Slut i rutan – och nåt nytt

Ett TV-inriktat inlägg.

---

 

Idag på eftermiddagen plingade det på min ytterdörr. Jag glodde först i tittögat som den kärring jag är, men öppnade sen trots att jag gissade att det var säljare som stod utanför. Konstig tid för naseri, eftermiddagen, förresten. Fast det finns ju dumma människor som jag som faktiskt är hemma.

Två småpojkar, knappt torra bakom öronen, tittade på mig och undrade om jag hade tid. Jag svarade att jag inte ville prata med dem om de ville försöka sälja nåt till mig. Då svarade pojken som förde talan:

Vi kommer från Com Hem och vill prata med dig om den förändrade prisbilden.

Då bad jag dem gå. Jag är tvångskund hos Com Hem via min bostadsrättsförening. Com Hem har försökt lura på oss ett baspaket bestående av åtta kanaler som man har fått välja själv ur ett visst utbud. Detta är än så länge gratis, men det var den prisbilden som nu skulle förändras. Sist jag fick besök av en dörrförsäljare från Com Hem både svor han åt mig och himlade med ögonen för att jag inte var intresserad av detta paket. Skälet till att jag tackade nej var att jag gissade att man ville skapa ett behov – och sen så småningom ta betalt för det. Jag hade uppenbarligen rätt. Det räcker bra med de 17 kanaler jag har ändå som tvångskund. Jag tittar kanske på fyra, fem stycken av dem bara, nämligen.

I kväll ska jag för en gångs skull inte titta på Veckans brott klockan 21 i SvT1. Jag ska i stället se den sista delen av serien Mordet. Det har varit en mycket sorglig serie där vi tittare har fått följa fem autentiska mordfall, berättade ur offrets synvinkel. Naturligtvis har det varit skådespelare som agerat i de dramatiserade scener som har visats upp, men verkliga närstående har också fått prata till oss i rutan. Riktigt bra TV-program har detta varit. Den enda kritik jag har mot serien är att samtliga fem mordoffer som porträtterades var unga människor. Även lite äldre människor mördas, TV3! Det kan tyckas grymt att unga människors liv ändas i förtid – och det är det. Men det är lika grymt när en människa, som har levt lite längre, får sitt liv släckt av nån annan. En variation hade varit bättre, tycker jag.

Samtidigt som Mordet startar en brittisk kriminalserie i tre delar i TV4, Hustrumördaren. Våld och mord inom familjen är vanligt förekommande. Detta på TV4 är dock fiktivt, men jag spelar in för att titta senare.

Värdshuset i Deckarna där författarna träffas. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats.)

Ytterligare en bra serie avslutas i morgon kväll. Det är SvT:s Deckarna som jag brukar skriva om efter varje avsnitt eftersom sex olika deckarförfattare porträtteras. I morgon är det Katarina Wennstams tur. Det har varit väldigt intressant och underhållande att få en glimt av hur författarna jobbar och lite grann också varför de skriver såsom de gör. Min största kritik mot programmet har varit Krister Henrikssons smygande i buskarna. Bort med Krille och in med sex nya deckarförfattare snarast! Jag föreslår till exempel… Karin Wahlberg, Viveca Sten, Kristina Appelqvist, Michael Hjorth, Hans Rosenfeldt och Johan Theorin.

För den som vill se ännu mer brittisk kriminalserie visar SvT1 Fortitude klockan 22 på söndag, direkt efter den andra och avslutande delen av Arne Dahl: En midsommarnattsdröm. Fortitude är ett arktiskt samhälle där våldsamma brott är okända – tills nu. Totalt blir det tolv delar, vilket jag tycker är liiite för många delar. Tror jag. Innan jag ens har sett den första…

Några av karaktärerna i Fortitude som börjar på söndag. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats.)

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Och vad hände den 8 november 2013, ijenklien???

Ett inlägg om hur vi firade vårt femte år som förlovade.

Dagen inleddes med en liten sovmorgon. Jag fixade frukost och det började nästan brinna… Fin start på dan…

Bränt bröd luktar illa.

