina notiser, dina direktmeddelanden och andras aktiviteter. Ibland är man ju intresserad av ett flöde, ibland av ett annat – och ibland av flera. Tweetdeck gör det hela väldigt lättöverskådligt. Jag ska under dagen försöka kolla runt lite mer på hur det funkar och vilka ytterligare möjligheter som finns. Men redan nu i början är jag mycket nöjd. Här kan du se en skärmdump av mitt TweetDeck nyligen:

Skärmdump TweetDeck

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett laddat inlägg.


 

Scones med smör

Nybakade, varma scones med alldeles för mycket smält havssalts-Bregott på…

Min Fästmö är världens bästa fästmö! Men det har du väl redan förstått? Idag vaknade vi av att regnet smattrade mot sovrumsfönstret i New Village. Söndagsmorgon. För en gångs skull tyst i huset fram till att nån smäller med skåpsdörrar och spolar i kranar som tjuter. Då ställer sig Anna i mitt kök och fixar scones. Var det gott eller var det gott?! (<== en väldigt retorisk fråga) Och tänk, jag blev så förvånad att jag hade alla ingredienserna hemma! Nån sylt hade vi inte, men Anna tog Robertson’s Golden Shred, medan jag tog Bregott med havssalt. Nåt av sconesen fick härlig Västerbottenost på sig också. Det var ljuvligt gott och vi åt så magarna stod i fyra hörn, nästan fem.

Batterier och mejsel

En rolig gubbe eller en snorrkass? I verkligheten är det en stjärnmejsel och två batterier till min bankdosa.

Efter en stunds datoriserande och nätinköp av ytterligare en patron svart till min skrivare (min skrivare ÄTER toner) fick jag beskedet att batterinivån i min bankdosa var låg. Batterierna har räckt väldigt länge, men nu var de på upphällningen. Sånt gör mig svettig och orolig i magen. Måste jag ta mig till banken nu? Nej, jag hade tur! Jag vände på dosan och se! – där fanns en yttepytteskruv och en lucka. Innanför luckan satt två runda, platta batterier. Enligt Anna fanns nya såna säkerligen att handla i nån av affärerna på andra sidan rondellen. Lugn och fin. Jag fattar inte hur jag har blivit. Så snart nåt krånglar krånglar magen lika mycket – om inte mer…

Men jag traskade iväg när jag hade tvättat ansikte och armhålor och spritat min gigantiska finne på näsan (nej, ingen bild idag heller!). På MM-affären hittade jag batterierna. De där två små knapparna kostade 30 spänn styck. Hutlöst! Hoppas att de håller lika länge som föregångarna.

Tokerian tog jag också ett varv, för det behövdes mjölk och nån sås till kvällens middag. Igår åt vi kyckling, i kväll blir det Pulled turkey från Tulip med potatisklyftor från Eldorado och sås från Lohmanders – allt till jättebra och väldigt låga (extra)priser.

Äppleklyftor

Fruktsocker blir man pigg av.

För tillfället sitter vi vid var sin dator. Jag hör Anna nynna inne i vardagsrummet medan jag hamrar på mitt tangentbord. Vi har kikat på lite födelsedagspresenter till vår blivande 20-åring – ja, snart är Anna inte tonårsmorsa längre, precis lika lite som Fatou. Men båda blir de ju det igen om nåt år.

Kanske hinner jag läsa och redigera ytterligare ett kapitel i mitt manus. Jag känner mig lite halvstressad med det nu, eftersom jag har lovat nån att skicka iväg det inom en specificerad framtid.

Mamma ska få ett samtal idag. Det är min Trisslottsvecka – vi köper en lott varannan vecka i stället för att spela på Lotto nu när man måste registrera sig. Förmynderi tycker vi båda två och är glada så länge man får köpa en lott utan att legitimera sig.

I morgon får jag ett samtal under dan som jag måste förbereda mig lite inför och på eftermiddagen ska Anna och jag stråla samman på höstmarknaden på Vaksala torg för att njuta av dofterna, mest. Jag har också en dejt med M på salongen, hon ska trimma min skalle igen.

Joråsaaatte… Nog händer det saker. Och laddad är jag – med såväl scones och nya batterier… Om det nu hjälper… Det var en väldig tur att min älskling just passerade med en skål äppelklyftor – fruktsocker blir man pigg av!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett irriterat inlägg.


 

Nånstans mitt på dan blev jag tvungen att gå några ärenden till affärerna i rondellen. Bland annat köpte jag kopieringspapper till min skrivare. Ja, inte för att jag kopierar utan för att jag har vissa system när jag skriver bok och när jag skriver ansökningar som kräver utskrifter. Det är inte bara färgpatroner till skrivaren som går åt då utan vanligt, hederligt papper. Det blev en bunt om 500 papper för 49 kronor på MM-affären. Före mig i kassakön skenade en yngre kvinna fram och tillbaka. Hon gick och hämtade en vara från sminkavdelningen. Men du ska inte tro att hon la tillbaka varan – också den från sminkavdelningen – som hon INTE skulle ha! Nej, den lämnade hon kvar på platsen där man ställer varukorgar medan man lassar på bandet i kassan. Kassapersonalen och jag bara tittade på varandra. Jag sträckte fram den icke köpta varan till personalen och sa nåt i stil med att

det är väl bäst att du lägger undan den här så inte nån ställer en tung varukorg på den så den går sönder…

Hur lata är folk, egentligen? Man kan ju undra…

apoteket var det knökfullt med folk. Det är visserligen bara ett litet apotek, men välbesökt. Jag inhandlade mina varor och passade i samma veva på att äntligen bli medlem. För hur det nu är så gör jag merparten av mina apoteksinköp vid det här apoteket. Varför då inte dra nytta av rabatter och erbjudanden?

