Fejerier och julmöbling

Ett inlägg om en fixaredag.

---

 

Julgranstomten har hoppat ner i champagnehinken medan han väntar på en julgran.

Idag är det stora fixaredan i mitt hem. OK, det är ytterligare en ledig (ha!) dag i morgon, men jag tänkte försöka vila lite då också. Sovmorgonen sträckte sig ända till klockan sju i morse. Jag fixade kaffe på sängen åt mig själv och läste ett kapitel i min maffiabok på gång. Sen satte jag fart…

Som så många andra husmödrar vid den här tiden på året städade jag och pyntade inför jul. Eller jag julmöblade, som jag kallar det efter en pojke jag kände en gång. Inte hade jag nån direkt plan eller strategi – det blev lite dammning, lite julmöbling och mitt i allt strykning och gardinbyte. Tänk så mycket en husmor kan! (<== jag är väldigt självironisk nu) Allt avslutades med ett varv med snabeldraken*.

När klockan var runt 13.30 hade jag hunnit tvätta och prata julklappar med Fästmön också men inte ätit frukost. Jag satte mig vid köksbordet för att montera änglaspelet som sista aktivitet före frukost. Ha igen! Det krävdes snudd på ingenjörsexamen för att få ihop skiten änglaspelet. Dessutom saknades de första två bilderna i monteringsbeskrivningen. Jag messade NK** och klagade min nöd för att skoja lite – NK är nämligen bruksanvisningsfetischist och ÄLSKAR att montera saker, gärna på helger när h*n har en stund över, har jag hört. Men det var liksom inte första gången jag monterade änglaspelet och till sist fixade jag det.

Det fick mig att tänka på den så kallade ingenjören som skulle hjälpa mig med en lampa som blinkade och krånglade för några år sen. Trots hög utbildning och dito position i arbetslivet gick h*n bet. Så jag bytte glödlampa. Då slutade lampan att blinka…

Efter frukost, hygienaktiviteter och påklädning hasade jag över för att handla julmat på Tokerian. Jag fick tag i allt jag skulle ha, till och med en julklapp, men det blev nog i mesta laget med julgodis som följde med hem… På Tokerian träffade jag Lucille och idag var det hennes tur att skjutsa hem… inte mig men en av mina kassar, på sitt cykelstyre. Vi pratade vatten och kyla och försvunna personer på vägen hem och tyvärr hann jag inte höra slutet på det sista för just utanför porten ringde mamma. Det lät väldigt akut, hon sa att hon hade ringt på fasta telefonen också, så jag gick in, stoppade in kyl- och frysvaror och ringde upp. Det var… inget särskilt mamma ville… Men vi pratade en god stund – jag hade ändå tänkt ringa henne. Hon åker med riksfärdtjänst klockan nio hemifrån sig nästa lördag, men har ingen aning om hon ska samåka med nån så ankomsttiden i Uppsala är okänd. Därför blir det ingen middag när hon anländer utan kaffe.

I år kom jag ihåg att köpa tre blåa hyacinter. Dessa stoppade jag ner i julkrukor jag hittade i mina gömmor. Naturligtvis stoppade jag inte ner hyacinterna i krukorna utan att hälla jord på mitt nyligen dammsugna köksgolv. Som grädde på moset lossnade strilen på kökskranen, så jag sprutade ner köksgolvet också. Trampat lergolv, med andra ord.

Ärligt talat vet jag inte om jag orkar feja mer idag. Fast jag har förstås en julklapp att slå in och det vore ju skönt att få badrummet och duschrummet-toan rena. Då kan jag nästan slappa hela dan i morgon (ska bara tvätta) och bara göra en utflykt med Anna för införskaffande av de sista klapparna för i år.