Satte mig sen vid datorn för att söka tre jobb. Hade fruktansvärt dåligt samvete för att inte ett enda jobb blev sökt i förrgår… Fästmön softade under tiden – och tog disken. Tack, älskling!

Tog en välbehövlig dusch efter jobbsökeriet och försökte fixa frisyren. Men jag är verkligen inte bra på sånt…

Dagens frilla…

Ursprungstanken var att vi skulle ta en promenad, men molnen hopade sig och vi tog i stället bilen till Två Sekel och Uppsala Stadsmission. På Två Sekel hade de bland annat många möbler som de gjort om med sån där decoupageteknik, tror jag det heter. Speciellt förtjust blev jag i ett bord dekorerat med omslag till så kallade kioskdeckare samt en trist telefonbänk, omgjord med notblad och fräscht svartvitt tyg på dynan. Riktigt fint och annorlunda!

På Stadsmissionen ägnades mitt intresse mest åt böckerna. Hittade en och annan lustig titel…

Vi kallar honom Anna.

Lustigt nog såg Anna en burk Foursquare. Självklart fotade jag den och skickade upp till Foursquare!

En burk Foursquare.

Dagens fynd blev två pocketböcker för totalt 20 kronor.

Snöleoparden och När barnet lagt sig – två fynd för totalt 20 kronor.

På vägen tillbaka till New Village stannade vi till vid Trianon där Anna bjöd på förlovningskaffe.

Anna ska till att fika på Trianon. Fast det ser ut som om hon gapar efter… öl!

Vi tog kaffe och var sin russintopp samt var sin chokladplätt. Den senare satt vi sen och spånade om vad den såg ut som. Typ en koblaja som nån har trampat i. Det smakade i vart fall inte koblaja utan mycket gott.

Russintopp och kobla… chokladplätt.

Ett stopp och ett hopp in på Tokerian blev det innan vi körde in i garaget. Jag köpte en liten julklapp till mamma och sen behövde vi pålägg.

I postboxen hemma låg oönskad reklam från ComHem, där jag är tvångskund via bostadsrättsföreningen, samt ett brev från Arbetsförmedlingen. Jag är kallad dit mellan klockan 10 och 12.30 nån av dagarna 15 – 26 november för en uppföljning av min aktivitetsrapport. I kallelsen står att jag ska vara beredd på att jag kan få vänta länge, men att själva uppföljningen tar fem minuter. Så stort är intresset för min person, alltså… Detta lilla fesiga brev la stor sordin på stämningen hos mig, även om jag försökte att inte visa nåt.

Tanken var att vi, efter en stunds slappande (det är JOBBIGT att åka bil, titta på saker, fika och köpa pålägg), skulle ägna oss åt en cookalong. Men som synes på bilden blev det en cook alone. Anna fick stå vid spisen. Hon sparade inte på kryddorna och lasagnen på kycklingfärs blev superbt god! Mitt bidrag till det hela var vinet (som var uppkorkat sen förra helgen) och salladshackning.

Anna, som är kvinnan i familjen, fick stå vid spisen. Här kryddar hon frenetiskt.

Disken tog faktiskt jag hand om, tro det eller ej. Vi hällde sen ner oss i vardagsrumsmöblemanget och kollade på en ruskig film på DVD-hårddisken. Filmen var helt klart av genren Tofflans überkonstiga.

En ruskig film ur Tofflans überkonstiga samling.

Tur att vi hade lite normala chokladtomtar, annars hade vi skitit på oss – av rädsla…

Normala chokladtomtar.

Vår femte förlovningsdag avslutades med att vi slöglodde lite på en annan film på TV. Men den höll på alldeles för länge och somliga skulle ju upp före tuppen idag för att arbeta…

En bra femte förlovningsdag, även om vi drömde om att fira på annat sätt och att fira annat också. Men nån gång…

Livet är kort.

