Söndagsmorgon den 17 maj 2015

Ett vilsamt inlägg.

---

 

Anna är en pärla. Pärlorna på bilden köpte hon på loppis igår.

Den 17 maj… Medan norrmännen firar sin dag med fest och parader har jag legat och tänkt på mormor. Hon gick bort den här dagen för 44 år sen, bara 59 år gammal. Hjärtfel och diabetes är ingen bra kombo. Min morfar levde vidare, ensam i nästan 20 år.

Jag är inte ensam. Efter många nätter av dålig sömn sover jag som en prinsessa utan nån ärt om nätterna bara för att Fästmön ligger bredvid. Två nätters ganska bra sömn har varit skönt, för i morgon förmiddag behöver jag alla krafter jag kan uppbåda. Då ska jag nämligen se sanningen i vitögat. Då går det inte längre att fly in i ordens värld.

Men idag vill jag bara vara. Jag tog in kaffe på sängen och vi låg och läste. Linwood Barclay skriver så spännande böcker och den jag läser just nu, Utan ett ord, har jag letat efter i flera år. Förra helgen hittade jag den hos Myrorna i Boländerna. Det är sällan jag faller stenhårt för amerikanska författare, men Linwood Barclay och Harlan Coben är två som skriver riktigt bra och spännande böcker i genren psykologisk thriller.

Spännande i sängen!

Det har regnat hela natten, tror jag bestämt. Men regnet söver mig fint och jag finner tröst i smattret mot taket. Tennisbanan är pool idag, fast inte en enda unge är där och plaskar för tillfället. Vi hade tänkt åka ut till Himlen med Annas längsta loppisfynd idag. Bara det att ingen av oss har lust att gå utanför dörren. Det är skönt att bara få dra här hemma i nån fläckig tisha, med adidasbrallor på och nyborstade tänder efter en cooked breakfast bestående av scrambled eggs. Ja, lite fil och bär slank också ner.

Scrambled eggs à la Anna. Jag tog disken i stället.

Det får vara höst utanför den 17 maj 2015. Vi har det gott här inne och morgondagens tråkigheter får vänta knappt ett dygn.

Vad händer hos DIG denna söndag??? Skriv gärna några rader och berätta!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Listor och adjö till sommaren

Ett inlägg om höstgöra – och hästgöra också, förstås.

Om det är nåt jag gillar så är det listor! Ja, inte topplistor, dårå, utan att-göra-listor! Skälet är enkelt: jag ser vad som behöver göras och det är en underbar känsla att få bocka av en uppgift som avklarad.

Nu väljer jag att inte visa min att-göra-lista på gång här, för den är bara för mig själv och ingen annan. En gång, i tidernas begynnelse, när Den Stora Förbannelsen drabbade mig 2009, blev jag tipsad av en person om att skriva en att-göra-lista varje dag. Jag skulle själv bestämma hur många punkter listan skulle ha. Syftet var förstås att motverka passivitet och att göra vettiga saker. Det funkade ganska länge. Tills jag var på väg att ge upp helt och hållet. Men DEN berättelsen tror jag inte ens att du som har följt mig väldigt länge känner till. Den sparar jag för kommande, litterära verk.

Vad döljer sig under presenningen???

I morse vaknade jag av att Fästmöns hår killade mig på armen när hon böjde sig över mig för att väcka mig. Vi for till Äldreboendet där jag lämnade av henne och sen fortsatte jag hem för att ägna mig åt dagens jobbsökeri. Jag hade flyt och hittade två intressanta tjänster nästan genast. Så därefter kunde jag ägna mig åt en av punkterna på min aktuella att-göra-lista: säga adjö till sommaren på ballen* och plocka undan ballemöblerna**. Det passade väldigt bra idag, för dagen är höstlik – det vill säga kylig, grå och regnig. Jag blev riktigt blöt när jag travade iväg till kallförrådet. Det var nämligen där jag hade glömt kvar presenningen på bilden ovan i samband med att jag fick ha en del av ballemöblerna där ute förra höst-vinter-säsongen. Det skulle ju bytas fönster här på senhösten och då fick man inte ha nånting på ballarna*** eftersom fönster skulle lastas på och av där.

Men i år ska det inte bytas några fönster. Jag är mycket nöjd med mina snart ettåriga fönster, framför allt vippfunktionen. Däremot är jag mycket onöjd med persiennerna. Som jag tidigare har konstaterat är de troligen köpta på EPA. Jag har naturligtvis inte fått en enda av de utlovade (mannen som var här den 10 september lovade mig detta), extra vridpinnarna från Elitfönster. Än. Funderar på att ringa Dalkarlarna en femte gång, tror jag det blir, men det vete tusan om jag orkar. Det blir ju heller sällan aldrig alla rätt när Dalkarlkarna sen skickar min felanmälan vidare till Elitfönster… Det är väl så företagen gör nu för tiden. Köper billigt skit, på ren svenska, för att därefter hoppas på att kunderna inte orkar felanmäla gång på gång…

Mina balkongmöbler är nu ihopfällda och omhöljda av presenningen – se bilden ovan! Duken, duktyngder, matta och dynor är på vinterförvaring i låda respektive lägenhetsförråd. Och nöjd kan jag nu strax pricka av ytterligare en punkt på min att-göra-lista.

Balkongmöblerna före inpackningen i presenningen.

Regnet tilltar ännu mer, noterar jag. Förhoppningsvis slutar det när jag har ätit frukost och fiffat till mig för en tur till Tokerian. Ja fiffa och fiffa… Typ tvätta mig, borsta tänderna, sätta i linser och klä på mig utegångskläder. När jag går hemma är jag rätt slafsig, med adidasbrallor, linne (jaa, fortfarande!) och smutsiga brillor.