Spisgrisen har fått sitt röda sidenband runt halsen. I det här hemmet äter vi nämligen inte grisar, vi julpyntar dem. Gröttomten har gjort Spisgrisen sällskap ovanpå fläkten. Julfigurerna hänger i köksgardinen, Uppsalakulan i sovrumsfönstret och Påskliljan har blivit Julliljan genom en tomteluva. Julgranstomten har hoppat ner i champagnehinken medan han väntar på julgranen.

Och medan du tittar på några bilder från min dag kan du väl fundera ut vad du ska skriva i en kommentar här nedan om vad DU har gjort idag. För jag antar att inte heller du har suttit sysslolös..?

Detta bildspel kräver JavaScript.

*snabeldraken = dammsugaren
**NK = Närmaste Kollegan

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Lösenordsskyddad: Bara för dig med personligt lösen: Dåligt, oförskämt, respektlöst!

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Lösenord:

Read Full Post »

Lösenordsskyddad: Bara för dig med personligt lösen: Nu är det som det är

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Lösenord:

Read Full Post »

Lösenordsskyddad: Bara för dig med personligt lösenord: Otrohet!

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Lösenord:

Read Full Post »

Vecka 41: Mjölk och Coca-cola

Ett hissande och dissande inlägg.

---

 

Äh, det är ju torsdag. Vi kör en hissning (mjölk) och en dissning (Coca-cola) till, det vill säga topparna och dalarna i den Tofflianska, gångna veckan. Det är faktiskt inte svårare än så här:

Mjölk

• Björken i höstskrud (Som ett konstverk!)
• Djävulsdansen (Viktig programserie som förhoppningsvis peppar.)
• Fin i håret (Det är jag ALLTID när jag kommer från Mona på Frizz!)
• Kusin Sjuksköterskan (Som var på väg att leta efter min mamma.)
• Min sconesbakande Fästmö (Som jag älskar oavsett sconesen, faktiskt!)
• Liten & Berömd (Tack för citat och länkning! Och en bra dokumentär!)

Coca-cola

• Nordeas dubbla dragningar (Det känns verkligen INTE OK!)
• Uppsala kommuns avsaknad av strategi för sociala medier (Då blir det nakenchock.)
• Bredbandsstrul hos Bredbandsbolaget (Nej, nu har det varit lite för mycket på sista tiden.)
• Uppsala Internationella Gitarrfestival (Varför tar ni så mycket betalt för en fotoutställning? Dåligt!)
• Arbetsgivare som inte svarar på mejl eller som inte ringer tillbaka när de lovar (Dåligt, mycket dåligt!)

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

En sajt för ‘sore eyes’..?

Ett webbplatsande inlägg.

---

Varning för nakenchockande bilder!!!

Nä, nån nakenchock fick jag varken igår eller hittills idag. Men det fick kanske den som surfade in på Uppsala kommuns webbplats igår. Då poppade det visst upp foton på en man – naken på några bilder, iförd strumpbyxor och BH på andra bilder. Bilderna hade publicerats redan på måndagskvällen vid 22-tiden i Fyrishovs Fejanflöde, enligt lokalblaskan. Och detta Facebookkonto har Uppsala kommun centralt ansvar för.

Nakenchockande kommun!

På kommunen säger man att man har ett öppet kommentarsfält eftersom man vill ha dialog med invånarna. Det är därför bilderna dök upp. Det ska finnas personer som kollar flödet, enligt kommunen – på vardagar under kontorstid. Och det är där kommunen, likt många andra offentliga verksamheter, ju gör fel. För sociala medier existerar 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan. Det är verkligen inga kontorstidsanpassade kanaler.