Read Full Post »

Telefonförsäljare och onödiga paket

Idag när jag kom hem och vittjade postboxen hittade jag ett litet paket från min internetleverantör. Jag misstänker starkt att det är en/flera säljare därifrån som ringer mig minst två gånger, ofta fler, om dan på såväl mobilen som min fasta telefon. Ett annat alternativ är ComHem. Uppringande telefonnummer är, hur som helst 019-7699190. SLUTA RING MIG! JAG VILL INTE PRATA MED TELEFONFÖRSÄLJARE! Till Bredbandsbolaget har jag skrivit och avsagt mig telefonkontakt; hos ComHem är jag tvångskund tack vare min bostadsrättsförening. Jag anser mig därför inte vara kund. För övrigt har jag NIX på min telefon. (Sajten Vem ringde är användbar ibland, kolla där, får du se…)

Men åter till det lilla paketet. Jag tänkte först att det kanske var en disc av nåt slag, för paketet var ganska stort och ganska platt. När jag hade rivit upp emballaget blev det emellertid mindre. Ett USB-minne, kanske? Nä nä nä, tro inte att ett företag där man är kund skickar nåt användbart… Kolla vad det var!

Första sommarhjälpen, så fyndigt!

Jaha, kondomer…

tänkte jag uttråkat och var beredd att skänka bort dem till bättre behövande. Men icke så! Titta sånt ofyndigt innehåll! Ursäkta mig, men är det här kundvård, eller?

Kundvård?

Tänk om nåt företag där man är kund nånsin kunde ge en nåt användbart! Vad sägs till exempel om en våtservett som torkar bort telefonförsäljare???

Ring inte hit! Ett exempel på en användbar produkt. 

Read Full Post »

Många klagar på telefonförsäljare

Jag vet inte hur många gånger jag har bloggat ilsket om telefonförsäljare. Det är ett antal… Så jag blir inte särskilt förvånad när jag läser att allt fler anmäler telefonförsäljare.

Jag har lärt mig av mitt misstag att aldrig köpa nåt av en telefonförsäljare.

                                                                                                                                              Anmälningarna till Konsumentverket har stigit från elva år 2008 till 198 hittills i år. Men de allra flesta anmälningarna kommer från kommunernas konsumentvägledare och då finns ingen statistik att tillgå. Låter lite konstigt, tycker jag, dårå, men…

Många företag anlitar så kallade call centers som ringer och säljer varor eller tjänster. Telefonnumren de ringer ifrån kan se ut som vanliga privatpersoners telefonnummer. Ofta får kunderna ingen betänketid och om man ber om att få skriftlig information hemskickad blir det nobben. Kunde ska bestämma sig där och då. Det känns inte som nån seriös affärsmetod, anser jag.

De flesta inser inte heller att ett samtal med en telefonförsäljare kan vara ett bindande avtal. Vi är många som har drabbats av snabbpratande telefonförsäljare. Jag råkade också ut för en telefonförsäljare från Telia som talade mycket dålig svenska. När det efter några dar kom hem ett avtal med posten som det visade sig att jag hade sagt ja till blev jag förskräckt! Som enskild person kan man emellertid ofta utnyttja ångerrätten. Det kunde jag i det aktuella fallet. Men jag lärde mig att aldrig, aldrig köpa nåt av en telefonförsäljare…

Värsta telefonförsäljarna har Telia, ComHem, Bredbandsbolaget och Dagens Nyheter, tycker jag. Varför? Telia och ComHem är luriga som 17, Bredbandsbolaget och Dagens Nyheter är skittjatiga. ComHem har jag dessutom haft besök av och man har betett sig väldigt otrevligt mot mig som tvångskund (jag är inte kund frivilligt, avtalet är slutet av min bostadsrättsförening). Jag gjorde en anmälan till ComHem och jag hoppas att de har gjort nåt med den. Nåt besked om detta har jag inte fått. Och faktum är att jag skulle vilja veta vad som gjordes. Om nu nånting gjordes…

Read Full Post »

Com hem – gå bort!

Jag skulle ha skrivit ytterligare ett ilsket inlägg igår kväll, men det blev inte tid till det. En Toffla måste ju umgås med sin Fästmö också och sova lite däremellan.

Strax efter klockan 20 igår kväll plingade det på dörren. Jag såg att det var en person klädd i nån sorts blå uniform med ett id-kort i högsta hugg så jag öppnade. Det var en representant från Com Hem – där jag är tvångskund. Tvångskund därför att min bostadsrättsförening har avtal med företaget kring vårt TV-utbud. Och då har man som enskild bara att rätta sig i ledet. För vissa TV-kanaler vill man ju ha. Men sen är jag nöjd.

För ganska länge sen gick det ut information om att vi boende kunde hämta boxar. Vidare fick vi välja åtta kanaler från ett visst utbud som vi skulle ”få”. Eller tvångsköpa, dårå, eftersom en hundralapp från våra månadsavgifter går till Com Hem. Detta visste den blåklädde, men inte jag. Fast jag bryr mig inte så mycket, å andra sidan. Jag var på ett informationsmöte 2009 eller 2010 om dessa boxar och extrautbudet, men eftersom jag inte fann det särskilt intressant gjorde jag inget mer.

Igår kväll plingar denna okända människa på min dörr och svär åt mig, himlar med ögonen och tycker så uppenbart att jag är dum i huvet som inte har

hämtat ut min box.

För det första vet jag inte var jag ska hämta ut sagda box. För det andra känner jag att det här är Com Hem i ett nötskal: man skapar ett behov hos sina tvångskunder. Först är det gratis – eller ja, han sa ju att det kostar mig en hundralapp av min månadsavgift – men jag kan ge mig 17 på att det alldeles snart blir en ökad avgift för hushållen. Min månadsavgift har inte höjts på ganska länge och jag vet inte om jag blivit riktigt informerad av styrelsen om den där hundralappen till Com Hem. Hur som helst, jag har inte saknat pengen, jag betalar och jag får ganska många kanaler ändå även utan box.

Till saken hör även att min TV är ganska ny. Den har en inbyggd box. Det jag skulle behöva från Com Hem är endast ett kort. MEN… då behöver jag KÖPA en korthållare till min TV. För ett år sen eller två kostade en sån 600 spänn hos min TV-handlare. Inte pengar jag har just nu. Men framför allt: jag känner verkligen inget behov av ytterligare åtta TV-kanaler. Varför ska jag ha ytterligare åtta kanaler när jag inte hinner – eller vill – titta på de 15, eller hur många de nu är, som jag redan har? UTAN box och kort och hela fadderullan. Hur jag vill göra är väl ändå mitt val, som kund..? Ska jag bli hånad bara för att jag inte glor så mycket på TV?

Jag gillar inte Com Hem. Jag gillar inte deras säljpersonal och deras säljmetoder. Säljpersonalen är påflugen och en del är riktigt otrevliga, nästintill hotfulla. Eller som killen igår kväll, hånfulla. Och i färskt minne har jag när de lurade på en nybliven 18-åring ett helt j***a ”paket” med bredband och telefoni – en ung vuxen som bodde hemma hos sin mamma och vars mamma redan hade abonnemang. Säljaren hade då uppgett att den unga vuxna, om h*n ångrade sig, inte behövde hämta ut paketet. Och därmed strunta i att betala fakturan. Vad hade hänt då? Jo, gissningsvis hade den nyblivna vuxna fått starta sitt vuxenliv med en betalningsanmärkning. Det slutade med att jag ringde Com Hem och var

arg

Men se säga upp det hela gick inte att göra per telefon! Vi fick skicka ett rekommenderat brev med en skriftlig uppsägning, undertecknad av den unga vuxna. Detta hade den unga vuxna aldrig fixat på egen hand, så det var ju rena turen att vi var två luttrade äldre vuxna i närheten som kunde reda upp det hela.

Nej, jag gillar inte Com Hems affärsmetoder och jag gillar inte deras säljare. Tror Com Hem att man vill vara kund om en säljare står vid ens ytterdörr svär åt en och himlar med ögonen och nästan, nästan säger att man är dum i huvet bara för att man inte nappar på ett erbjudande som han upplever att jag ändå betalar en liten summa för varje månad?  Det vill man inte. Men så länge jag bor där jag bor är jag tvungen. Jag betalar. Men jag vill inte ha fler TV-kanaler.

Självklart blir det en svart bak!!!

En svart bak till Com Hems säljare som svär åt sina kunder och himlar med ögonen för att kunden inte jublar åt deras erbjundanden.

Read Full Post »