På Tokerian ska jag köpa middagsmat idag, för Anna jobbar lång dag och ska dessutom på ett ärende efter jobbet. Hon lär vara hungrig, alltså, vid hemkomsten. Därför tänkte jag slå till och köpa en grillad kyckling. Till den blir det grönsallad med fetaost och oliver. Lite hyfsat nyttigt så där, efter gårdagens mindre nyttiga dag – för min del… Jag åt…

• fil med müsli och två rostade mackor med marmelad och ost samt löskokt ägg till frukost (om jag nu minns rätt)
• massor av kaffe före och efter frukost
• en 200 grams (ja, det är sant) Marabou mjölkchoklad – hälften till eftermiddagslunch, hälften till dessert efter middagen
• en skål flingor med mjölk och morellsylt (det sista i burken som mammakusinen B kokade ihop gav mig) samt en liten ciabatta med ost till middag
• ett halvt glas vin, vindruvor, gorgonzolaost och kex till kvällsfika när Anna kommit hem från jobbet

Snygg lista, va?! Anna har nu lovat hotat med att göra en matlista åt mig för de kommande två veckorna. Då åker hon nämligen till Himlen och är mamma på heltid, medan jag mest är i New Village samt försöker hitta ett jobb.

Efter allt detta matprat är jag nu riktigt hungrig. Det blir fil med yoghurt och müsli och två rostade med bara ost idag, tror jag…

*ballen = balkongen
**ballemöblerna = balkongmöblerna
***ballarna = balkongerna

Livet är kort.

Read Full Post »

Arga Tofflan börjar… NU!

Idag är jag arg. Jag är bara arg. På allt! Det började med att jag retade upp mig på ett mejl som jag fick häromdan. Sen var det kört.

När jag telefonerade med mamma idag blev jag irriterad på bemötandet jag fick när jag var på Sjukstugan i Backen. Doktorn tänkte faktiskt utföra en undersökning som jag inte alls var beredd på. Till sist blev det 1 – 0 i min favör. Först nu känner jag att jag inte bara blev rädd utan arg. För undersökningen skulle genomföras utan bedövning. Och jag var inte ens förberedd! Vad tror de egentligen om sina patienter? Att de inte har nån känsel, eller?

Nåt som definitivt talar om för mig att jag har känsel är min häl. Jag är så arg på den! Idag var det faktiskt lite sol och den sträcka jag längst pallar är att gå är Tokerian – hemmet tur och retur. Hur stimulerande är det på en skala?

Hemma blir jag galen av att bara småtrampa runt i rummen – OCH TRAMPA PÅ DE IRRITERANDE SNOJARNA PÅ ADIDAS-BRALLORNA! Varför har träningsbyxor inte längre resår eller mudd och dragkedja nertill som förr i tiden utan dessa irriterande snojar – SOM DESSUTOM GÖR SKITONT ATT TRAMPA PÅ?!!!

Irriterande snoj.

Jaha. Nu noterar jag att solen lyser härligt mot björken här utanför. Det ser så fint ut och här sitter jag och har ont och mår illa och… ÄR ARG!

Och så var det en jävla hund, en tax, dessutom, som skällde och skällde och skällde när vi närmade oss Tokerian. Uttagsautomaten var stängd. När jag skulle lämna in Lottot började tjejen plötsligt serva en karl i en annan kassa fast hon hade inlett mitt ärende.

Det var ungefär då som jag kom att tänka på IKEA Handla-kortet. Jag skrev ju här om Ikanobanken och mitt kort där för ett tag sen. Trots att kortet inte går ut än skrev banken ett brev till mig där jag uppmanades att handla på kortet annars skulle kontot avslutas. Men kortet är giltigt till och med december 2013. Till sist fick jag tag i dem och jag förklarade att jag ville ha kontot kvar, trots allt. De skulle skicka ett nytt kort då. Jag påpekade förstås hur onödigt detta var eftersom mitt kort ju är giltigt över ett år till, men det sket de i. I veckan kom sen nästa goddag yxskaft-brev från IKEA handla. Där stod bland annat, och håll i dig nu…

[…] Tack för din ansökan om ett IKEA HANDLA-kort. För tillfället har vi lång leveranstid på våra kort, vilket medför att det dröjer ett tag innan du får ditt kort. Vi skickar dig därför detta brev som bekräftelse på att ditt kort är beställt.
Trots att du inte fått kortet ännu så kan du handla med ditt IKEA HANDLA konto genom att besöka någon av våra säljdiskar på varuhuset. Personalen hjälper dig att få ett tillfälligt köpbevis. […]

Eh..? Jag har inte ansökt om nåt konto, jag vill bara ha ett fungerande kort. Det jag har i min ägo, ett kort som är giltigt till och med år 2013, skulle jag gärna använda. Men nu går ju inte det eftersom Ikanobanken vill byta ut det helt i onödan man på grund av att jag inte handlar på det tillräckligt ofta. Tillfälligt köpbevis… My ass, jag har lust att… JAG ÄR SÅ ARG! Dessutom blir jag så arg när folk använder det lilla irriterande ordet så när de skriver ”sen så gjorde jag så och sen så var det dags att så…” – DET ÄR SÅ TALSPRÅKIGT SÅ SLUTA GENAST!!! ORDET FYLLER INGEN FUNKTION – DET BARA FYLLER UT EN MENING I ONÖDAN!

Sa jag att jag är arg idag? Arg, bara arg…

Arg och sur.

Livet är kort.

Read Full Post »