Nu har kommunen inte bestämt hur man ska hantera detta. Ansvarig strateg Karin Melin säger:

[…] Vi pratar om sociala medier kontinuerligt. Men jag har inget bra svar i nuläget, […] Det skulle vara att låsa kommentarsfältet helt och hållet på kvällarna. Men samtidigt vet vi att många surfar in på facebook när man lagt barnen. Frågor ska man kunna ställa till kommunen även kvällstid, det är viktigt. […]

Enligt Karin Melin har kommunen 

drygt en heltidstjänst

som arbetar med sociala medier. Bilderna låg kvar till klockan tio igår förmiddag. Det är ganska anmärkningsvärt, anser jag. Bilderna låg alltså ute i cirka tolv timmar. Sociala medier sover inte. Ska man ha kommentarsmöjligheter och möjligheter att ställa frågor för allmänheten bör någon vara ansvarig även utanför kontorstid. Och om man överhuvudtaget ska finnas i sociala medier bör man kanske också ha en liten strategi och plan för dessa kanaler, inte bara en strateg och drygt en heltidstjänst… Tycker jag, dårå. Det här är riktigt pinsamt, Uppsala kommun! (Pinsamt är det också att UNT-journalisten inte kan stava till ordet ”noggrant” utan skriver ”nogrannt”…)

Jo, då är det roligare att läsa om Södra tornet som har fått Svenska Publishingpriset av Populär kommunikation i kategorin konsumentsajter. Södra tornet har gjort en webbplats åt lokala företaget Andersson & Tillman. Enligt motiveringen är webbplatsen

[…] föredömligt enkel med saklig information, sammanhållen stil och känsla […]

Stort GRATTIS till priset, Södra tornet!!! 

Skärmdump av Andersson &Tillmans startsida. Den innehåller bara nakna kossor, för övrigt.

Populär kommunikation delar ut pris i många olika kategorier en gång om året sen 1990. Här kan du läsa vilka de övriga vinnarna i år är.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Fredagssol och Pi-dag

Ett inlägg om härlig fredag.

 

Så här härlig var solen på uppgång denna marsmorgon.

Idag är det fredag. Tänkte upplysa dig om det ifall du har lyckats missa det. Solen skiner och utanför kexfabriken är det åtta grader varmt. Det är svårt att tro att vintern ska återvända i morgon med minusgrader och snö. För min del är det ändå liiite OK, för då kan jag hålla mig inne hela lördagen och ägna mig åt sånt som behövs göras i mitt eftersatta hem. Tvätt och strykning, till exempel. Vidare ska jag försöka få till två oemotståndliga framtidstexter och det behöver jag sitta enskilt för att göra.

Men idag är det inte bara fredag, det är Pi-dagen. Du vet talet Pi, 3,14nånting efter dagens datum 0314. Det kom jag på ganska tidigt i morse, trots att jag ju lider av kronisk dyskalkyli. Mer eller mindre. Ibland överraskar jag mig själv.

På jobbet känner jag mig omåttligt trög idag. Ingen lust att göra storverk alls. I eftermiddag har vi enhetsmöte och jag känner att jag liksom redan har börjat avveckla mig. Noll motivation. Ett par saker försökte jag avsluta under den gångna veckan, men när människor bokar av arbetsmöten blir det ju lite svårt. Vidare dras jag med på möten kring nya saker och projekt, vilket jag mest känner är jobbigt. Jag är inte kallad och jag har inte fått besked av nåt slag. Därför fattade jag ett eget beslut och slängde in en ansökan/begäran i måndags. Fast inte heller den har jag fått nåt svar på. Ett enda ord sammanfattar vad jag tycker om allt detta:

Svagt!

Men i skrivande stund skiter jag i det. Det är fredag och jag ska, om en halv dag, vara ledig i två dagar. Försöka hitta strategier samtidigt som jag gör nytta hemmavid. Fästmön jobbar hela helgen och när hon inte gör det är hon hemma hos sina barn i Himlen. Kanske försöker jag få till en liten liftardejt nån eller båda dagarna.

Vad ska du göra i helgen??? Skriv gärna några rader och inspirera mig – ifall jag får tid över för annat än hushållsarbete och framtidsstrategiskt planerande!

Livet är kort.

Read Full Post »

My head spins round, round, round…

Ett inlägg om första arbetsdagen på nya jobbet.

Plötsligt blev jag en i gänget igen. Vilken konstig – men skön! – känsla… Hade lite svårt att sova under småtimmarna i natt. Rädd att försova mig. Sånt man inte får göra den första dan på nya jobbet. Men upp kom jag och iväg. Jag var framme före klockan åtta till och med.

Det som mötte mig direkt utanför min nya arbetsplats var… en polisbil. Det var lite halvläskigt, men polisen var på parkeringen för att ta hand om en person som inte borde köra bil.

De vänliga damerna i receptionen ringde efter min chef Johan som kom ner och hämtade mig – jag har ju ingen ”passer-plupp” och kan alltså inte komma in hur som helst.

Under förmiddagen fixades parkeringstillstånd och en dator, men största delen av tiden ägnade jag tillsammans med Per, som jag ska ”efterträda”. Vi fick hålla till i fikarummet, för det borrades under vårt kontor så man blev både hörselskadad och vibrationsskadad i ars… rumpan…

Per går igenom sina strategier och planer för mig.

Per jobbar sina sista dagar den här veckan, så det gäller för mig att försöka få så mycket tid som möjligt med honom för överlämnande. Samtidigt måste Per hitta tid för att avsluta saker, hålla i utbildningar, delta i möten etc. Han börjar direkt på sitt nya jobb på måndag…

Min lånedator beställdes direkt på morgonen, men jag fick klara mig utan under förmiddagen. Jag hade i alla fall en mus…

Skrivbord utan dator, men med mus.

Jag hade knyckt med mig ett block och en penna från min förra arbetsplats, men fick sen lite koll på kontorsmaterialförrådet på nya jobbet. Samtidigt som min lånedator beställdes, gjordes också beställning på e-post, inloggningar etc. Det hände ganska mycket på förmiddagen och plötsligt var det dags för lunch.

Idag blev det avocadosallad med bröd och Ramlösa citrus.

Det finns ett bra litet ställe bara några meter från jobbet där man kan köpa sallader, pajer och lite andra smårätter. Sen kan man naturligtvis ha med sig matlåda och värma i fikarummet. Jag tänker mig att lunchen blir dagens huvudmål, så det kanske var lite klent med bara sallad. Får bli ett par kvällsmackor senare – när jag ser sista delen av Bron! Jag spelade in den igår kväll på DVD-hårddisken eftersom jag ville skjutsa hem Fästmön och Prinskorven, Det hade blivit rätt sent för dem om de skulle ha fått ta bussen. Har haft fullt sjå att hindra folk från att berätta slutet!!! Ibland är framför allt Twitter en lite alltför informativ kanal…

Efter lunch var vi och hämtade min lånedator, en liten, men ganska kvick laptop. Det enda som inte var kvickt på den var intranätet… Fast det har ju inte med datorn att göra. Dessutom var det väldigt förvirrande att nya jobbets intranät har blå dekorfärg och extranätet brun – på mitt förra jobb var det precis tvärtom… Lite bökigt på nya stället är också att intranätet körs på en lägre version av webbverktyget än extranätet. Samtidigt ska ju webben göras om och i slutänden gissar jag att tanken är att ha samma versioner på båda.

Mycket läsning blev det idag…

Per hade en del jobbmöten på eftermiddagen, så jag roade mig själv med att läsa in mig på lite informationsmaterial. Jag hade börjat på förmiddagen redan, eftersom jag inte hade nån dator. När datorn sen kom kunde jag kolla webbplatserna och snoka runt där. Jag kan meddela att det verkligen behövs en omstrukturering av extranätet – och den har ju Per nu lagt grunden för i och med sitt förslag (som också blir upphandlingsunderlag).

Det är väldigt trevliga människor som jag jobbar nära – i alla fall dem jag har träffat idag. Hjälpsamma och vänliga. Chefen är också trevlig, men som alla chefer också väldigt upptagen. Vi hann inte prata så värst mycket idag mer än att han fick mitt personnummer för datorn och inloggningens skull…

Alla utom chefen sitter i en sorts kontorslandskap. Det är väl rätt OK, men jag lär nog behöva några dagars tillvänjningsperiod. Tur att mycket sköts via e-post numera och inte telefon. Men lite jobbigt blir det till exempel när nån av oss får besök.

Just nu snurrar det rejält i skallen. Jag är glad att jag hittade både till jobbet och sen hem igen. Det gick bra att köra, även i rusningstrafik. Nu har jag slängt på en maskin tvätt och beställt en skattsedel som jag måste lämna in snarast.

I morgon är det  krisövning hela dan. Detta till trots ska jag försöka boka in fotografen, som behöver plåta mig för den där veckotidningsartikeln, runt lunchtid. Han skulle ringa mig lite senare i kväll.

Nu behöver jag rensa skallen en stund, men nån gång under kvällen tar jag förstås min surfrunda bland mina Kickor & Pluttar.

Har du haft en snurrig eller rak dag idag??? Du får gärna skriva några rader i en kommentar och berätta!

Livet är kort.

Read Full Post »

Stalkers – förföljare med social inkompetens och fixering

Ett inlägg om TV-programmet Stalkers.

Igår kväll var det inte mycket liv i luckan här. Vi bestämde oss för att titta på TV3:s program Stalkers. Och jag kan meddela att jag blev totalt botad från kiss-och-bajshumor för all framtid.

Hasse Aro och Sanna Lundell programleder Stalkers. (Bilden är lånad från TV3:s webbplats.)

Gårdagskvällens program handlade nämligen om en stalker, en förföljare, som kallades Bajsmannen. Bajsmannen härjade/r på internet, främst på Facebook. Sitt ”namn” fick han i programmet på grund av det faktum att han lyckats publicera bajsbilder på en kvinnas Facebooksida.

Bilderna visades i TV-rutan och jag ljuger om jag säger att jag tittade. Jag blev tvungen att vända mig bort, det var fruktansvärt vidrigt. Hur kan man bara komma på en sån idé???

Vidare har den så kallade Bajsmannen skapat manipulerade bilder där han till exempel har tagit profilbilder av nåns ansikte och monterat på en naken kropp. En av kvinnorna fick till sist nog när mannen gav sig på hans dotter. För det hjälpte inte att polisanmäla eller stänga kontot – trakasserierna och förföljelserna bara fortsatte.

Hasse Aro och Sanna Lundell är programledare. Till sin hjälp har de några experter. Tillsammans med dessa utarbetar de en strategi som sen vanligen leder till att Hasse Aro konfronterar stalkern.

Jag kan tycka att det borde vara polisens sak att göra detta och inte folk från ett TV-program. Inte heller är jag säker på att det är rätt metod att hantera stalkers. I en del fall upphör förföljelserna, medan förföljelserna fortsätter i andra fall. Men vad gör man i sin desperation när varken hot eller bilder eller ens stalkerns IP-nummer räcker för att få polisen att ingripa?

Man kan lära sig mycket av det som sägs i programmet, helt klart. Framför allt tänker jag på beskrivningen av gårdagskvällens nätstalker.

Han lider av en social inkompetens, men behöver för den skull inte vara en ren dåre

sa en av experterna. Och fortsatte:

Men han har en fixering vid vissa människor, i det här fallet coacher.

Den typiske nätstalkaren är en person som tillbringar det mesta av sin vakna tid ute på nätet där h*n förföljer folk – inte nödvändigtvis människor han känner. Så var inte fallet igår, till exempel. Bajsmannen hade inte träffat nån av de två kvinnorna eller mannen som framträdde i programmet och som har blivit/är förföljda av honom.

En av kvinnorna har försökt att få Bajsmannen att sluta genom att försöka kommunicera med honom. Då kräver han nån sorts upprättelse. Kvinnan sa bland annat:

Han vill förhandla så att jag ska framställa honom som så bra som möjligt på nätet.

När jag går till mig själv kan jag bara nicka instämmande. Det var så mycket i gårdagens program som stämde in på det jag själv har upplevt och upplever. Min version av upprinnelsen är att en person och jag hade olika åsikter i ett ämne jag skrev om här på bloggen. För tre och ett halvt år sen, om inte mer nu. Personen uttryckte sig väldigt otrevligt i sina kommentarer. Jag blev kontaktad av flera av mina vänner och bekanta som bad mig

göra nåt

eftersom de upplevde ett stort obehag när personen kommenterade här hos mig. Det gick så långt att flera sa att de skulle sluta kommentera här.

Mitt sätt att lösa det på var att blockera personen från att kommentera. Då har vi alla sluppit oförskämdheter. Däremot har jag inte sluppit ifrån förföljelser och förtal i andra sociala medier. Det har till och med gått så långt att personen har kontaktat människor i min yrkessfär för att, så att säga, ge dem sin version. Det är människor som kanske inte ens har nån aning om att jag känner mig förföljd. Vidare har jag inte berättat för fler än familjen samt en vän som numera är avliden vem jag känner mig förföljd av. Men många har gissat eller var med vid diskussionen för tre och ett halvt år sen och vet/tror sig veta vem det är ändå.

Även jag har kontaktat personen och vädjat. Det gjorde jag så sent som i slutet av förra året, när jag kände att jag ville lägga all kraft på att bli frisk från Lilla c (flera stora tumörer som visade sig vara godartade, tack och lov!).

Men jag tänker INTE, såsom även min stalker föreslog, be om ursäkt här på bloggen (för vad?). Det vore för mig att göra som Bajsmannen ville: bli framställd i god dager. Hur skulle jag kunna det? Det är inte jag som har förföljt.

Jag säger som en av kvinnorna igår:

Jag vill bara att förföljelserna ska upphöra!

Över tre och ett halvt år och förföljelser på ibland flera gånger i timmen, dygnet runt, på bloggen. Vad som sprids om mig i sociala medier har jag bara delvis en aning om. Nu vill jag att detta sjuka beteende upphör!

Livet är kort.

Read Full Post »

Det är så mycket som är bort i tok

Ett inlägg om tokigheter i tillvaron.

Det är mycket i tillvaron som inte är riktigt… OK. Som till och med är rent bort i tok. En sån grej är vädret. Idag har det till exempel varit flera olika sorter, som

• mulet
• klarblå himmel och hög, kall luft
• soligt och varmt
• spöregn
• solregn
• åska och spöregn

När jag satt i bilen och väntade på Fästmön utanför hennes jobb i eftermiddag var det solregn. Det regnade ganska stora droppar, men solen var framme samtidigt och jag var tvungen att ha solbrillorna på.

Solen gjorde skuggor av regndropparna på mitt bilfönster i boken jag hade uppslagen.

En helt annan sak som är bort i tok är hur en människa kan ägna sig åt att förfölja en annan människa i över tre och ett halvt år. Man behöver nog söka hjälp då, tror jag, för inte är det nåt friskt beteende.

Fler bort i tokar är energislukare. Jag känner mig mycket nöjd med att avveckla dessa från mitt liv. En del steg för steg, andra direkt. För ingen ska nånsin sätta sig på mig igen. Det var länge sen jag tog emot skit oemotsagt. Och för var dag som går minskar dessa människors betydelse. Deras åsikter om min person är just deras åsikter. Inte nödvändigtvis nån annans eller sanningen. Kloka saker som Pe fick mig att fundera vidare på idag. Funkar hans strategier på tonåringar torde även tanter förstå dem… Tack!

Livet är kort. Allt och alla är inte bort i tok. Tycker jag, dårå.

Read Full Post »