Sen steppade jag förstås in på Tokerian. Som vanligt jagade jag extrapriser. Jag har då god nytta av affärskedjans app, men jag kan tänka mig att somliga blir irriterade på mig för att jag stannar och fipplar med min iPhone. Nu försöker jag ställa mig och varuvagnen åt sidan, fast man kan ju ge sig på att det alltid är nån som ska tränga sig fram. Idag hittade jag kycklingfärs till ett jättebra pris för ett halvkilospaket samt mjölk till halva priset på grund av kort datum. Därför unnade jag mig och Fästmön ett paket kalkonsalami. Men det var tur att jag tittade ordentligt på bäst före-datumet. Jag tror nämligen att man kan bli lite sjuk av fågelmat som passerat detta datum med nästan två och en halv vecka… Det känns konstigt att Tokerian vill ta betalt för gammal korv, med betoning på gammal.

Kalkonsalami med utgånget datum

Det här paketet köpte jag inte.


Hemma på min gata igen 
fortsatte jag med mitt skrivande. Idag har jag jobbat stenhårt och skrivit om ett halvår av mitt liv, ett av de bästa halvåren på senare år. En maskin tvätt har jag också kört och den blev nyss klar för hängning.

Anna har inte hört av sig och det regnar inte ute, så jag gissar att hon följer sin intention att promenera hem från jobbet. På Annas jobb är det lite tufft läge nu, med många som är höstförkylda och en del vakanser. Därför blir det nog inte möjligt för henne att byta bort de fyra kvällstimmarna på lördag. Det innebär att det inte blir nån Kulturnatt för vår del i år. Men vi överlever nog det också.

I kväll serverar New Village-köket stekt kycklingkorv med snabbmakaroner, fantasifullt och bra. Vad serveras i DITT kök???

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om lådor. Och om a-kassan. Igen.


 

Idag är det jättevarmt. Då gör man inte mer än man måste. Jag satt mellan sju och halv elva i morse och skrev. Mest jobbansökningar. Det är drygt, men jag är ändå glad att det faktiskt finns intressanta tjänster att söka. Tyvärr är det inte så många av jobben som finns här i Uppsala.

Vi har hållit till på ballen* större delen av dan. Fram till klockan 16 är där hyfsat svalt. Sen kommer solen och då åker markisen ner. Min granne var uppenbarligen väldigt munter idag. Det både poppades och knäpptes med fingrar och frampå eftermiddagen kom vattenpipan fram. Det röktes och snörvlades. Det var vattenpipan som snörvlade. Dagens tobak var tack och lov inte inköpt på nån parfymeria som den brukar vara. Det gick att sitta kvar för mig, trots röken.

Men vi traskade i vart fall iväg till affärerna i rondellen. Vi behövde till apoteket båda två och till Tokerian. och så till MM-affären där Fästmön skulle titta på lådor. Lådor att ha under sängen för den i familjen som inte får plats med garderober på sitt rum. Två stycken följde med hem, med såväl hjul som lock. Anna själv var mest intresserad av att hålla låda av annat slag:

Anna o elefantlåda

Anna är elefantfetischist och ville helst köpa denna.


Jag då?  
Ja jag köpte en ny hårborste, för min har blivit så äcklig. Sen blev det en liten grej till den person i familjen som står närmast i tur för att fylla år. Jag såg jättefina fönsterlampor på fot som jag tror att min mamma skulle gilla, men eftersom hon inte kläckte ur sig det förrän jag var på väg att åka därifrån (att hon ville ha en ny lampa till fönstret i TV-rummet), så hann vi inte införskaffa nån. Jag får helt enkelt kolla med henne om detta kan vara nåt. Men inte idag. Jag ringde henne innan vi gick iväg och mitt öra började nästan koka.

Nu är jag lägenhetsvakt, så jag kollade två postboxar. Inte ska jag berätta vad mina vänner fick för post, men jag kan inte hålla käften om vad jag fick… Det låg ett fönsterkuvert från a-kassan i min postbox. Självklart trodde jag att det var beslutet gällande min ansökan om a-kassa. Det är ju nu 17 dagar sen jag postade den och jag har inget hört. Men inte då! Trots att a-kassan har ett uppdrag med myndighetsansvar tycker a-kassan uppenbarligen att det är viktigare att skicka ut sina räkningar och ytterligare en gång skryta med att man har sänkt månadsavgiften. I april.

Brev fr a-kassan

 

 

Bästa a-kassan, jag kan berätta att jag snart inte har råd att betala min avgift till er. Jag har nämligen inte fått nån ersättning från er än. (Det är väl ingen läsare som tror att man blir befriad från a-kasseavgiften bara för att man har ansökt om eller får ersättning från a-kassan? Nä, nä, nä!)


*ballen = balkongen

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »