Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘ångerrätt’

Jag vet inte hur många gånger jag har bloggat ilsket om telefonförsäljare. Det är ett antal… Så jag blir inte särskilt förvånad när jag läser att allt fler anmäler telefonförsäljare.


Jag har lärt mig av mitt misstag att aldrig köpa nåt av en telefonförsäljare.

                                                                                                                                              Anmälningarna till Konsumentverket har stigit från elva år 2008 till 198 hittills i år. Men de allra flesta anmälningarna kommer från kommunernas konsumentvägledare och då finns ingen statistik att tillgå. Låter lite konstigt, tycker jag, dårå, men…

Många företag anlitar så kallade call centers som ringer och säljer varor eller tjänster. Telefonnumren de ringer ifrån kan se ut som vanliga privatpersoners telefonnummer. Ofta får kunderna ingen betänketid och om man ber om att få skriftlig information hemskickad blir det nobben. Kunde ska bestämma sig där och då. Det känns inte som nån seriös affärsmetod, anser jag.

De flesta inser inte heller att ett samtal med en telefonförsäljare kan vara ett bindande avtal. Vi är många som har drabbats av snabbpratande telefonförsäljare. Jag råkade också ut för en telefonförsäljare från Telia som talade mycket dålig svenska. När det efter några dar kom hem ett avtal med posten som det visade sig att jag hade sagt ja till blev jag förskräckt! Som enskild person kan man emellertid ofta utnyttja ångerrätten. Det kunde jag i det aktuella fallet. Men jag lärde mig att aldrig, aldrig köpa nåt av en telefonförsäljare…

Värsta telefonförsäljarna har Telia, ComHem, Bredbandsbolaget och Dagens Nyheter, tycker jag. Varför? Telia och ComHem är luriga som 17, Bredbandsbolaget och Dagens Nyheter är skittjatiga. ComHem har jag dessutom haft besök av och man har betett sig väldigt otrevligt mot mig som tvångskund (jag är inte kund frivilligt, avtalet är slutet av min bostadsrättsförening). Jag gjorde en anmälan till ComHem och jag hoppas att de har gjort nåt med den. Nåt besked om detta har jag inte fått. Och faktum är att jag skulle vilja veta vad som gjordes. Om nu nånting gjordes…

Read Full Post »

Du som då och då läser min blogg har säkert noterat att telefonförsäljare inte tillhör min favoritgrupp av människor. Jag tycker att det är jobbigt när detta rappkäftade, snabbtalande folk ringer. Oavsett vad de säger och vad de säljer för fantastisk vara eller tjänst är de ju endast ute efter en enda sak: att sälja nånting till mig.

I dagens lokalblaskas bilaga UNT Affärer (dagens bilaga ligger inte ute på hemsidan än, endast förra veckans!) hittar jag en intressant artikel om hur lätt det faktiskt är att bli lurad av telefonförsäljare, men hur svårt det är att få rätt mot dem när det uppstår en tvist.

Rickard Faivre jobbar som jurist på Konsumentverket och han har både åsikter och goda råd om telefonförsäljare. Ett av råden är att aldrig avtala nåt på telefon. När en telefonförsäljare ringer till honom

[…] säger jag bara mitt namn och nej, nej, nej. Sedan lägger jag på. Säger du ja på något ställe under samtalet, kan de klippa in det hur de vill för att kunna hävda att ha ingått avtal. […]

Ett telefonavtal i Sverige ingår i avtalsfriheten. Detta innebär att telefonavtal är lagliga och lika bindande som pappersavtal. Men metoderna att få till telefonavtal kan ju vara diskutabla… Att tänka på är att om det uppstår en tvist, så är det ju nästan omöjligt att komma ihåg vad som har sagts och exakt hur. Man har emellertid som konsument två veckors ångerrätt som är lagstadgad, men det kan ändå vara svårt att få rätt eftersom telefonförsäljaren flera veckor senare kan påstå att du aldrig har hört av dig för att häva avtalet.

Extra intressant blir att läsa om Rickard Faivres egen erfarenhet med en säljare som ringde upp och frågade ut honom om hans pensionssparande. Personen ringde på uppdrag av Rickard Faivres bank, trots att han sagt att han inte ville ha några samtal. När han sen konfronterade sin bank erkände de att de hade lämnat ut hans uppgifter till företaget och bad om ursäkt. Men då var det försent och Rickard Faivre flyttade alla sina affärer till en annan bank.

Ofta ringer telefonförsäljare till människor som är äldre och ensamma. Det här är människor som kanske vill prata bort en stund med nån, men HEPP så har de ingått ett avtal. Detta är ett riktigt lågt sätt att sälja, tycker jag.

Några av Rickard Faivres råd för att undvika telefonförsäljarfällorna är:

  • Ingå inga avtal per telefon när nån säljare ringer upp dig.
  • Om du ändå ingår avtal per telefon, anteckna alla villkor och läs upp dem för säljaren
  • Begär papperskopia på avtalet
  • Hamnar du i tvist ska du bestrida hela vägen från företaget till kronofogden. Det är nämligen upp till företaget att bevisa att ni ingått avtal.
  • Spela in samtalet
  • Utnyttja ångerrätten inom två veckor och kräv en bekräftelse.

Jag själv har till exempel blivit pålurad ett avtal hos Telia via en telefonförsäljare, men jag utnyttjade ångerrätten, bad om skriftlig bekräftelse och fick rätt. En ung vuxen i mitt närområde blev pålurad ett abonnemang hos ComHem av en försäljare. (Ett abonnemang fanns redan i hemmet.) Om han ångrade sig var det bara att skicka tillbaka grejorna, fick den unge höra. Så var inte fallet. Men jag fick även detta hävt genom att jag skrev till företaget och skickade brevet rekommenderat.

Vidare höll jag på att börja jobba hos ett företag med liknande affärsmetoder nu i vintras, men jag tackade nej när jag insåg att det gick ut på att lura människor. Tyvärr växer den här typen av företag upp som svampar överallt. Och det enda man kan göra är att vara försiktig, och som Rickard Faivre och jag gör:

Säg nej, nej, nej och lägg på! Eller tryck av, som man också kan göra idag när man bryter ett samtal.

Read Full Post »